Antalet anmälda fall av brucella går upp efter semesterperioder

Efter semestrar och högtider då många reser till länder där brucella är endemiskt förekommande, ser vi på Folkhälsomyndigheten en ökning av diagnosticerade infektioner av brucella. För att undvika laboratoriesmitta vid brucellos, ska klinisk misstanke om Brucella spp alltid anges på samtliga mikrobiologiska remisser och all personal som hanterar proverna ska vara informerade om smittrisken.

Brucellos en zoonos med påtaglig risk för laboratoriesmitta

Brucellos, även kallad Maltafeber eller undulantfeber, är en sjukdom som orsakas av intracellulärt växande brucella-bakterier; de vanligaste arterna är B. melitensis med får och getter som värddjur, B. abortus med nötkreatur som värddjur och B. suis med svin som huvudsakligt värddjur. Från respektive värddjur sprids bakterierna vidare till människa, oftast via livsmedel såsom opastöriserade mjölkprodukter eller otillräckligt uppvärmt kött. Men även direktkontakt med vätskor eller kött från infekterade djur kan smitta om man har öppna sår. I Sverige liksom de flesta nordeuropeiska länder finns inte längre brucella-infekterade värddjur endemiskt varför de svenska fallen med undantag för laboratoriesmitta, är importfall och i storleksordningen 5-20 fall per år. Majoriteten av fallen som rapporteras i Sverige uppges ha smittats i Mellanöstern och utgörs av infektioner orsakade av B. melitensis. Smitta kan även ske vid arbete på mikrobiologiska laboratorier där man av misstag hanterat bakterien i en öppen laboratoriemiljö. På grund av bakteriens smittsamhet och konsekvenserna av sjukdom så ska den enbart odlas upp på laboratorier med skyddsnivå 3 (P3 eller BSL-3 på engelska). För transport av prover med misstanke om brucella se ADR-S på MSB:s webbplats eller Packa provet rätt på Folkhälsomyndighetens webb. Observera att sådana prover betraktas som kulturer efter odling och ska transporteras enligt reglerna för kategori A (UN2814).

Akut insjuknande med hög feber eller långdraget insjuknande med återkommande feberperioder

Inkubationstiden, som är mycket varierande och kan vara svår att avgränsa, är vanligtvis två till fyra veckor. Ibland ses ett akut insjuknande med hög feber och septiska symptom, men vanligare är ett mer långdraget insjuknande med återkommande feberperioder (undulerande feber), huvudvärk, muskelvärk och trötthet. Sjukdomen kan, om den inte behandlas, pågå under många månader och komplikationer utvecklas då i form av bland annat led- och skelettinfektioner, hjärtmuskelinflammation samt hjärnhinneinflammation. Dödligheten hos obehandlade fall är cirka två procent. Brucellainfektion kan behandlas med antibiotika.

Brucellos är en infektion som är starkt kopplad till socioekonomiska faktorer; sjukdomsfall rapporteras idag främst från Mellanöstern inkl. Turkiet, Syd- och Centralamerika, Centralasien, Nordafrika och Karibien.

Diagnostik vid Folkhälsomyndigheten

Diagnosen ställs i första hand genom att bakterien eller dess DNA påvisas i blod/benmärg, ledvätska, vävnad eller urin med odling parallellt med realtids-PCR. På Folkhälsomyndigheten utförs även antikroppspåvisning som kan vara av värde vid långvarig feber där misstanken om brucellos är låg och odlingsdiagnostik är opraktiskt. Den serologiska diagnostiken kan dock försvåras om patienten har behandlats för brucellos vid tidigare tillfällen.

På alla kliniska isolat utförs resistensbestämning med gradienttest mot ciprofloxacin, gentamicin, trimetoprim-sulfa, rifampicin och doxycyklin. Hitintills har alla kliniska isolat framodlade vid Folkhälsomyndigheten haft låga MIC-värden som indikerar känslighet mot samtliga testade antibiotika. Vedertagna vildtypsdistributioner liksom brytpunkter från EUCAST saknas för Brucella spp varför inga SIR-tolkningar utgår i våra svar. Internationell konsensus gällande rekommenderad metodik för resistensbestämning av Brucella spp saknas. Pågående internationella samarbeten som Folkhälsomyndigheten deltar i, indikerar att buljongspädningsmetodik är mest tillförlitlig varför en övergång till denna metodik planeras.

Var uppmärksam på att uppdatera MALDI-TOF-databasen med aktuella spektra

Vid MALDI-TOF är det viktigt att rätt bibliotek är installerade i programvaran. För dem som har Folkhälsomyndighetens spektra aktiverade i sin MALDI-TOF, rekommenderar vi att återinstallering alltid sker efter årlig service på maskinen. På så sätt erhålls en uppdatering med de under året nyinlagda spektra.

Vi vill påminna alla mikrobiologiska laboratorier om att Folkhälsomyndighetens spektra för MALDI-TOF kan laddas ner fritt.