Uppdaterad 18 oktober 2021

Covid-19-pandemins effekter på den psykiska hälsan – det vi vet så här långt

Vi följer befolkningens hälsa under pandemin genom en rad olika projekt. Här har vi samlat information om pandemins effekter på den psykiska hälsan, av det vi vet hittills.

Pandemin är en påfrestande tid för de flesta

Pandemin för med sig förändringar i samhället som påverkar oss på olika sätt. Många har varit hemma mer än vanligt, och det kan vara både skönt och jobbigt. Många är oroliga för att man själv eller någon anhörig ska bli smittad, eller frustrerade över att ingen vet när allt ska bli som vanligt igen. Ensamhet är också ett problem för många eftersom man under en lång tid behövt undvika fysisk kontakt med andra. För de flesta är det här en påfrestande tid som kan innebära ökad risk för psykisk ohälsa. 

De flesta i Sverige har mått ganska bra under pandemin, det visar resultatet av tre enkätundersökningar som Folkhälsomyndigheten har gjort. Enkäterna skickades ut i maj och november 2020, samt i maj 2021. Nedstämdhet ökade inte under pandemin, däremot blev lätta stress- och sömnbesvär vanligare efter maj 2020. Kvinnor och yngre personer svarade oftare än män och äldre att de hade psykiska besvär och det är ett mönster som vi känner igen från tiden före pandemin. Äldre personer svarade istället oftare att de kände oro för att bli allvarligt sjuka i covid-19 och för att inte få tillgång till vård vid behov. I maj 2021 var det betydligt färre äldre som svarade att de kände sig oroliga jämfört med i maj och november 2020.

Det var fler i befolkningen som svarade att de kände sig ensamma i maj 2021 jämfört med året innan, men dessa skillnader var inte helt statistiskt säkerställda.

Läs mer 

Hälsorapport - resultat psykisk hälsa maj 2021

Hälsorapport – resultat psykisk hälsa november 2020

Hälsorapport - resultat psykisk hälsa maj 2020 del 1

Hälsorapport - resultat psykisk hälsa maj 2020 del 2

Covid-19 och psykisk hälsa