Så kan elevhälsans arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter stärkas
LyssnaPersonal inom elevhälsan tycker att området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) utgör en viktig del i ungas liv och utveckling. Men det finns risk att elevernas tillgång till kunskap och insatser blir ojämlik, och dessutom saknas en nationell uppföljning. Det visar en ny rapport.
Alla elever ska under sin skoltid erbjudas minst tre lagstadgade hälsobesök hos elevhälsan, och en ny studie visar att personalen som arbetar inom elevhälsan tycker att området sexuell och reproduktivhälsa och rättigheter (SRHR) och att förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI) är angeläget och utgör en viktig del i ungas liv och utveckling. SRHR-frågor kan tas upp i möten med enskilda elever vid hälsobesök, i samtal med kurator, med hela klasser eller vara en del av skolans undervisning om sexualitet, samtycke och relationer.
̶ Att SRHR-frågorna tas upp på olika sätt kan innebära att barn och unga får ojämlik tillgång till kunskap, information och hälsofrämjande insatser. Det är även oklart om elever får möjlighet att prata om SRHR-frågor under ett hälsobesök. Samtalen ser olika ut i landet, vilket kan vara ett bekymmer ur ett jämlikhetsperspektiv, säger Mika Fogelberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Studien pekar också på att det, trots elevhälsans omfattande uppdrag, saknas en nationell uppföljning av hälsobesöken. Det finns ingen samlad bild av om, och i så fall hur, elevhälsan arbetar med SRHR.
För att stärka jämlika förutsättningar till hälsa inom SRHR-området pekar rapporten på att möjligheten till nationell samordning och uppföljning av hälsobesöken behöver utredas. I studien framkom även att elevhälsans personal ibland känner en osäkerhet kring att prata om SRHR med barn och unga, vilket kan hänga samman med brist på fortbildning och kunskapspåfyllnad. Här pekar rapportens resultat på att det finns ett behov av att erbjuda ett kunskapsbaserat fortbildningsprogram om SRHR för elevhälsopersonal nationellt.
Rapporten bygger på en studie som genomförts av forskare vid Malmö universitet. Totalt intervjuades 33 skolsköterskor, skolkuratorer, enhetschefer för elevhälsan samt rektorer från lika många skolor. Studien omfattar också en litteraturöversikt som samlar kunskap om elevhälsans arbete med SRHR.