Klebsiella pneumoniae med resistens mot flera typer av antibiotika, bland annat beta-laktamantibiotika och aminoglykosider. Isolatet är multiresistent och kan därför ohämmat växa i närheten av flera av lapparna med olika sorters antibiotika.Klebsiella pneumoniae med resistens mot
flera typer av antibiotika, bland annat
beta-laktamantibiotika och aminoglykosider.
Isolatet är multiresistent och kan därför
ohämmat växa i närheten av flera av
lapparna med olika sorters antibiotika.
Bakterier som utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför också stora kostnader för sjukvården bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. Det preventiva arbetet med vårdhygien och goda hygienrutiner i samhället går hand i hand med arbetet att bromsa resistensutvecklingen. Genom att minska smittspridning och infektioner minskar man även behovet av antibiotika. Detsamma gäller barnvaccinationsprogrammet samt influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre som minskar infektionstrycket.

Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens. Dessa komplexa samband ställer höga krav på en effektiv nationell och lokal resistensövervakning. Dessutom krävs på internationell nivå en fortlöpande epidemiologisk information om resistenta bakteriestammar och analys av hur de sprids i olika vårdmiljöer och i samhället.

Parallellt med arbetet att bevara effektiviteten hos befintliga antibiotika så länge som möjligt krävs även stimulans av forskning med sikte på utveckling av antibiotika med nya verkningsmekanismer.

Folkhälsomyndighetens ansvar för en rationell antibiotikaanvändning

I Folkhälsomyndighetens uppgifter inom området antibiotika och antibiotikaresistens ingår att:

  • arbeta för att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur
  • sammanställa och aktivt förmedla kunskap i frågor som rör antibiotikaresistens till hälso- och sjukvården, socialtjänsten och allmänheten
  • medverka till att förskrivare, övriga berörda yrkesgrupper och allmänheten tillämpar de kunskaper som finns om antibiotikaresistens
  • främja insatser på lokal och regional nivå i frågor som rör antibiotikaresistens
  • inom sitt verksamhetsområde uppmärksamma frågor som rör annan mikrobiell resistens än antibiotikaresistens, vårdrelaterade sjukdomar och vårdhygien.

Dessa arbetsuppgifter baseras på det grundläggande arbete som bedrivs vid myndigheten genom mikrobiologisk och epidemiologisk resistensövervakning samt övervakning av antibiotikaförbrukningen. I detta arbete ingår att upprätthålla och vidareutveckla metoder för verifiering av resistens, epidemiologiska typningsmetoder samt extern kvalitetssäkring av resistensbestämningar. Folkhälsomyndigheten ska också bedriva sådan forskning som är nödvändig för att fullgöra myndighetens uppdrag, samt följa och analysera utvecklingen inom området både nationellt och internationellt.

Folkhälsomyndigheten har även i uppdrag att tillsammans med Jordbruksverket ansvara för en nationell samverkansfunktion för arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Detta är ett uppdrag som Folkhälsomyndigheten tagit över från Socialstyrelsen den 1 juli 2015.

Svenskt arbete mot antibiotikaresistens

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en rapport som beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens. Arbetet är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Rapport: Svenskt arbete mot antibiotikaresistens

Rapport: Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier (PDF, 544 kB)