Innehåll på sidan

Materialet är indelat under olika rubriker, men observera att vissa material passar under flera rubriker:

Barn och unga

Skolbarn som är fysiskt aktiva rapporterar bättre psykisk hälsa

Fysiskt aktiva skolbarn är mer tillfreds med livet och har mindre psykiska besvär. Detta ska ses i ljuset av att allt fler skolbarn anger psykiska besvär och den genomsnittliga livstillfredsställelsen minskar, samtidigt som merparten rör sig för lite. Sådana problem är vanligast bland flickor och de med sämre socioekonomiska förutsättningar. I en ny rapport kan du läsa om hur mycket skolbarn rör sig och hur de mår, sambanden mellan fysisk och psykisk hälsa och skolan som arena.

Skolbarn som är fysiskt aktiva rapporterar bättre psykisk hälsa.

Så kan barn- och ungdomsledare göra skillnad för barns psykiska hälsa

E-utbildningen Ledare som lyssnar riktar sig till barn- och ungdomsledare, de viktiga vuxna som möter många barn och unga på fritiden. Utbildningen berör vad psykisk hälsa och ohälsa är, hur man kan upptäcka om någon mår dåligt och hur man kan stärka den psykiska hälsan hos de barn och unga som deltar i olika fritidsaktiviteter. Utbildningen är gratis och fokuserar på hur man kan bli bättre på att fråga och lyssna på barn och unga samt guida till mer stöd och hjälp när det behövs.

E-utbildningen Ledare som lyssnar

Hur har man motiverande samtal med unga om sexuell hälsa?

Vad säger litteraturen om hur motiverande samtal, MI, kan användas och vilka effekter metoden kan ha inom hivprevention och sexuell hälsa och rättigheter? Litteraturöversikten Motiverande samtal med unga om sexuell hälsa vänder sig till dig som kommer i kontakt med unga inom exempelvis socialtjänst, statlig samhällsvård, barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa och hälso- och sjukvård i syfte att förebygga sexuellt risktagande bland unga.

Motiverande samtal med unga om sexuell hälsa

Ungdomsmottagningar

Ungdomsmottagningarna arbetar med fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa för unga. I handbok för Sveriges ungdomsmottagningar kan du läsa om det stöd de erbjuder. Det rör frågor om hälsa, kroppen, relationer, sex och preventivmedel, samt stöd till unga som behöver någon att prata med. På många ungdomsmottagningar arbetar både barnmorska, läkare och kurator eller psykolog. Ungdomsmottagningar kan ha olika huvudmän, ibland ansvarar en kommun eller en region och ibland kan de ha ett gemensamt ansvar.

Handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

Förskolan gynnar barns psykiska hälsa

De flesta barnen i Sverige går i förskolan, och forskning visar att förskolan har positiva effekter på barns psykiska hälsa och utveckling. I faktabladet Förskolan gynnar barns psykiska hälsa kan du läsa om viktiga förutsättningar för barnens psykiska hälsa, som kompetensutveckling av personalen och en bra övergång mellan förskola och skola.

Förskolan gynnar barns psykiska hälsa

Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter om skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn visar att problemen kan minska när skolan lär barnen om psykisk hälsa och sätt att hantera denna.

Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem

Insatser för fysisk aktivitet i skolan och effekt på barns och ungas psykiska hälsa

Resultaten från en systematisk litteraturöversikt tyder på att insatser i skolan för att öka barns och ungas fysiska aktivitet kan bidra till ökat psykiskt välbefinnande och ökad resiliens bland skolbarnen, dvs. bättre motståndskraft och anpassningsförmåga vid svårigheter, och till mindre problem med ångest.

Skolrelaterade insatser för fysisk aktivitet och effekt på psykisk hälsa bland barn och unga

Hur kan en kostpolicy i skolan bidra till bättre matvanor?

Barn i Sverige får ungefär en tredjedel av det dagliga energi- och näringsbehovet från måltider i skolan. En kostpolicy i skolan kan bidra till bättre matvanor hos barn, inte bara i skolan utan även utanför. Kostpolicyn kan till exempel handla om att ha ett hälsosamt utbud i skolkafeterian och riktlinjer för skolmåltiderna.

Kostpolicy i skolan kan bidra till bättre matvanor hos barn

Samverkan för barn och ungas psykiska hälsa

I faktabladet Skolbaserad samverkan för barns och ungas psykiska hälsa – lärdomar från praktiken beskrivs erfarenheter från ett nytt skolbaserat arbetssätt där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkar för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga.

Skolbaserad samverkan för barns och ungas psykiska hälsa – lärdomar från praktiken

Psykisk hälsa

Riskfaktorer och förebyggande insatser för suicid och suicidförsök bland äldre

I faktabladet sammanfattas två systematiska översikter som undersökt riskfaktorer för suicidförsök och suicid bland äldre samt effektiva suicidpreventiva program för äldre med risk för suicid. I det suicidpreventiva arbetet för äldre är det bl.a. effektivt med screening och behandling av psykisk ohälsa, framför allt depression, samt utbildning om psykisk ohälsa och suicid för äldre och deras närstående.

