Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om mässling
LyssnaMässling (morbilli) är en mycket smittsam sjukdom som vanligtvis ger feber och utslag. Den kan ibland orsaka allvarliga sjukdomstillstånd och dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling är vanlig i länder med låg vaccinationstäckning, men sällsynt i Sverige på grund av ett väl fungerande vaccinationsprogram.
Sidans information
Vad orsakar mässling och hur sprids sjukdomen?
Mässling orsakas av morbillivirus, som tillhör gruppen paramyxovirus. Den enda värden för viruset är människan. Mässlingvirus utsöndras med andningsluften och sprids via luften som droppar (aerosol). Smitta sker via slemhinnorna i luftvägarna eller ögonen.
Sjukdomen mässling är mycket smittsam. En infekterad person kan smitta andra från 4 dagar före debuten av utslagen till och med 4 dagar efter det att utslagen har uppträtt. Det räcker att vistas i samma rum som en person med mässling, eller upp till 2 timmar efter att personen har lämnat rummet, för att smittas.
Symtom och behandling
Insjuknandet vid mässling är akut med hög feber, ögonirritation och tilltagande besvärlig torrhosta. Efter några dagar uppträder röda och ofta sammanflytande utslag som först brukar ses på huvudet och i ansiktet och sedan sprider sig till resten av kroppen, och armar och ben. Ett annat tidigt symtom vid mässling är små blå-vita fläckar på munslemhinnorna (Kopliks fläckar).
Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är oftast 10–12 dagar, men kan variera från 7 till 21 dagar.
Komplikationer är ganska vanliga. Bakterier kan orsaka sekundärinfektioner i form av öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation, vilket ofta kräver antibiotikabehandling. Mässlingviruset kan också orsaka lunginflammation i sig självt.
Mässling kan ibland (ungefär 1/1 000 sjukdomsfall) orsaka en allvarlig hjärninflammation. Denna läker i regel ut, men kvarstående hjärnskador och dödsfall förekommer.
I mycket sällsynta fall (enligt WHO 1–10/100 000 sjukdomsfall) kan en degenererande hjärninflammation uppstå 5–10 år efter sjukdomen, så kallad subakut skleroserande panencefalit (SSPE). Den leder till att personen successivt tappar hjärnfunktioner och dör.
Behandlingen inriktas mot patientens specifika symtom. Något specifikt läkemedel mot mässling finns inte. Gammaglobulin innehåller skyddande antikroppar mot mässling och kan användas för att skydda spädbarn och gravida som utsatts för smitta.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Sjukdomens utbredning övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning. Mässling ingår också i ett mikrobiellt övervakningsprogram.
Mikrobiellt övervakningsprogram för mässling
Sjukdomsbilden vid mässling är ofta typisk men klinisk diagnos är ofta svår att ställa eftersom sjukdomen numera är ovanlig i Sverige. Diagnosen bör därför alltid bekräftas med laboratoriediagnostik. Diagnosen kan ställas med molekylärbiologiska metoder eller genom mätning av antikroppar i blodet.
Sjukdomen kan diagnosticeras på landets mikrobiologiska laboratorier. Folkhälsomyndigheten bedriver inte någon primärdiagnostik.
Förebyggande åtgärder
Det finns ett mycket effektivt kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Samtliga barn i Sverige erbjuds vaccination genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.
Vuxna som inte haft sjukdomen eller vaccinerat sig rekommenderas att vaccinera sig, särskilt inför en utlandsresa.
Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Mässling är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Mässling är också en smittspårningspliktig sjukdom, vilket innebär att både smittkällan och eventuella kontakter ska identifieras. Kontakter som saknar immunitet mot mässling bör erbjudas vaccination eller gammaglobulinbehandling för att förhindra eller mildra sjukdomen.