Uppdaterad 21 december 2020

Psykisk hälsa – hur mår vi i Sverige?

De flesta som bor i Sverige säger att de mår bra psykiskt, men samtidigt har många psykiska besvär som oro och ångest, stress och sömnbesvär. Här kan du läsa om hur vanligt det är med olika psykiska besvär.

Psykiskt välbefinnande

Psykiskt välbefinnande är detsamma som att må bra psykiskt. Det innebär bland annat att man oftast ser positivt på framtiden, känner sig lugn och kan tänka klart och kan hantera problem på ett bra sätt.

Hur många har ett gott psykiskt välbefinnande?

De flesta tycker att de har ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande, nästan nio av tio. Det är främst äldre personer, 65–84 år, som svarade att de hade ett mycket gott välbefinnande och det gäller både kvinnor och män. Bland unga kvinnor i åldern 16–29 år var det minst andel som uppgav ett mycket gott psykiskt välbefinnande.

Stapeldiagrammet visar andelen som uppger ett mycket gott psykisk välbefinnande i den nationella folkhälsoenkäten 2020, uppdelat på åldersgrupper och kön. I åldersgruppen 16-29 år är det 10 % av kvinnorna och 17 % av männen som uppger ett mycket gott välbefinnande. I åldersgruppen 30-44 år är det 13 % av kvinnorna och 17 % av männen, och i åldersgruppen 45-64 år är det 14 % av kvinnorna och 15 % av männen som uppger mycket gott psykisk välbefinnande. I åldersgruppen 65-84 år är det 15 % av kvinnorna och 17 % av männen som uppger mycket gott psykisk välbefinnande.
Andel i olika åldersgrupper som uppger mycket gott psykiskt välbefinnande, 2020. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Ängslan, oro och ångest

Det är vanligt att känna sig ängslig eller orolig, eller att ha ångest. Ängslan kan liknas vid att känna sig nervös och orolig, medan ångest är en starkare känsla av oro eller rädsla som ofta känns i kroppen. Ångest kan vara ett tecken på psykisk ohälsa och ingår som symtom i flera psykiatriska tillstånd. Det är svårt att avgöra när oro eller ångest blir ohälsosam.

Hur vanligt är ängslan, oro och ångest?

Totalt har drygt 40 procent haft besvär av ängslan, oro eller ångest. De allra flesta har haft lättare besvär. Det är vanligare bland unga än bland äldre och bland kvinnor än bland män: Varannan kvinna och var tredje man har haft lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest.

Stapeldiagrammet visar andelen som uppger besvär av ängslan, oro eller ångest i den nationella folkhälsoenkäten 2020, uppdelat på ålder och kön. I åldersgruppen 16-29 år är det 18 % av kvinnorna och 9 % av männen som uppger besvär av ängslan, oro eller ångest. I åldersgruppen 30-44 år är det 9 % av kvinnorna och 5 % av männen som uppger samma besvär. I åldersgruppen 45-64 år är det 6 % av kvinnorna och 4 % av männen som uppger samma besvär. I åldersgruppen 65-84 år är det 3 % av kvinnorna och 2 % av männen som uppger samma besvär.
Andel i olika åldersgrupper som uppger svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, 2020. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Svårt att sova

Sömnbesvär handlar ofta om att man har svårt att somna eller vaknar för tidigt och inte kan somna om. Tillräckligt med sömn är viktigt för både den psykiska och den fysiska hälsan. Kroppen varvar ner och det blir lättare att hantera stress och andra svåra saker.

Hur vanligt är det med sömnbesvär?

Sömnbesvär är vanliga i alla åldrar, och nästan 40 procent har svårt att sova. De allra flesta har lätta besvär. Äldre har oftare besvär med sömnen än yngre. Det kan bero på att kroppen ändras med åldern eller på att äldre ofta har andra sjukdomar eller äter mediciner som kan göra det svårt att sova. Sömnbesvär är också vanligare bland kvinnor än bland män.

