Internationella

Global Advocacy for Physical Activity (GAPA)

  • Global Advocacy for Physical Activity (GAPA)
  • GAPA: The Toronto Charter for Physical Activity
  • GAPA: Non Communicable Disease Prevention: Investments that Work for Physical Activity

WHO

  • Global Strategy on Diet, Physical Activity and Health
  • Global Health Risks: Mortality and Burden of Disease Attributable to Selected Major Risks
  • The Ottawa Charter for Health Promotion
  • Global Recommendations on Physical Activity for Health
  • Global Status Report on Noncommunicable Diseases

USA

Nationella

  • Folkhälsopropositionen
  • Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
  • SBU:s systematiska litteraturöversikt: Metoder för att främja fysisk aktivitet
  • Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

Aktivitetsarrangörers styrdokument

  • Idrott hela livet
  • Idrotten vill
  • Idrottsrörelsens vägledningsdokument för Fysisk aktivitet på recept – FaR®
  • SISU – Idrottsutbildarnas utbildningsplan FaR®-ledarutbildning

Regionala och lokala styrdokument

Det är inte möjligt att gå igenom alla regionala och lokala styrdokument som kan ge stöd för det lokala arbetet med FaR®. Nedan ges några typexempel på vilka styrdokument som finns. Läsaren hänvisas till att själv söka på de landstings, regioners och kommuners webbplatser som är aktuella.

  • Vissa landsting och regioner har beslutade riktlinjer för hur FaR®-arbetet ska gå till och genomföras, exempelvis följande: 1) Styrande riktlinjer för Fysisk aktivitet på recept (FaR®) finns sedan 2007 i Stockholms läns landsting (139). Arbetsmetoden FaR® ska användas av vårdgivare som behandlingsalternativ för att förebygga och behandla sjukdom. 2) Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne antog 2010 regionala riktlinjer för FaR®. Syftet är att tydliggöra roller, ansvar och arbetsformer för FaR® i hälso- och sjukvården.
  • Många landsting och regioner har "reklistor" på rekommenderad behandling vid olika sjukdomstillstånd.
  • I flera landsting, regioner och kommuner finns det folkhälsoplaner.
  • Det finns regionala samverkansavtal mellan landsting och aktivitetsarrangörer.
  • Aktivitetsarrangörers verksamhetsplaner fungerar som styrdokument.

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsen har utarbetat nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder vilka syftar till att lyfta fram evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården för att förebygga sjukdom genom att påverka levnadsvanor. I riktlinjerna rekommenderas metoder för att främja fysisk aktivitet och indikatorer som ska spegla kvaliteten i hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsens rekommendation vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna lyder "Hälso- och sjukvården:

  • bör erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination eller stegräknare samt särskild uppföljning till personer med otillräcklig fysisk aktivitet
  • kan erbjuda rådgivande samtal till personer med otillräcklig fysisk aktivitet och kvalificerat rådgivande samtal personer med otillräcklig fysisk aktivitet
  • kan i undantagsfall erbjuda fysisk träning inom hälso- och sjukvårdens ram, i syfte att öka den fysiska aktiviteten efter avslutad träning, till personer med otillräcklig fysisk aktivitet".

Socialstyrelsens indikatorer för uppföljning, jämförelse och förbättringar kopplade till fysisk aktivitet:

  • Andel personer med otillräcklig fysisk aktivitet (<150 aktivitetsminuter/ vecka) som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter åtgärd.
  • Andel med otillräcklig fysisk aktivitet som fått; a) enkla råd, b1) rådgivande samtal, b2) rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination, b3) rådgivande samtal med tillägg av stegräknare, b4) rådgivande samtal med särskild uppföljning, c) kvalificerad rådgivande samtal och d) fysisk träning inom hälso- och sjukvårdens ram.