West Nile-virus i Europa 2018, aktuell utbredning omfattar länder i sydöstra Europa och Balkan

Infektion med West Nile-virus (WNV) rapporteras från stora delar av världen, till exempel från Asien, Afrika och Europa samt under de senaste tjugo åren även från Nordamerika. Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC följer smittspridningen kontinuerligt; rapportering av fall brukar ta fart mitt i sommaren och fortgå en bit in på hösten. De flesta fallen uppges vara smittade i sydöstra Europa och i Balkanländerna.

Fram till den 30:e augusti i år har 975 fall rapporterats från europeiska länder inom och utanför EU. Flest fall har rapporterats från Italien (327), Serbien (213), Grekland (147), Rumänien (117) och Ungern (96). Men fall har även rapporterats från Frankrike, Österrike, Kroatien, Slovenien, Israel och Kosovo. Se figuren nedan. Totalt har 64 dödsfall rapporterats från Europa. På Folkhälsomyndigheten har vi under sommaren 2018 diagnosticerat två fall av WNV hos personer som vistats i länder på Balkan. Inhemsk smitta av WNV har aldrig rapporterats i Sverige.

En zoonotisk infektion med fågel som naturligt värddjur

WNV är ett flavivirus som upptäcktes första gången 1947 i Uganda och har sedan 50-talet orsakat utbrott på samtliga kontinenter förutom Antarktis. Virusets naturliga värddjur är fågel. När människa eller andra däggdjur som exempelvis hästar infekteras utgör de "dead-end host". Enstaka fågelarter i Europa kan få svår sjukdom av WNV. Viruset sprids i första hand via Culex-myggor men kan även överföras via blodtransfusion, organtransplantation, bröstmjölk och vertikalt. Det finns inget humant vaccin mot WNV men däremot finns det ett vaccin för hästar.

West Nile-virus kan ge svår neuroinvasiv sjukdom

Infektion med WNV är oftast asymtomatisk men cirka 20 % av fallen får en influensaliknande sjukdom med feber, huvudvärk och utslag. Symtomen uppträder oftast 3-6 dagar efter exposition (myggbett) men inkubationstiden kan ibland vara upp till 14 dagar. Mindre än 1 % av fallen utvecklar allvarlig neuroinvasiv sjukdom innefattande meningit eller encefalit som kan leda till pares, koma och död. Mortaliteten vid vårdkrävande sjukdom varierar mellan 4 och 14 % men kan hos äldre och immunförsvagade personer bli så hög som 15-29 %. Det finns i nuläget vare sig förebyggande eller botande behandling för sjukdomen.

Som diagnostiska metoder rekommenderas PCR och serologi

Under de första dagarna efter symtomdebut rekommenderas PCR för påvisning av nukleinsyra, där analys av likvor, helblod och serum utförs på Folkhälsomyndigheten. Likvor är i första hand aktuellt vid CNS-symtom. Nukleinsyra kan påvisas i helblod upp till två veckor efter symtomdebut, men redan efter några dagar minskar mängden viralt RNA i blod. Samtidigt som viremin sjunker utvecklas specifika IgM-antikroppar följt av IgG-antikroppar varför serologisk diagnostik bör övervägas som komplement till PCR redan under den första veckan. Om provtagning sker mer än en vecka efter symtomdebut kan analys av intratekal antikroppsproduktion vara ett alternativ. Denna analys kräver ett samtidigt taget prov från serum och likvor. Analysen kompliceras av att IgG-antikroppar mot WNF korsreagerar med andra flavivirus.

Överförbar via blodprodukter

Fall av West Nile feber ska anmälas enligt smittskyddslagen som viral meningoencefalit. Folkhälsomyndigheten rapporterar in svenska fall till ECDC att ingå i den europeiska sammanställningen som publiceras av ECDC varje vecka under perioden juni – november, när myggburen smittspridning i Europa förväntas. Under denna period tillämpas, för blodgivare samt donatorer av stamceller och andra vävnader från blod, 28 dagars karens efter det att han eller hon lämnat ett område där det förekommer överföring av West Nile Virus till människa, i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28 Bilaga 5B 1.2 respektive SOSFS 2009:30 Bilaga 2A, p6). Varje år när första fallet av WNV rapporterats i Europa informerar Socialstyrelsen blodcentraler och relevanta vårdinrättningar som ombeds följa ECDC veckorapportering för kunskap om vilka områden där WNV överföring förekommer. Om givare testat negativt med RNA-test för WNV behöver karens dock inte tillämpas enligt EU direktiv 2014/110/EU, vilket är nödvändigt för att kunna upprätthålla blodgivning i områden där WNV överföring pågår.

Läs mer