SStapeldiagrammet visar andelen som uppger lätta till svåra sömnbesvär i den nationella folkhälsoenkäten 2020, uppdelat på ålder och kön. I åldersgruppen 16-29 år är andelen 40 % bland kvinnor och 37 % bland män. I åldersgruppen 30-44 år är andelen 38 % bland kvinnor och 33 % bland män. I åldersgruppen 45-64 år är andelen 43 % bland kvinnor och 40 % bland män. I åldersgruppen 65-84 år är andelen 58 % bland kvinnor och 39 % bland män.
Andel kvinnor och män i olika åldersgrupper som uppger lätta eller svåra sömnbesvär, 2020. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Stress

Stress hjälper oss att ta i lite extra och klara av svåra saker, och då kan det vara positivt. Men om man nästan alltid är stressad kan det leda till psykisk ohälsa. Stress kan bero på att man inte hinner med allt, men också på att man inte har något meningsfullt att göra eller inte kan få göra sådant som man är bra på.

Hur vanligt är det att känna stress?

Fler kvinnor än män har problem med stress, och fler yngre än äldre. Det gäller särskilt unga kvinnor i åldern 16–29 år där 33 % känner sig stressade. Bland män i samma ålder var andelen 17 %. De som studerar, är arbetslösa eller är långtidssjukskrivna känner sig mer stressade än de som har ett arbete.

En tredjedel av unga kvinnor känner stress. Unga känner mer stress än äldre
Andel kvinnor och män i olika åldersgrupper som upplever problem med stress, 2020. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Depression

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna bland vuxna. För att hälso- och sjukvården ska ställa diagnosen depression behöver personen ha ett visst antal symtom som också ska ha funnits under en viss tid.

Hur vanligt är depression?

Det är fyra procent av befolkningen som fått diagnosen depression under det senaste året, vanligast är det bland unga kvinnor i åldern 16–29 år.

Diagram som visar andelen som någon gång fått diagnosen depression senaste året.
Andel kvinnor och män i olika åldersgrupper som har fått diagnosen depression senaste året, 2020. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Totalt har nästan var femte svensk någon gång fått diagnosen depression, och det är nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor som män.

Grafik som visar att nästan för femte person uppger att de fått diagnosen depression. Fem personer är illustrerade på en ljusgrön bakgrund. Fyra av personerna är gröna och har en grön cirkel bakom sig. En av personerna är blå och har en blå cirkel bakom sig. Ovanför den blå personen finns ett regnmoln. Källa Nationella folkhälsoenkäten, 2020. Folkhälsomyndigheten.

Allvarlig psykisk påfrestning

Allvarlig psykisk påfrestning innebär att man under en tid har känt sig orolig och nedstämd och kanske tappat tron på sig själv.

Hur vanligt är allvarlig psykisk påfrestning?

Psykisk påfrestning är vanligare bland yngre än äldre personer, och allra vanligast bland dem som är 16–29 år gamla.

Diagram som visar andelen som lider av allvarlig psykisk påfrestning
Andel kvinnor och män i olika åldersgrupper som lider av allvarlig psykisk påfrestning, 2020. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.
Bild som visar att allvarlig psykisk påfrestning är vanligare bland unga 16-29 år än bland äldre 65-84 år. Andelen bland yngre är 13 % jämfört med äldre där andelen är 4 %.

Det spelar också roll om man har ett jobb och hur mycket man tjänar. Andelen med allvarlig psykisk påfrestning är större bland dem som har lägre inkomst jämfört med dem som har högre inkomst, och högre bland sjukskrivna personer än bland dem som arbetar.

Bild som visar andelen som upplever allvarlig psykisk påfrestning i olika sysselsättningsgrupper. Bland de som har sjukpenning eller sjukersättning är andelen 33 %, bland arbetslösa är andelen 24 %, bland de som är studerande är andelen 11 % och bland yrkesarbetande är andelen 5 %.

Mer statistik om psykisk hälsa i Sverige

På Folkhälsomyndighetens webbplats visar vi mycket mer statistik om den psykiska hälsan i befolkningen, t.ex. psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa i form av ängslan, oro, ångest, stress, sömnbesvär och depression. Vi har också statistik för den psykiska hälsan för äldre och för barn och unga.

Läs mer statistik om psykisk hälsa i Sverige

Hur mäter man psykisk hälsa?

Psykisk hälsa kan mätas på olika sätt, till exempel med enkätundersökningar. Informationen här kommer från 2020 års nationella folkhälsoenkät som har besvarats av personer i åldern 16–84 år. Den innehåller frågor om bland annat psykiskt välbefinnande och psykiska besvär.