Texten är ett förtydligande av den tillsynsvägledning och de riktvärden som finns angivna i Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:18) om ventilation.
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18
Innehåll på sidan
Ventilationstyper
Ventilationssystem kan delas in i tre huvudgrupper:
- S = Självdragsventilation. Bostadens ventileras passivt utan någon mekanisk fläkt. Ventilationen styrs av temperatur- och tryckskillnader.
- F = Frånluftsventilation. Bostadens ventilation drivs av en mekanisk frånluftsfläkt. En köksfläkt med separat imkanal räknas inte som en F-ventilation.
- FT = Från- och tilluftsventilation. Ventilationen drivs med mekaniska från- och tilluftsfläktar. (Till F- och FT-system kan energisparsystem vara kopplade som anges med en tilläggsbeteckning, värmeväxlare (X) eller värmepump [VP, P].)
Luftkvalitet och olägenhet för människors hälsa
Helhetsbedömning
En helhetsbedömning behöver göras av byggnadens, rummens eller lokalernas förutsättningar för den aktuella verksamheten och ventilationens funktion. För bostäder är riktvärden för luftflöde och luftombyte avsedda för hela bostaden och inte för varje rum för sig. För förskolor gäller luftflödet för hela förskolan. Men det förutsätts att varje rum och lokal som avses i allmänna rådet om ventilation har en god luftkvalitet och ett luftflöde som är anpassat till hur personbelastningen är i rummet. För skolor och allmänna utrymmen avser luftflödet varje lokal för sig.
Besvär och indikationer
Viktiga indikationer på dålig luftkvalitet är om människor upplever byggnadsrelaterade hälsobesvär, oönskad lukt eller dålig luft. Verksamhetsutövaren (som kan vara en fastighetsägare) har enligt 26 kap. 19 §, miljöbalken ansvaret att kontrollera orsaken till indikationer, se vidare avsnittet om egenkontroll. Om dålig luftkvalitet misstänks behöver verksamhetsutövaren göra en vidare undersökning och därefter kontrollera att resultaten blev det avsedda. Enligt försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 §, miljöbalken är verksamhetsutövaren skyldig att vidta försiktighetsmått redan vid en risk för olägenhet för människors hälsa. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer om verksamhetsutövarens egenkontroll, utredning och åtgärder är tillräckliga.
Byggnadsrelaterade hälsobesvär
Byggnadens ventilationssystem är viktigt för en god luftkvalitet inomhus, och brister när det gäller byggnadens ventilation kan ge upphov till byggnadsrelaterade hälsobesvär. Exempel på byggnadsrelaterade (inomhusmiljörelaterade) hälsobesvär är luftvägs- och andningsbesvär, irritation av slemhinnor och ögon, huvudvärk, onormal trötthet, koncentrationssvårigheter, infektionskänslighet och hudutslag. De uppkommer vid vistelse i bostaden eller i lokalen och minskar eller försvinner vid vistelse på annan plats. Besvären kan, men behöver inte ha, samband med allergi och annan överkänslighet. Det finns flera olika orsaker till byggnadsrelaterade besvär.
Förorenad tilluft
Enligt de allmänna råden kan förorenad tilluft ses som en indikator på att luftkvaliteten kan vara bristfällig. Att göra mätningar för att leta efter luftföroreningar i tilluften rekommenderas inte som ett första steg vid indikation om dålig luftkvalitet, utan görs senare i en utredning när misstanke finns om vissa föroreningar. Förorenad tilluft kan bero på olämplig placering av luftintaget, mikrobiologisk tillväxt, kemiska reaktioner, smuts eller dåligt fungerande värmeväxlare i tilluftssystemet.
Funktionskontroll av ventilationssystem
Vid tillsyn av en byggnads ventilationssystem och verksamhetsutövarens egenkontroll är det lämpligt att kontrollera om det har utförts någon obligatorisk ventilationskontroll (OVK) och om redovisade felaktigheter har åtgärdats. Den kommunala byggnadsnämnden har tillsynsansvaret för att reglerna för OVK följs.
Mer om OVK på Boverket.se
OVK är inte alltid tillräcklig
En godkänd OVK ger inte ett entydigt svar på hur luftkvaliteten är i en bostad eller lokal när det finns indikation på dålig luftkvalitet. Protokollet beskriver endast hur ventilationssystemet fungerar enligt de funktionskrav som fanns när systemet installerades. Verksamheten i lokalen kan ha förändrats efter den senaste besiktningen. En OVK kan därför behöva kompletteras med undersökningar av ventilationens funktion i bostäder eller lokaler. Undersökningar av ventilationen kan föreläggas enligt 26 kap. 22 § miljöbalken. Om inte OVK gjorts enligt besiktningsintervallen eller om åtgärder inte vidtagits enligt OVK-protokollet bör du som miljö- och hälsoskyddsinspektör kontakta byggnadsnämnden för vidare åtgärd.
