Psykisk hälsa – hur mår vi i Sverige?

Psykiskt välbefinnande

Psykiskt välbefinnande är detsamma som att må bra psykiskt. Det innebär bland annat att man oftast ser positivt på framtiden, känner sig lugn och kan tänka klart och kan hantera problem på ett bra sätt.

Hur många har ett gott psykiskt välbefinnande?

De flesta tycker att de har ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande, nästan nio av tio. Det är främst äldre personer, 65–84 år, som svarade att de hade ett mycket gott välbefinnande och det gäller både kvinnor och män. Bland unga kvinnor i åldern 16–29 år var det minst andel som uppgav ett mycket gott psykiskt välbefinnande.

Ängslan, oro och ångest

Det är vanligt att känna sig ängslig eller orolig, eller att ha ångest. Ängslan kan liknas vid att känna sig nervös och orolig, medan ångest är en starkare känsla av oro eller rädsla som ofta känns i kroppen. Ångest kan vara ett tecken på psykisk ohälsa och ingår som symtom i flera psykiatriska tillstånd. Det är svårt att avgöra när oro eller ångest blir ohälsosam.

Hur vanligt är ängslan, oro och ångest?

Totalt har drygt 40 procent haft besvär av ängslan, oro eller ångest. De allra flesta har haft lättare besvär. Det är vanligare bland unga än bland äldre och bland kvinnor än bland män: Varannan kvinna och var tredje man har haft lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest.

Svårt att sova

Sömnbesvär handlar ofta om att man har svårt att somna eller vaknar för tidigt och inte kan somna om. Tillräckligt med sömn är viktigt för både den psykiska och den fysiska hälsan. Kroppen varvar ner och det blir lättare att hantera stress och andra svåra saker.

Hur vanligt är det med sömnbesvär?

Sömnbesvär är vanliga i alla åldrar, och nästan 40 procent har svårt att sova. De allra flesta har lätta besvär. Äldre har oftare besvär med sömnen än yngre. Det kan bero på att kroppen ändras med åldern eller på att äldre ofta har andra sjukdomar eller äter mediciner som kan göra det svårt att sova. Sömnbesvär är också vanligare bland kvinnor än bland män.

Stress

Stress hjälper oss att ta i lite extra och klara av svåra saker, och då kan det vara positivt. Men om man nästan alltid är stressad kan det leda till psykisk ohälsa. Stress kan bero på att man inte hinner med allt, men också på att man inte har något meningsfullt att göra eller inte kan få göra sådant som man är bra på.

Hur vanligt är det att känna stress?

Fler kvinnor än män har problem med stress, och fler yngre än äldre. Det gäller särskilt unga kvinnor i åldern 16–29 år där 33 % känner sig stressade. Bland män i samma ålder var andelen 17 %. De som studerar, är arbetslösa eller är långtidssjukskrivna känner sig mer stressade än de som har ett arbete.

Depression

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna bland vuxna. För att hälso- och sjukvården ska ställa diagnosen depression behöver personen ha ett visst antal symtom som också ska ha funnits under en viss tid.

Hur vanligt är depression?

Det är fyra procent av befolkningen som fått diagnosen depression under det senaste året, vanligast är det bland unga kvinnor i åldern 16–29 år.

Totalt har nästan var femte svensk någon gång fått diagnosen depression, och det är nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor som män.

Allvarlig psykisk påfrestning

Allvarlig psykisk påfrestning innebär att man under en tid har känt sig orolig och nedstämd och kanske tappat tron på sig själv.

Hur vanligt är allvarlig psykisk påfrestning?

Psykisk påfrestning är vanligare bland yngre än äldre personer, och allra vanligast bland dem som är 16–29 år gamla.

Det spelar också roll om man har ett jobb och hur mycket man tjänar. Andelen med allvarlig psykisk påfrestning är större bland dem som har lägre inkomst jämfört med dem som har högre inkomst, och högre bland sjukskrivna personer än bland dem som arbetar.