Sjukdomsinformation om kolera

Lyssna

Klassisk kolera är en mycket allvarlig mag- och tarmsjukdom som sprids via förorenat dricksvatten. Sjukdomen finns inte i Sverige men bakterien har påvisats hos resenärer som smittats vid vistelse utomlands där kolera finns.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar kolera och hur sprids sjukdomen?

Kolera förekommer endemiskt i många länder i världen, framförallt i Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika. Det finns risk för större lokala utbrott av kolera i samband med att vatten- och sanitetsstrukturer förstörs vid exempelvis krig eller naturkatastrofer.

Kolera orsakas av bakterien Vibrio cholerae som lever vid låga salthalter eller i sötvatten. Bakterien utsöndrar ett gift (koleratoxin) som framkallar de kraftiga diarréer som kännetecknar sjukdomen.

Vibrio cholerae kan genom antigenet lipopolysackarid (O-antigen) delas in i ett 200-tal serotyper (undertyper av bakterien). Koleratoxin produceras nästan uteslutande av bakterier ur serogrupp O1 och O139, och det är endast dessa som har associerats till koleraepidemier. Serogrupp O1 delas därefter in i serotyperna Inaba och Ogawa och vidare i två biotyper: klassisk biotyp och biotypen El Tor. Det är El Tor som ligger bakom nästan all epidemisk kolera som idag förekommer i världen. Serogrupp O139, som associerades med epidemisk kolera först 1992, begränsas i sin spridning till delar av Asien och är numera mycket ovanlig.

Det finns andra kolerabakterier som inte orsakar sjukdomen kolera men som kan leda till bland annat sårinfektioner och blodförgiftning. Dessa bakterier bildar inte koleratoxin.

Sjukdomsinformation om vibrioinfektion

Människan är i praktiken den enda värden för bakterien, men det krävs en stor smittdos för att bli sjuk. Personer som är undernärda eller har en låg halt av saltsyra i magsäcken smittas lättare. Vid en epidemi uppvisar majoriteten av de smittade inga eller milda symtom, vilket ökar risken för smittspridning.

Bakterierna utsöndras med avföringen, och smittspridningen sker via vatten som förorenats med avloppsvatten. Smittspridning har också förekommit från dåligt kokta skaldjur och fisk.

Bakterierna kan överleva länge i kalla, rena vatten men har dålig tillväxt i flertalet livsmedel. Nuförtiden finns knappast förutsättningar för någon smittspridning i Sverige.

Symtom och behandling

Inkubationstiden, det vill säga tiden från att en person har blivit smittad till att hen får symtom, är vanligtvis 2–3 dagar men kan variera från några timmar till 5 dagar. Symtomen börjar med akuta mag- och tarmsymtom med riklig, vattnig avföring som kan uppgå till mer än 20 liter på ett dygn. Symtomen omfattar vanligtvis inte kräkningar. Sedan följer en snabb uttorkning som kan leda till cirkulationskollaps. Fall med mindre uttalad diarré är vanliga, speciellt hos barn, men kan förekomma även hos äldre.

Allvarliga, obehandlade fall kan avlida redan inom några timmar. Vid epidemier kan dödsfallen uppgå till 50 procent om behandling inte ges.

Behandlingen består i första hand av att kompensera för den vätska och de salter som den som insjuknat förlorar. Vid korrekt vätske- och saltbehandling kan antalet dödsfall minimeras till mindre än en procent. Antibiotikabehandling ges till de svåraste fallen för att minska omfattningen av diarréer, vilket i sin tur kan påverka sjukdomsdurationen (sjukdomstiden) och smittsamheten till omgivningen.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Sjukdomens utbredning övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning.

Kolera – sjukdomsstatistik

Sjukdomen kan diagnosticeras genom påvisning av bakteriens arvsmassa och toxiner. Sjukdomen diagnosticeras vid Folkhälsomyndigheten.

Vibrio cholerae (Artbestämning/toxingenbestämning)

Förebyggande åtgärder

En bra sanitär standard med väl utbyggda dricksvatten- och avloppssystem motverkar spridning av kolera.

Det finns ett oralt vaccin som används både som en delkomponent vid utbrottsbekämpning och för individuell profylax inför resor till områden där kolera finns.

Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Kolera klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten som rapporterar till internationella myndigheter enligt WHO:s internationella hälsoreglemente (IHR).

Kolera är även en smittspårningspliktig sjukdom. Misstänkta inhemskt smittade fall ska därför omedelbart anmälas miljökontoret eller motsvarande i kommunen.

Läs mer