Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om Chagas sjukdom
LyssnaChagas sjukdom finns endemiskt i Central- och Sydamerika och kan uppträda i olika sjukdomsformer. Sjukdomen har vid några fåtal tillfällen diagnostiserats i Sverige hos personer som levt i ett område där sjukdomen förekommer. En annan benämning på sjukdomen är amerikansk trypanosomiasis (sömnsjuka).
Sidans information
Vad orsakar Chagas sjukdom och hur sprids sjukdomen?
Chagas sjukdom orsakas av Trypanosoma cruzi (T. cruzi), ett encelligt urdjur (protozo) med en komplicerad livscykel. Värddjur är mindre däggdjur i människans omgivning och smittan överförs till människor via blodsugande skinnbaggar, till exempel Triatoma infestans.
Parasiten kan också överföras från människa till människa via blodtransfusion samt från mor till barn under en graviditet. Smitta genom intag av exempelvis färsk juice som förorenats med T. cruzi har också beskrivits.
Infektionen överförs via skinnbaggens avföring, där parasiten finns. Genom att klia sig vid bettplatsen rivs parasiten in i bettet. I enkla bostäder i endemiska områden kan skinnbaggar leva nära inpå människor och det är därför företrädesvis fattiga i den inhemska befolkningen som drabbas av sjukdomen. Man beräknar att 10–20 miljoner människor bär på smittan.
Symtom och behandling
Sjukdomen karakteriseras av en akut fas (cirka 2 månader efter primärsmittan) och en kronisk fas där den akuta fasen företrädesvis drabbar barn och personer med ett nedsatt immunförsvar. I ett tidigt skede finner man en lokal ömmande svullnad på bettplatsen ("chagom") och efter någon vecka tillstöter feber och trötthet samt i regel svullnad av lymfkörtlar, lever och mjälte. Den akuta dödligheten är i obehandlade fall cirka 10 procent.
Efter många år utan symtom (15–50 år) kan cirka 30 procent av personer visa tecken till obotlig kronisk hjärtmuskelsjukdom. I det kroniska skedet kan även nervsystemet som styr motoriken i mag- och tarmkanalen skadas och ge allvarliga konsekvenser.
Sjukdomen kan i den akuta sjukdomsfasen effektivt behandlas med läkemedel. I den kroniska fasen kan endast symtomatisk behandling erbjudas. Långtgående skador på hjärtat kan leda till behov av hjärttransplantation.
Inkubationstiden, det vill säga tiden från att en person har blivit smittad till att hen får symtom, är 1–2 veckor.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Det finns inget epidemiologiskt övervakningsprogram för sjukdomen vid Folkhälsomyndigheten utan sjukdomens utbredning följs via omvärldsbevakning.
I den akuta fasen kan sjukdomen diagnostiseras med sjukdomsbild, mikroskopi och PCR. I några fall används även antikroppbestämning. Vid fråga om kongenital infektion hos barn från T cruzi-antikroppspositiva kvinnor kan prov tas från navelsträngsblod till antikroppbestämning, PCR och mikroskopi. Vidare kan prov tas från barnet till
- antikroppbestämning vid exempelvis 0, 6 och 12 månader efter födseln
- PCR och mikroskopi vid exempelvis 0, 1 och 3 månader efter födseln.
Kroniska fall kan diagnostiseras med sjukdomsbild, epidemiologiska uppgifter och antikroppbestämning. Blodgivare och asymtomatiska personer (personer utan symtom) från ett endemiskt område kan undersökas med antikroppbestämning.
Förebyggande åtgärder
Något vaccin finns inte varför den enda förebyggande åtgärden är att skydda sig mot bett av skinnbaggar vid vistelse i ett endemiskt område. Screening genom antikroppsbestämning kan rekommenderas kvinnor i fertil ålder från endemiska områden, samt barn till mödrar med känd Chagas.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och några smittskyddsåtgärder är inte motiverade vid eventuella fall.