Riktvärden för luftomsättning
Riktvärden för luftomsättning anges i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18.
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18
Uteluftsflöde
Med uteluftsflöde menas flödet av luft som tas utifrån (från det fria) in i en lokal. En väl fungerande ventilation innebär att den förorenade luften inomhus byts ut mot frisk uteluft.
Bostäder
Uteluftsflödet bör enligt FoHMFS 2014:18 vara minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea (l/s kvadratmeter) i bostäder. Det totala uteluftsflödet bör dock inte understiga 4 liter per sekund och person (l/s person). I de fall som 0,35 l/s kvadratmeter inte räcker till för antalet människor används istället 4 l/s och person som riktvärde.
Skolor och förskolor
Uteluftsflödet bör enligt FoHMFS 2014:18 vara minst 7 l/s och person + minst 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea i skolor och förskolor. Detta gäller vid stillasittande sysselsättning. Tillägget är till för att ta hand om föroreningar som kommer från byggnaden, inredningen, apparater eller maskiner i lokalen. En bedömning behöver göras om det beroende på aktivitet och verksamhet i lokalen behövs högre luftflöden.
Idrottshallar, gym, allmänna lokaler m.m.
Luftflödet behöver anpassas till aktivitet och antalet personer. Människor genererar mer föroreningar och värme vid fysisk aktivitet. Det krävs då ett högre uteluftflöde per person för att ta hand om den ökade mängden föroreningar. Man brukar ofta räkna med ett uteluftsflöde om 10−15 l/s och person i idrottshallar.
Luftomsättning
Luftomsättning (specifikt luftflöde) är hur mycket av rummets luftvolym som byts ut med uteluft per tidsenhet, uttryckt som rumsvolym per timme (rv/t). Vid beräkning av luftomsättningen ska endast uteluftsflödet användas, inte åter- eller överluft. Luftomsättning ska inte förväxlas med luftväxling som även kan inkludera över- och återluft. Hur luftomsättningen fungerar i praktiken beror på hur tillflödesluften fördelar sig och hur mycket använd luft som evakueras via frånluftsflödet.
Luftfuktighet
Ventilationen i en byggnad är bland annat nödvändig för att ventilera ut fukt. I Världshälsoorganisationens publikation Indoor Air Quality Guidelines: Dampness and mould beskrivs kopplingen mellan fukt och hälsorisker.
Om luftfuktigheten är mer än 3 gram per kubikmeter luft (Absolut fuktighet, AF) jämfört med AF utomhus tyder det på att ventilationens funktion är för dålig för att kunna ta hand om fukttillskottet inomhus. Tillfälligt kan skillnaden vara över 3 g/kubikmeter, till exempel i våtutrymmen eller kök. Riktvärdet är satt för att undvika risk för bristfällig luftkvalitet beroende på kemiska reaktioner eller biologisk aktivitet. Vanligtvis mäts luftfuktighet som relativ fuktighet (RF) vilket anger hur mycket vatten luften innehåller vid en temperatur jämfört med hur mycket luften maximalt kan innehålla vid samma temperatur, uttryckt i procent.
Det går inte att direkt jämföra RF ute och inne som med AF men det ger en indikation på fuktbelastningen. Den absoluta fuktigheten kan räknas fram från RF-värdet och temperaturen. I Boverkets rapport "Så mår våra hus" redovisades att inomhusvärdet för RF under uppvärmningssäsongen pendlade mellan 20–40 % med ett snitt runt 30 %, vilket kan betraktas som normala värden inomhus. Under sensommaren och början på hösten kan dock RF inomhus tidvis stiga helt naturligt till över 70 % när utomhusluften är varm och fuktig.
Våtutrymmen och köksfläkt
Folkhälsomyndigheten har inga riktvärden för frånluftsflöden i våtutrymmen som badrum, toalett och tvättrum eller för köksfläkt med imkanal. Det är dock viktigt att luftflödet anpassas till belastningen. I de fall där det finns möjlighet till manuell forcering av luftflödet är det viktigt att bostadens eller lokalens ventilation inte påverkas negativt under forceringen.
