Sammanfattning

Det totala antalet avlidna enligt alkoholindex 2016 var 1 907 individer, vilket motsvarar 23 dödsfall per 100 000 individer i åldrarna 15 år och äldre. Dödligheten enligt alkoholindex var högre bland män än bland kvinnor. Under perioden 2006–2016 minskade dödligheten enligt alkoholindex bland män med 20 procent medan den bland kvinnor var oförändrad. Sett till utbildningsnivå var dödligheten enligt alkoholindex 2016 högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 50 dödsfall per 100 000 individer, och lägst i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, 12 dödsfall per 100 000 individer. Dödligheten minskade 2006–2016 för dem med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå medan den var oförändrad för dem med förgymnasial utbildningsnivå. Dödligheten enligt alkoholindex varierade mellan länen med som lägst 18 dödsfall och som högst 33 dödsfall per 100 000 individer under 2012–2016.

Introduktion

Alkohol är en av de riskfaktorer som bidrar mest till sjukdomsbördan i Sverige. Alkohol ligger på femte plats på den lista som det internationella projektet "Global Burden of Disease" tagit fram över de riskfaktorer som bidrog mest till sjukdomsbördan i Sverige 2016 (1).

För denna indikator redovisas dödlighet enligt alkoholindex, det vill säga antalet döda med explicit alkoholdiagnos, som underliggande eller bidragande dödsorsak. Indikatorn ger en begränsad bild av den alkoholrelaterade dödligheten eftersom flera diagnoser vilka kan orsakas av alkohol, till exempel cancer (2), inte ingår i alkoholindex.

Kön

Totalt avled 1 907 individer i åldrarna 15 år och äldre enligt alkoholindex 2016, vilket motsvarar 23 dödsfall per 100 000 individer (figur 1). Dödligheten enligt alkoholindex bland män och kvinnor 15 år och äldre var 1 465 dödsfall eller 36 dödsfall per 100 000 män respektive 442 dödsfall eller 11 dödsfall per 100 000 kvinnor.

Figur 1. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade könsskillnader

Skillnaden mellan könen för 2016 kvarstod när hänsyn togs till ålder och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kunde förklaras av olikheter i ålder och utbildningsnivå mellan de olika könen. Risken för dödlighet enligt alkoholindex i åldrarna 15 år och äldre minskade bland män med 20 procent under perioden 2006–2016, men var oförändrad bland kvinnor under samma period. Totalt sett har risken för dödlighet enligt alkoholindex minskat med 16 procent under perioden.

Ålder

Dödligheten enligt alkoholindex var 2016 högst i åldersgruppen 65–84 år med 972 dödsfall, vilket motsvarar 57 dödsfall per 100 000 individer (figur 2). Lägst var dödligheten i åldersgruppen 15–29 år med 29 dödsfall, vilket motsvarar 1,5 dödsfall per 100 000 individer samt i gruppen 30–44 år med 92 dödsfall, vilket motsvarar 4,8 dödsfall per 100 000 individer.

Figur 2. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kunde förklaras av olikheter i kön och utbildningsnivå mellan de olika åldrarna. Risken för dödlighet enligt alkoholindex ökade i åldersgrupperna 65–84 år och 85 år och äldre med 15 respektive 55 procent under perioden 2006–2016, men minskade i åldersgrupperna 15–29 år, 30–44 år och 45–64 år med 54, 42 respektive 36 procent under samma period.

Utbildningsnivå

Dödligheten enligt alkoholindex bland individer 25 år och äldre var 2016 högst bland dem med förgymnasial utbildningsnivå med 645 dödsfall, vilket motsvarar 50 dödsfall per 100 000 individer (figur 3). Lägst var dödligheten i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 304 dödsfall, vilket motsvarar 12 dödsfall per 100 000 individer. När antalet dödsfall enligt alkoholindex åldersstandardiserades minskade skillnaden mellan de olika utbildningsgrupperna (figur 3, val åldersstandardiserat). Att skillnaden mellan grupperna minskade förklaras av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en större andel äldre än i övriga utbildningsgrupper.

Figur 3. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 individer, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden mellan utbildningsgrupperna för 2016 var mindre när hänsyn togs till kön och ålder, vilket tyder på att skillnaden i viss mån kunde förklaras av olikheter i kön och ålder bland de olika utbildningsgrupperna. Dödligheten enligt alkoholindex i åldrarna 25 år och äldre var dock fortfarande högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Risken för dödlighet enligt alkoholindex minskade för dem med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå med 22 respektive 20 procent 2006–2016 medan den var oförändrad för dem med förgymnasial utbildningsnivå.

Län

Dödligheten enligt alkoholindex fördelat på län bland individer 15 år och äldre varierade under 2012–2016 mellan 18 dödsfall per 100 000 individer i Uppsala län och 33 dödsfall per 100 000 individer i Blekinge län (figur 4).

Figur 4. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2002–2006 till 2012–2016, med möjlighet att välja kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet enligt alkoholindex är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2006–2016 och avser döda enligt alkoholindex, det vill säga antalet döda med explicit alkoholdiagnos (ICD-10: E24.4, F10, G31.2, G62.1, G72.1, I42.6, K29.2, K70.0–K70.9, K85.2, K86.0, O35.4, P04.3, Q86.0, T51.0–51.9, Y90.1–Y90.9, Y91.1–Y91.9, Z50.2 och Z71.4.) som underliggande eller bidragande dödsorsak.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna med totalt antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 individer visas för åldrarna 15 år och äldre, utom vad gäller utbildningsnivå där resultat visas för åldern 25 år och äldre, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön och ålder och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

I de statistiska analyserna ingår ålder, kön och utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län görs inga motsvarande statistiska analyser.

Åldersstandardiserade data finns tillgängligt för kön, utbildningsnivå och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. GBD 2016 Risk Factors Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet. 2017;390(10100):1345-422.
  2. Bagnardi V, Rota M, Botteri E, Tramacere I, Islami F, Fedirko V, et al. Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. Br J Cancer. 2015;112(3):580-93. DOI:10.1038/bjc.2014.579