Fortsatta skillnader i psykisk hälsa mellan arbetslösa och sysselsatta under pandemin
LyssnaSåväl före som under pandemin har psykiska besvär varit vanligare bland arbetslösa än bland sysselsatta. Däremot ökade inte skillnaderna mellan grupperna under pandemin, enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Under pandemins första månader 2020 var det många som blev arbetslösa och varseltalen var höga. Folkhälsomyndigheten har därför undersökt och jämfört hur olika mått på psykisk hälsa har sett ut bland arbetslösa och sysselsatta före och under covid-19-pandemin, med fokus på åren 2014–2021. Undersökningen baseras på resultat från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, samt uppgifter från patient- och läkemedelsregistren för deltagare i SCB:s Arbetskraftsundersökningar.
Psykiska besvär vanligare bland arbetslösa
Resultatet visar att arbetslösa oftare angav olika typer av psykiska besvär och lägre psykiskt välbefinnande än sysselsatta. Till exempel uppgav 6 av 10 arbetslösa besvär med ängslan, oro eller ångest år 2021. Bland sysselsatta var andelen 4 av 10. Både bland arbetslösa och sysselsatta har andelen som rapporterar psykiska besvär ökat sedan år 2015, men skillnaderna mellan grupperna har inte blivit större under pandemin.
– Skillnaderna mellan arbetslösa och sysselsatta under pandemiåret 2021 är i linje med de vi sett tidigare mätningar. För de flesta är arbetet den primära källan till inkomster och en god levnadsstandard, vilket i sin tur har betydelse för hälsan. Hälsan kan också påverka möjligheten till arbete, säger Grethe Fochsen, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Ökning avstannade
Rapporten visar även att arbetslösa oftare vårdas eller hämtar ut läkemedel för depression, ångest och stress. Åren 2014–2021 ökade vården och uttagen av läkemedel för dessa psykiatriska tillstånd både bland sysselsatta och arbetslösa. Men under 2020 och 2021 avstannade ökningen i båda grupperna.
– Vi vet att det var färre som sökte vård inom den akuta psykiatrin under pandemiåren 2020 och 2021. En möjlig förklaring är att många avstod från att söka vård, säger Grethe Fochsen.
Att få och behålla ett arbete är viktigt för att öka förutsättningarna till god hälsa, särskilt bland personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Insatser för att minska ekonomisk utsatthet och främja sysselsättning kan därför bidra till att förebygga och minska ojämlikhet i psykisk hälsa. Sådana insatser kan vara särskilt betydande i tider av ekonomisk osäkerhet.