Det övergripande nationella folkhälsomålet och målstrukturen syftar till att underlätta folkhälsoarbetet på alla samhällsnivåer genom en tydligare fördelning av ansvaret på nationell nivå. Samtidigt understryks vikten av att utvärdera folkhälsoarbetet med inriktning mot skillnader i fördelningen av hälsan i befolkningen.
Folkhälsomyndigheten har ett samordningsansvar för folkhälsoarbetet på statlig nivå och myndigheten ska bidra till samverkan av insatser för en god och jämlik hälsa.
Det övergripande folkhälsomålet
Nationellt mål för folkhälsopolitiken
Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
Åtta målområden
Målområdena utgör områden med stor betydelse för en god och jämlik hälsa samt visar inriktningen för arbete som främjar god och jämlik hälsa.
Folkhälsopolitikens målområden
- Det tidiga livets villkor
- Kunskaper, kompetenser och utbildning
- Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
- Inkomster och försörjningsmöjligheter
- Boende och närmiljö
- Levnadsvanor
- Kontroll, inflytande och delaktighet
- En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att verka för en strävan mot det fastställda nationella folkhälsomålet och verksamheten ska omfatta samtliga åtta målområden.
Läs mer om folkhälsopolitikens åtta målområden.
Folkhälsomyndighetens verksamhet utvecklas
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att regelbundet redovisa data för ett urval indikatorer inom var och ett av de nationella målområden som regeringen beslutade om i juni 2018.
Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag av regeringen (maj 2019) att utveckla en stödstruktur för politikområdesmålen, bestämningsfaktorerna och indikatorer. Utgångspunkten för översynen är det övergripande folkhälsomålet och de åtta målområdena. Arbetet har påbörjats och ska redovisas senast den 1 december 2020.
Kommissionen för jämlik hälsa
Regeringen formulerade i regeringsförklaringen hösten 2014 målet "att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation". Därför tillsattes Kommissionen för jämlik hälsa, med uppdraget att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar.
Kommissionen presenterade sitt slutbetänkande i juni 2017: Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa
Regeringen lade därefter fram propositionen God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik (2017/18:249).
Agenda 2030 för hållbar utveckling
De folkhälsopolitiska målen uppmärksammar att hälsoskillnaderna är en utmaning för samhället som helhet, utifrån perspektivet hållbar utveckling och utifrån ett effektivt utnyttjande av allmänna resurser. Ett samhälles välfärd och hållbarhet har direkt samband med folkhälsan och hur den är fördelad.
Genom vårt arbete bidrar vi till FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030. Främjande och förebyggande insatser för en god och jämlik folkhälsa är en integrerad del i agendans alla delar och en förutsättning för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling.
Det folkhälsopolitiska ramverket överlappar till stora delar den sociala dimensionen av Agenda 2030. Åtgärder för att minska ojämlikheter inom folkhälsopolitikens målområden bidrar till måluppfyllelsen av mål och delmål inom främst agendans sociala dimension.
Genom ett systematiskt arbete att sluta hälsoskillnaderna inom folkhälsopolitikens målområden bidrar vi till Agenda 2030.
GD-Forum
GD-Forum är ett nätverk av myndigheter som samverkar kring Agenda 2030 i stadsförvaltningen. Folkhälsomyndigheten samordnar forumet.
Läs mer om GD-Forum – svenska myndigheter i samverkan för Agenda 2030
De globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030
Återrapportering av regeringsuppdrag
Folkhälsomyndigheten redovisade i mars 2017 konkreta resultat från myndighetens verksamhet som bidragit till genomförandet av Agenda 2030.
Myndigheten lämnade i augusti 2016 sitt uppdrag att bidra med underlag till Sveriges genomförande av Agenda 2030.