Kunskap och fakta om barn och unga

Elevhälsans arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

Frågor som rör sex, kroppen, känslor och identitet är viktiga för många unga. Denna kartläggande litteratur- och intervjustudie från Folkhälsomyndigheten visar att personal inom elevhälsan tycker att området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) utgör en viktig del i ungas liv och utveckling. Det finns dock en risk att elevernas tillgång till kunskap och insatser blir ojämlik då arbetet med SRHR inom skolans elevhälsa ser olika ut i landet.

Risk- och skyddsfaktorer för ANTS

Kunskap om de faktorer som utgör en risk för, eller skyddar barn och unga från att börja använda eller utveckla problem kopplat till ANTS kan användas i arbetet med att kartlägga och analysera den lokala situationen, följa utvecklingen över tid och utvärdera de åtgärder som vidtas. På webbsidan hittar du samlat material om samband när det gäller orsaker, användning och problem kopplade till alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar, samt hur man kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande i dessa frågor.

Risk- och skyddsfaktorer för ANTS

Kartläggning visar hur normer, krav och sociala relationer påverkar ungas psykiska hälsa

I en stor kartläggning gjord av Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor lyfts ungas egna röster om psykisk hälsa, deras behov och möjliga utvecklingsområden från samhällets sida. Kartläggningen baseras på ett gediget material bestående av röster från 657 unga i åldern 13–25 år, kompletterat med tillgänglig statistik om psykisk hälsa och risk- och skyddsfaktorer.

Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva – En kartläggning om ungas psykiska hälsa (mucf.se)

Skolbarn som är fysiskt aktiva rapporterar bättre psykisk hälsa

Fysiskt aktiva skolbarn är mer tillfreds med livet och har mindre psykiska besvär. Detta ska ses i ljuset av att allt fler skolbarn anger psykiska besvär och den genomsnittliga livstillfredsställelsen minskar, samtidigt som merparten rör sig för lite. Sådana problem är vanligast bland flickor och de med sämre socioekonomiska förutsättningar. I en rapport kan du läsa om hur mycket skolbarn rör sig och hur de mår, sambanden mellan fysisk och psykisk hälsa och skolan som arena.

Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter om skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn visar att problemen kan minska när skolan lär barnen om psykisk hälsa och sätt att hantera denna.

Insatser för fysisk aktivitet i skolan och effekt på barns och ungas psykiska hälsa

Resultaten från en systematisk litteraturöversikt tyder på att insatser i skolan för att öka barns och ungas fysiska aktivitet kan bidra till ökat psykiskt välbefinnande och ökad resiliens bland skolbarnen, dvs. bättre motståndskraft och anpassningsförmåga vid svårigheter, och till mindre problem med ångest.

Hur kan en kostpolicy i skolan bidra till bättre matvanor?

Barn i Sverige får ungefär en tredjedel av det dagliga energi- och näringsbehovet från måltider i skolan. En kostpolicy i skolan kan bidra till bättre matvanor hos barn, inte bara i skolan utan även utanför. Kostpolicyn kan till exempel handla om att ha ett hälsosamt utbud i skolkafeterian och riktlinjer för skolmåltiderna.