Vi använder kakor (cookies)

På dinpsykiskahalsa.se använder vi nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi använder också kakor för webbanalys.

Läs mer om vilka kakor vi använder.

Hantera kakor

Här kan du välja vilka kakor du vill godkänna.

Nödvändiga

Nödvändiga kakor går inte att stänga av eftersom vår webbplats inte fungerar utan dessa. Nödvändiga kakor bidrar till att våra tjänster är säkra och fungerar som de ska, till exempel säker inloggning.

Kakor för inställningar är kakor som låter webbplatsen komma ihåg information som ändrar hur webbplatsen fungerar eller visas. Detta kan till exempel vara föredraget språk eller regionen du befinner dig i.

Kakor för statistik hjälper en webbplatsägare att förstå hur besökare interagerar med webbplatser genom att samla och rapportera in information anonymt.

Folkhälsomyndigheten Din psykiska hälsa

Oro och ängslan

Att känna oro eller ängslan är en naturlig reaktion och signalerar en fara, osäkerhet eller brist på kontroll så att vi kan agera på något sätt. Det kan t ex handla om att förbereda oss på utmaningar eller leta efter nya lösningar. Oro brukar gå över, antingen för att situationen förändras eller för att man själv anpassar sig till situationen.

Oro och ängslan är naturliga känslor

Det är naturligt att känna ängslan eller oro ibland. Oro ingår i kroppens larmsystem och signalerar en fara så att vi kan agera på något sätt. Men kroppens larmsystem kan inte skilja på verkliga faror och sådant som vi bara upplever som farligt. Det är vanligt att oroa sig över sin eller närståendes hälsa, eller problem på jobbet eller i skolan. Man kan också oroa sig över hot i omvärlden, som om det ska bli krig eller för klimatkrisen. Oron brukar gå över när orsaken är borta, till exempel när man har klarat av en jobbig uppgift.

Det finns flera olika ord som beskriver samma känsla, bland annat att vara nervös eller rädd. En stark känsla av oro eller rädsla kallas för ångest, och ibland även för panik.

Oro påverkar människor på olika sätt

Det varierar hur mycket vi människor oroar oss över saker och ting och vad vi oroar oss för. Känslan kan också yttra sig på olika sätt. Många blir rastlösa och irriterade och får svårt att koncentrera sig. En del vill vara ifred och drar sig undan när de är oroliga, medan andra i stället vill ha sällskap. Det är vanligt att man har svårt att sluta tänka på det som oroar. Oron kan också kännas i kroppen, genom spända muskler och värk, eller genom att man tappar aptiten, får ont i magen eller har svårt att sova.

Tips för att hantera oro och ängslan

Det finns saker som du kan göra för att må bättre. Här är några tips:

  • Prata med någon annan om hur du mår. Du kan också kontakta någon organisation som kan ge råd och stöd.
  • Fundera på vad orsakar oron, och om det är något som du kan påverka, eller inte. Fokusera på det som du faktiskt kan påverka själv och försök att göra en förändring för att se om oron kan minska.  
  • Samla lagom mycket information. Att ta reda på fakta kan motverka onödig oro, men information kan ibland också förstärka oron, till exempel nyhetssändningar om hot eller kriser i omvärlden. Känner du att du hela tiden måste hålla dig uppdaterad med senaste nytt? Eller försöker du ständigt hitta ”bättre” information än den som du redan har? Fundera på att ta bort appar eller notiser i telefonen om du märker att de påverkar dig negativt. Försök också att undvika att läsa om det som oroar precis innan du ska sova.
  • Håll regelbundna vanor när det gäller sömn, mat, hygien och vardagssysslor och motion.
  • Fortsätt att göra saker som brukar vara roliga, även om det tar emot. Det kan också bryta negativa tankebanor, genom att du får fokusera på något annat.
  • Undvik alkohol och droger. För en del personer upplevs det lindra i stunden, men på sikt brukar det förstärka de negativa känslorna. Det finns också en risk för att man gör saker under ett rus som man sedan ångrar, eller att man med tiden utvecklar ett beroende.

När du känner dig orolig kan det hjälpa att prova olika avslappnings- och andningsövningar. Ofta går det värsta obehaget över efter en stund.

Du kan behöva hjälp om oron blir väldigt stark eller om du får svårt att klara av vardagen. Läs mer på 1177.se eller kontakta din vårdcentral.

Testa dig själv
Fyra frågor om oro
Testa dig själv

Fyra frågor om oro

Här kommer fyra frågor om oro. När du är färdig med quizet så sparar vi inte dina svar.

Testa dig själv
Fyra frågor om oro
Fråga 1 av 4:
Hur stor andel av befolkningen uppger att de har lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest.

Tyvärr, fel svar.

Rätt svar, drygt 40 procent av befolkningen säger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. För de allra flesta handlar det om lättare besvär.

Testa dig själv
Fyra frågor om oro
Fråga 2 av 4:
Vilka grupper uppger i högre grad att de har besvär av ängslan, oro och ångest?
Fler svar kan vara rätt.

Tyvärr, fel svar.

Rätt svar, den yngsta åldersgruppen säger mer än hälften att de har haft lätta eller svåra besvär. Bland äldre har en av tre haft dessa besvär.

Testa dig själv
Fyra frågor om oro
Fråga 3 av 4:
Oro kan ge olika kroppsliga reaktioner. Vilka av följande kan vara reaktioner på oro?
Fler svar kan vara rätt.

Tyvärr, fel svar.

Rätt svar, alla fyra kan vara varningssignaler för oro.

Testa dig själv
Fyra frågor om oro
Fråga 4 av 4:
Vilket av följande är bäst för att hantera sin oro?

Tyvärr, fel svar.

Rätt svar, fortsätt att göra saker som brukar vara roliga, även om det tar emot. Det kan också bryta negativa tankebanor, genom att du får fokusera på något annat.

Testa dig själv
Fyra frågor om oro
Resultat
Bra jobbat! Du kan redan en hel del om oro, men klicka nedan så kan du läsa om oro och ängslan och hur du kan hantera oro och ängslan.
Inte alla rätt denna gång, men det betyder bara att du har möjlighet att lära dig mer! Klicka nedan så kan du läsa om oro och ängslan och hur du kan hantera oro och ängslan.
Läs mer om oro och ängslan och hur du kan hantera oro och ängslan.

Uppdaterat: 2022-01-03