För att uppnå målet med folkhälsopolitiken krävs en tydlig fördelning av ansvar på nationell nivå men också genom utvärderingar av folkhälsoarbetet med inriktning mot skillnader i fördelningen av hälsan i befolkningen. Folkhälsomyndigheten har ett samordningsansvar för folkhälsoarbetet på statlig nivå och myndigheten ska bidra till samverkan av insatser för en god och jämlik hälsa.
Det övergripande folkhälsomålet
Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
Åtta målområden
Folkhälsopolitikens sektorsövergripande mål- och uppföljningsstruktur har tidigare utgått från elva målområden men har sedan juni 2018 omvandlats till åtta målområden (Prop. 2017/18:249).
- Det tidiga livets villkor
- Kunskaper, kompetenser och utbildning
- Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
- Inkomster och försörjningsmöjligheter
- Boende och närmiljö
- Levnadsvanor
- Kontroll, inflytande och delaktighet
- En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
De första sju målområdena utgör livsområden som omfattar viktiga resurser för en god och jämlik hälsa men också inriktning på arbete som främjar god och jämlik hälsa. Det åttonde målområdet betonar vikten av att hälso- och sjukvårdens verksamhet bör bli bättre på att motverka skillnader mellan sociala grupper vad gäller insjuknande, behandling och konsekvenser av sjukdom och ohälsa. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet uppnås och verksamheten ska omfatta samtliga åtta målområden.
Läs mer om de åtta målområdena.
Folkhälsomyndighetens verksamhet utvecklas
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att regelbundet redovisa data för ett urval indikatorer inom var och ett av de nationella målområden som regeringen beslutade om i juni 2018. Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag av regeringen (maj 2019) att genomföra en översyn av politikområdesmål, bestämningsfaktorer och indikatorer. Utgångspunkten för översynen är de åtta målområdena och det övergripande folkhälsomålet. Arbetet har påbörjats och ska slutföras senast den 1 juli 2020.
Proposition 2017/18:249 god och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik
Kommissionen för jämlik hälsa
Regeringen formulerade i regeringsförklaringen hösten 2014 målet "att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation". För att möjliggöra det tillsattes Kommission för jämlik hälsa med uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionen presenterade sitt slutbetänkande i juni 2017: Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa
Agenda 2030 för hållbar utveckling
De folkhälsopolitiska målen uppmärksammar att hälsoskillnaderna är en utmaning för samhället som helhet, utifrån perspektivet hållbar utveckling, och utifrån ett effektivt utnyttjande av allmänna resurser. Ett samhälles välfärd och hållbarhet har direkt samband med folkhälsan och hur den är fördelad.
Genom vårt arbete bidrar vi till FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030. Främjande och förebyggande insatser för en god och jämlik folkhälsa är en integrerad del i agendans alla delar och en förutsättning för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling. I det längre perspektivet syftar vårt arbete till att sluta de påverkbara hälsoskillnaderna inom en generation, vilket är i linje med Agenda 2030 och utgångspunkterna för agendan att öka jämlikheten inom och mellan länder och säkerställa att ingen lämnas utanför.
Definition av Agenda 2030
Agenda 2030 förenar ett stort antal etablerade principer och perspektiv som är centrala för folkhälsoarbetet. Det gäller till exempel mänskliga rättigheter och jämställdhet, liksom specifika gruppers villkor eller rättigheter, eller enskilda sakfrågor.
Agendan illustrerar hur dessa perspektiv, principer och sakfrågor kopplar samman i det övergripande målet om en hållbar utveckling.
Återrapportering av regeringsuppdrag
Folkhälsomyndigheten redovisade i mars 2017 konkreta resultat från myndighetens verksamhet som bidragit till genomförandet av Agenda 2030.
Myndigheten lämnade i augusti 2016 sitt uppdrag att bidra med underlag till Sveriges genomförande av Agenda 2030.