Koldioxid
En koldioxidhalt över 1 000 ppm (0,1 volymprocent) kan indikera att ventilationens funktion inte är tillräcklig för att ventilera ut föroreningar i luften och att ytterligare kontroller och åtgärder behövs. Koldioxiden används som en indikator eftersom människan är den största källan till koldioxid inomhus. Det indikerade värdet på 1 000 ppm är alltså inte gräns för hälsopåverkan av koldioxid. Först vid en koldioxidhalt över 20 000 ppm börjar människans andningsfrekvens påverkas och med ökad halt ökar risken för huvudvärk och sedan för medvetslöshet.
Som indikator fungerar koldioxidhalten bäst i stora lokaler som skolor och idrottshallar med många personer eller i små rum. Utomhushalten av koldioxid är ca 400 ppm och inomhus brukar halten vara 600–800 ppm i väl ventilerade bostäder eller lokaler. En människa andas ut runt 15 liter koldioxid per timme vid sängläge, 20 liter vid stillasittande arbete och vid motion runt 120 liter per timme.
Tabell 1. För att undvika olägenhet för människors hälsa bör dessa värden klaras.
| Parameter | Bostäder | Skola, förskola, idrottshallar | Allmänna lokaler |
|---|
| Uteluftsflöde |
Minst 0,35 l/kvadratmeter och s eller minst 4 l/s person |
Minst 7 l/s person + 0,35 l/kvadratmeter och s |
Minst 7 l/s person + 0,35 l/kvadratmeter och s |
| Luftomsättning |
Minst 0,5 rv/t |
Se luftflöde |
Se luftflöde |
| Fuktskillnad, inne-ute (a) |
Högst 3 g/kubikmeter |
Högst 3 g/kubikmeter |
Högst 3 g/kubikmeter |
| Koldioxid (b) |
|
Högst 1 000 ppm |
Högst 1 000 ppm |
(a) Fuktmängden är högre inomhus.
(b) Indikation på för låga uteluftsflöden och behov av ytterligare kontroller.
Undersökningar vid bristfällig ventilation
Kondens
Kondens på fönsters insida kan vara en indikator på låg luftomsättning om huset har dåligt isolerade fönster. En indikation på extrem fuktalstring eller bristande luftväxling är omfattande och varaktig kondensbildning på fönstrens insida.
Även kondens under längre tid på väggar eller innertak i våtutrymmen eller på kalla ytor kan vara en indikator på att ventilationen inte fungerar på rätt sätt. Kondens kan förekomma även om utetemperaturen är över -5 grader C men blir tydligare vid lägre temperatur. Vid mycket låga utomhustemperaturer kan det bli kondens utan att det behöver bero på dålig ventilation.
Hälsofarliga eller irriterande ämnen
Hälsofarliga eller irriterande ämnen är ämnen som kan innebära en risk för olägenhet för människors hälsa. Exempel på sådana ämnen kan vara partiklar och kemiska ämnen, till exempel från fuktskador, målning, golvpolish, nytt bohag med mera. Om det kan antas att det finns sådana föroreningar i inomhusluften är det i första hand källan till föroreningen som ska åtgärdas. Det är dock viktigt att ventilationen fungerar som avsett och att luftflödena inte är för låga så att ventilationen klarar av att ventilera ut föroreningarna.
Kontroll av ventilation
Fastighetsägare bör bland annat ha kontroll på att:
- Tilluftens temperatur inte är högre än inomhusluftens temperatur när utomhustemperaturen är lägre än inomhustemperaturen. Tilluften behöver oftast ha lägre temperatur än inomhusluften för ett fungerande luftombyte. Används tilluften som luftburen värme behöver luftomsättningen vara löst tekniskt på annat sätt.
- Tillufts- eller frånluftsdon inte är igensatta eller har försämrad funktion.
- Luftfilter i tilluftssystemet inte är smutsiga.
- Kulvert, trummor eller ventilationsrör för tilluft och värmeväxlare inte är förorenade.
- Självdragets från- och tilluftsdon är fria och fungerar. Vid självdrag är mätning av luftomsättningen endast meningsfull när temperaturen utomhus är minst cirka 10 grader kallare än temperaturen inomhus. Eventuell mätning behöver alltså göras den kalla årstiden.
Reducerat eller avstängt luftflöde
Om luftflöden reduceras när rum och lokaler inte används är det viktigt att se till att luftkvaliteten är god när rum och lokaler används igen. Verksamhetsutövaren behöver kontrollera hur lång tid luftflödena behöver vara på och hur mycket flöde som behövs för att åter få en god luftkvalitet. I Boverkets byggregler är kravet att luftflödet ska vara minst 0,1 l/s kvadratmeter för bostäder med reducerad ventilation. Enligt Boverkets byggregler bör det efter en period med reducerat luftflöde anordnas normalt luftflöde under så lång tid som krävs för att åstadkomma en luftomsättning innan rummet används igen.
