I och med att situationen i Sverige förbättrats är sjukdomsfallen bland resenärer eller personer som nyligen kommit till Sverige den helt dominerande andelen smittade för många sjukdomar. Antalet smittade påverkas då i stor utsträckning av resande och migrationsströmmar och med den kraftigt minskade flyktingströmmen har därför antalet fall minskat kraftigt 2017 jämfört med 2016. Detta gäller till exempel tuberkulos och hepatit B. Vi ser inga dramatiska förändringar bland resenärer till andra länder utan liksom tidigare en sakta avtagande trend som troligen främst beror på att risken att smittas har minskat på många stora turistmål, ett exempel är risken för salmonella. Större epidemier i världen som till exempel gula febern i Afrika och Sydamerika har inte orsakat fall bland resenärer från Sverige.

Orsaken till att Folkhälsomyndigheten följer antalet fall av olika sjukdomar är oftast för att kunna identifiera utbrott tidigt och tillsammans med landstingens smittskyddsenheter och andra ansvariga myndigheter vidta åtgärder. Utbrott av mässling fick stor uppmärksamhet och krävde stora insatser. Med hjälp av dessa insatser och tack vare en hög vaccinationstäckning kunde utbrotten snabbt hanteras. Livsmedel är trots stora insatser och stora förbättringar fortfarande orsaken till många fall och utbrott och under året var situationen oförändrad för de flesta av de livsmedelsburna sjukdomarna. Campylobacterutbrottet som började 2016 och som kunde kopplas till svensk kycklingproduktion gick mot sitt slut under 2017 och vi är nu åter på normala nivåer av fall. Ett arbete pågår för att ta tillvara erfarenheterna från utbrottet, för att minska riskerna att det upprepas.

De säsongsstyrda sjukdomarna visade som de flesta år en blandad bild med en lång och kraftig influensaperiod (säsongen 2017–2018) och under samma tid en lugn säsong för RS-virus. Calicivirussäsongen varierar däremot mindre mellan åren, och den gångna säsongen liknar tidigare vintrar.

Bland de sexuellt överförbara och blodburna infektionerna är situationen för de flesta stabil. Den långvariga ökningen av klamydia verkar ha brutits och för hiv är nu spridningen i Sverige mycket begränsad, till stor del beroende på snabb diagnosticering och effektiv behandling av i stort sett alla smittade. Orosmomentet är en kraftig ökning av gonorré 2017, från tidigare låga nivåer. Vi ser en ökad spridning bland män som har sex med män men också i andra grupper. Gonorré bland kvinnor var vanligast i åldersgruppen 20–24 år men den största ökningen sågs i åldrarna 15–19 år. Ökningen av antalet fall av gonorré i kombination med en internationell trend till snabbt ökande antibiotikaresistens gör detta till en av de händelser som kommer att kräva en fortsatt analys och ökade åtgärder.

Bland zoonoserna, sjukdomar som smittar mellan djur och människa, var 2017 ett år med rekordhöga nivåer av TBE, vilket är en fortsättning av den ökande trend som observerats de senaste åren.

Sverige har en hög vaccinationstäckning och de sjukdomar som ingår i nationella vaccinationsprogram visar liksom tidigare låga och stabila nivåer. Enstaka utbrott av till exempel mässling förekommer, oftast kopplade till personer smittade utomlands. Infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier visar en oförändrad stadigt ökande trend som möjligen avstannat något under 2017, även detta troligen kopplat till de minskade flyktingströmmarna.

Sammanfattningsvis var 2017 ett år med fortsatta stabila trender för de allra flesta sjukdomarna där mycket successivt förbättras med två viktiga undantag, den snabba ökningen av gonorré och det nu avslutade utbrottet av campylobacter. För mer detaljer om året finns ett antal rapporter som listas nedan.

Tuberkulos

Hepatit B

Salmonella

Campylobacterinfektion

Influensa veckorapporter

RSV veckorapporter

Calicivirus veckorapporter

Klamydiainfektion

Hivinfektion

Gonorré

TBE

Mässling

Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2017

Rapporter för smittsamma sjukdomar i bokstavsordning