Trenden är att den totala mängden regelbunden fysisk aktivitet minskar i befolkningen samtidigt som många vuxna är mer fysiskt aktiva på fritiden. Detta kompenserar dock inte nedgången. Utvecklingen mot mer inaktiva livsstilar bidrar starkt till välfärdssjukdomar och ohälsa. Förutom betydelsen för den enskilde individens hälsa finns det mycket som tyder på att ökad fysisk aktivitet är en mycket lönsam samhällsekonomisk åtgärd.

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar alla vuxna från 18 år och uppåt att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig och aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Aktiviteten ska ge ökad puls och andning samt avser alla typer av kroppsrörelser som ger ökad energiförbrukning. Till fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation hör t.ex.: 30 minuters rask promenad fem dagar per vecka eller 20-30 minuters löpning tre dagar per vecka, men det kan också handla om trädgårdsarbete, friluftsliv, cykling eller att gå i trappor. Dessutom rekommenderas regelbundna korta pauser ("bensträckare"), särskilt för dem som har ett stillasittande arbete eller stillasittande beteende.

Faktorer som påverkar hälsan

Olika slags bestämningsfaktorer, som biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och samhällsfaktorer påverkar människors hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer delas ofta in i fyra olika nivåer, där den yttersta nivån står för övergripande strukturella faktorer, nästa nivå utgör individens livsvillkor, sedan följer levnadsvanor och den fjärde nivån står för sociala nätverk och relationer. Faktorerna påverkar varandra. Arbetslöshet kan exempelvis påverka matvanorna som i sin tur påverkar vikten som i sin tur påverkar förekomst av hjärtinfarkt. Orsaker behöver alltså inte vara kopplade direkt till individen utan kan ligga på samhällsnivå. Ju tidigare i orsakskedjan en insats sätts in, desto bättre.

Hälsans bestämningsfaktorer mäts och presenteras med hjälp av en eller flera indikatorer. Indikatorer ska vara väldefinierade och är oftast kvantitativa mått på det som bäst mäter, utvecklingen av, och sambanden mellan bestämningsfaktorer och deras effekter på hälsan.

Nya kunskaper, ändrade värderingar och utvecklingen i omvärlden gör att de indikatorer och den statistik som bäst mäter sambanden mellan bestämningsfaktorer och deras effekter på hälsan fortlöpande behöver omprövas och är ett kontinuerligt utvecklingsarbete.

När det gäller målområde 9 finns en bestämningsfaktor - Fysisk aktivitet. Den redovisas i tabellen här under och dess utveckling kan följas med hjälp av olika indikatorer, varav två finns med i denna redovisning.

Bestämningsfaktor

Mäts i följande indikatorer

Fysisk aktivitet

  • Fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag
  • Stillasittande fritid

Roll och ansvar

Målområdet Fysisk aktivitet omfattar flera politikområden och aktörer, främst statliga myndigheter med olika ansvar och uppdrag. Folkhälsomyndigheten har ett sektorsövergripande uppföljningsansvar för målområde 9.

Läs mer hos andra myndigheter