Utveckling av barns och ungas hälsa

Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppföljning av folkhälsopolitikens målområden. Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning.

Här finner du information om de faktorer som påverkar barns och ungas hälsa och utvecklingen av dessa över tid. Här finner du även information om våra undersökningar av barns och ungas hälsa.

Vad påverkar barns hälsa?

Förhållandena under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljön främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader uppväxtvillkor.

Hemmiljön

Miljön i hemmet är en viktig faktor som påverkar barns och ungas hälsa under uppväxten och senare i livet. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. Relationen förälder-barn är därför central för att följa utvecklingen av miljön i hemmet.

Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör miljön i hemmet visar bland annat att:

• De allra flesta skolbarn i åldern 11−15 år uppger att de har lätt för att prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem.
• Det är färre flickor än pojkar som uppger att de kan prata med sin pappa, men andelen har ökat över tid.
• Det är vanligare att barn i Sverige kan prata med sin pappa jämfört med barn i många andra europeiska länder.
• Flickor och pojkar i åldern 11−15 år upplever i stort sett samma grad av socialt stöd från familjen och upplevelsen av stöd minskar med åldern.

Läs mer om skolbarns relationer till sina föräldrar i rapporten nedan.

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport.

Skolmiljön

En god miljö i skola och förskola är en viktig förutsättning för barns och ungas skolprestationer. Barn och unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola har sämre möjligheter inom arbetslivet. Relationer i skolan liksom barns och ungas kompetenser är centrala för uppföljning av skolmiljön.

Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör skolmiljön visar bland annat att:

• En majoritet av flickorna och pojkarna i åldern 11−15 år håller med om att eleverna i klassen trivs tillsammans, att de flesta elever är snälla och hjälpsamma och att de andra eleverna accepterar dem.
• De flesta elever i åldern 11−15 år uppger att lärarna bryr sig om dem och accepterar dem som de är, och majoriteten litar på sina lärare.
• En av åtta elever i årskurs 9 saknar behörighet till gymnasiet.
• Tre av tio elever i gymnasiet får inte ett slutbetyg inom fyra år.
• Det finns stora skillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och mellan elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund liksom skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
• När det gäller miljön i förskolan håller förskolan i Sverige generellt god kvalitet med hög andel utbildad personal och hög personaltäthet.

Läs mer

• Trivseln i skolan – Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18
• Kartläggning av datakällor, indikatorer och index för uppföljning av små barns hälsa och barnhälsovård