Riskfaktorer och förebyggande insatser för suicidförsök och suicid bland äldre

Det är viktigt att förebygga psykisk ohälsa bland äldre

Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt. Ändå uppmärksammas det inte tillräckligt av vare sig personal, äldre eller närstående. Det behövs insatser för att stärka välbefinnandet bland äldre och identifiera riskfaktorer och symtom på psykisk ohälsa. I broschyren Psykisk ohälsa vanligt bland personer 65 år eller äldre – men det går att förebygga, som även sammanfattas i ett faktablad, ger vi en lägesbild och exempel på åtgärder som kan främja psykiskt välbefinnande och förebygga psykisk ohälsa bland äldre, exempelvis inom hemtjänsten, inom vården eller på äldreboenden.

Broschyr: Psykisk ohälsa vanligt bland personer 65 år eller äldre – men det går att förebygga

Faktablad: Det är viktigt att förebygga psykisk ohälsa bland äldre

Förebygg psykisk ohälsa i arbetslivet

Rapporten Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet visar att det går att förebygga olika former av psykisk ohälsa genom insatser på organisationsnivå. Insatserna kan till exempel ha fokus på ökad delaktighet, nya processer och strukturer samt diskussioner om arbetsmiljön. På individnivå kan man uppnå kortsiktiga effekter genom interventioner som till exempel fokuserar på stresshantering, mindfulness, yoga eller meditation. Målgruppen för rapporten är personer som på olika sätt arbetar med preventiva insatser inom arbetslivets arena.

Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet – resultat från en kartläggande litteraturöversikt om universella interventioner på arbetsplatsen

Förebyggande insatser när föräldern har en psykisk sjukdom

I faktabladet Förebyggande insatser till barnet när föräldern har en psykisk sjukdom beskrivs att samhället kan erbjuda familjer flera olika förebyggande insatser när någon i familjen har en psykisk sjukdom. Insatserna kan hjälpa barnen och minska risken att de utvecklar egna problem. Exempelvis bör alla professioner som möter föräldrar med depression känna till att det kan hjälpa om föräldrarna får stöd i sin föräldraroll, utöver behandling av sin depression.

Förebyggande insatser till barnet när föräldern har en psykisk sjukdom

Regionernas roll i att minska stigma kring psykisk ohälsa

Att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa är en viktig del av folkhälsoarbetet som bedrivs i regionerna. Folkhälsomyndigheten har tagit fram faktablad, filmer och annat material som kan vara ett stöd i arbetet med att minska stigmatiseringen kopplad till psykisk ohälsa och suicid. Materialet kan bidra till ökad kunskap och kan användas på konferenser och möten i berörda verksamheter.

Regionernas roll att minska stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa

Det suicidpreventiva arbetet i kommuner, regioner och länsstyrelser

Rapporten redovisar resultat från en kartläggning av det suicidpreventiva arbetet i kommuner, regioner och länsstyrelser 2019. Här redovisas att fler nu arbetar suicidpreventivt och har handlingsplaner, och vidare vilka typer av insatser som genomförs. Syftet är att ge en aktuell bild av det suicidpreventiva arbetet på lokal och regional nivå, och ge underlag för uppföljningar.

En kartläggning av det suicidpreventiva arbetet i kommuner, regioner och länsstyrelser 2019

Insatser kan förebygga självmord

Faktabladet Flera insatser kan förebygga självmord visar att viktiga insatser är att begränsa tillgången till medel och metoder för suicid, behandla depression, följa upp patienter som gjort ett självmordsförsök, samt förebygga självmordstankar och självmordsförsök. Skolbaserade insatser kan också förebygga suicidtankar och suicidförsök.

Flera insatser kan förebygga självmord

Effekter av suicidpreventiva insatser utanför hälso- och sjukvården

Rapporten Effekter av suicidpreventiva insatser utanför hälso- och sjukvården visar kunskapsläget inom befolkningsinriktat arbete med suicidprevention. Här beskrivs vilka typer av insatser som kan ha effekt på suicid, suicidförsök och suicidtankar samt aspekter av jämlikhet och hälsoekonomi.

Effekter av suicidpreventiva insatser utanför hälso- och sjukvården

Levnadsvanor

Rökfria miljöer förebygger ohälsa

I vägledningen om rökfria miljöer hittar du en e-utbildning och allmän information om regler och syften med de rökfria miljöerna. I vägledningen finns också en verktygslåda med stödmaterial för alla som vill stödja genomförandet av fler rökfria utomhusmiljöer. Exempel på stödmaterial är kunskapsstöd för rökfria skolgårdar och informationsmaterial för rökfria miljöer utomhus.

Vägledning om rökfria miljöer

Spelprevention.se

På webbplatsen spelprevention.se finns information för dig som beslutar om, utvecklar och analyserar förebyggande åtgärder för spelproblem. Här får du kunskap om problemen med spel om pengar samt vägledning, material och stöd om hur de kan förebyggas.

Spelprevention.se

Åtgärder för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet

Två av våra främsta riskfaktorer för ohälsa och för tidig död är ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. I den nya publikationen kan du läsa om förslagen som Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har arbetat fram. Det är förslag till åtgärder som ska främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet och därmed minska ohälsan.

Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet

Förebyggande arbete för att bromsa utvecklingen av övervikt och fetma

Att bromsa utvecklingen av övervikt och fetma kräver ett långsiktigt förebyggande arbete på olika nivåer och av många aktörer och sektorer i samhället – skolan, arbetslivet, hälso- och sjukvården och det civila samhället. Här kan du läsa mer om hur man kan gå till väga relaterat till matvanor och fysisk aktivitet.

Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet (PDF, 3,9 MB)

Insatser via företagshälsovården för att förebygga eller minska ohälsa

Hälsofrämjande insatser som berör arbetsplatsens organisation och fysiska arbetsmiljö kan påverka matvanor och fysisk aktivitet på jobbet. Rapporten om hälsofrämjande insatser belyser insatsernas effekt på sjukfrånvaro, sjuknärvaro, arbetsprestation, arbetsförmåga och produktivitet.

Hälsofrämjande insatser riktade till arbetsplatsens fysiska miljö och organisationsstruktur: effekt på arbetsrelaterade utfall

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Metodstöd i arbetet för säkrare sex

På webbplatsen Motiverande samtal om sexuell hälsa hittar du metodstöd kring arbetet för säkrare sex. Det vänder sig till dig som arbetar på ungdomsmottagningar, hiv/STI-mottagningar, sex- och samlevnadsmottagningar, infektionskliniker och vårdcentraler. Stödet består av dels en förberedande samtalsguide, dels en introduktion till metoden motiverande samtal, MI.

Motiverande samtal om sexuell hälsa

Vilka metoder kan ha effekt för god hälsa bland hbtq-personer?

Rapporten Metoder för att främja en god hälsa bland hbtq-personer visar vilka slags metoder som kan ha effekt för att förbättra hbtq-personers hälsa. Till exempel lyfts insatser som bekräftar och stärker hbtq-identiteten, utförs av personer med kompetens kring hbtq-personers livsvillkor samt skapar en trygg miljö där erfarenheter kan bearbetas. Rapporten vänder sig till yrkesgrupper som arbetar med hbtq-personers hälsa inom alla områden.

Metoder för att främja en god hälsa bland hbtq-personer

Vaccinfunkar.se

På webbplatsen vaccinfunkar.se finns allmän information om immunförsvaret och vaccin. Här finns också stöd för dig inom barnhälsovården som ska ha samtal om vaccination. Till exempel finns filmer för webb, sociala medier och väntrums-tv samt vanliga frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Vaccinfunkar.se

Samhällsplanering och beredskap

Att planera samhället för en god och jämlik hälsa

Vad skapar hälsofrämjande livsmiljöer i våra samhällen? Vad man ska tänka på vid samhällsplanering för en god och jämlik hälsa i befolkningen? Texten riktar sig till beslutsfattare och tjänstemän på kommuner och regioner som jobbar för en hållbar utveckling av våra fysiska livsmiljöer.

Livsmiljöns betydelse för en god och jämlik hälsa.

Kunskapsstöd och vägledning för beredskap vid värmebölja

Perioder med ihållande värme orsakar både hälsoproblem och ökad dödlighet i befolkningen. Vägledningen för handlingsplaner för värmeböljor är skriven för kommuner, regioner och privata aktörer som ansvarar för vård och omsorg. Som stöd till arbetet finns också informationsmaterial i form av råd, broschyrer och filmer.

Beredskap för värmeböljor

Kunskapsstöd om förebyggande åtgärder för värmebölja

Värme kan vara farligt för alla. Därför behövs åtgärder för att minska värmeexponeringen, särskilt i tätorter. Här kan kommuner och fastighetsägare läsa mer om de faktorer som kan orsaka höga temperaturer och de fysiska åtgärder som kan vidtas både utomhus och inomhus.

Värme och människa i bebyggd miljö – kunskapsstöd för åtgärder som minskar hälsoskadlig värme

Metod för att kartlägga värmeöar

I tätbebyggda områden med hög andel hårdgjorda ytor och lite vegetation ökar risken för höga temperaturer och värmeöar. Folkhälsomyndigheten har publicerat en metodbeskrivning för att kartlägga riskområden. Metoden utgår ifrån de geodata om marktäckning som finns lätt tillgängliga för kommuner och länsstyrelser.

Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer

Planera för kommunikation vid en pandemisk influensa

Ett kunskapsunderlag som riktar sig framför allt till kommunikationsansvariga, smittskyddsenheter och beredskapsplanerare.

Pandemiberedskap. Hur vi kommunicerar – ett kunskapsunderlag.

Andra stöd i pandemiberedskapen:

Läs mer på sidan Pandemiberedskap.

Räddningstjänsten kan samordna arbete för att minska självmord

Hur kan räddningstjänsten samordna lokalt och regionalt arbete med suicidprevention? Arbetssättet som beskrivs benämns ofta Jönköpingsmodellen och gäller allt från akuta utryckningar till det suicidförebyggande arbetet, och det krisstöd som ges till de drabbade och den egna personalen.

Räddningstjänsten som samordnare av det suicidpreventiva arbetet