Dödlighet enligt alkoholindex

Dödlighet enligt alkoholindex är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en uppfattning om hur befolkningen i Sverige mår. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Under 2017 avled 1 935 invånare 15 år och äldre enligt alkoholindex, vilket motsvarar 23 dödsfall per 100 000 invånare. Antalet avlidna var högre bland män än bland kvinnor och i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå än i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Dödligheten enligt alkoholindex minskade bland män och i grupperna med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå under perioden 2006–2017, medan den ökade i åldersgrupperna 65−84 år och 85 år och äldre. Totalt sett har risken för dödlighet enligt alkoholindex minskat med 12 procent under perioden. Dödligheten enligt alkoholindex varierade mellan länen med som lägst 18 dödsfall och som högst 32 dödsfall per 100 000 invånare år 2013/17.

Introduktion

Alkohol är en av de riskfaktorer som bidrar mest till sjukdomsbördan i Sverige enligt det internationella projektet "Global Burden of Disease" (1), se även indikatorn Riskkonsumtion av alkohol. Dödlighet enligt alkoholindex visar antalet döda med explicit alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak. Indikatorn ger en begränsad bild av den alkoholrelaterade dödligheten eftersom flera sjukdomar som kan orsakas av alkohol, till exempel cancer (2), inte ingår i alkoholindex.

Kön

Totalt avled 1 935 personer 15 år och äldre enligt alkoholindex 2017, vilket motsvarar 23 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Dödligheten var högre bland män än bland kvinnor, 35 respektive 11 dödsfall per 100 000 män respektive kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 minskade dödligheten enligt alkoholindex bland män, medan den var relativt oförändrad bland kvinnor i åldrarna 15 år och äldre (figur 1). Minskningen i dödlighet bland män var 17 procent och statistiskt säkerställd. Totalt sett minskade dödligheten med 12 procent under perioden. Skillnaden i dödlighet enligt alkoholindex mellan kvinnor och män minskade under perioden.

Ålder

Dödligheten enligt alkoholindex var högst i åldersgruppen 65–84 år, 56 dödsfall per 100 000 invånare, och lägst i åldersgruppen 15–29 år, 1,2 dödsfall per 100 000 invånare, 2017 (figur 2). Skillnaderna mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Utvecklingen för dödlighet enligt alkoholindex såg olika ut i åldersgrupperna under perioden 2006–2017 (figur 2). Dödligheten minskade i åldersgrupperna 15–29 år, 30–44 år och 45–64 år med 58, 32 respektive 30 procent, medan den ökade i åldersgrupperna 65–84 år och 85 år och äldre med 17 respektive 81 procent. I de tre yngsta åldersgrupperna minskade dödligheten bara bland män, i åldersgruppen 65–84 år ökade dödligheten bland både kvinnor och män och i den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, ökade dödligheten bara bland män. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i dödlighet enligt alkoholindex mellan referensgruppen 30–44 år och grupperna 65–84 år och 85 år och äldre ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Dödligheten enligt alkoholindex var högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 53 dödsfall per 100 000 invånare, och lägst i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, 10 dödsfall per 100 000, bland invånare 25 år och äldre 2017 (figur 3). Skillnaderna mellan gruppen eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställda men minskade något när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Utvecklingen för dödlighet enligt alkoholindex såg olika ut i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2017 (figur 3). Dödligheten bland personer 25 år och äldre minskade i grupperna med gymnasial utbildningsnivå och eftergymnasial utbildningsnivå med 18 respektive 22 procent, medan den var oförändrad i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. I gruppen med gymnasial utbildningsnivå var det bara bland män dödligheten minskade, medan den i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå minskade bland både kvinnor och män. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå ökade dödligheten bland kvinnor, men var oförändrad bland män. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i dödlighet enligt alkoholindex mellan gruppen med eftergymnasial med förgymnasial utbildningsnivå ökade under perioden.

Födelseland

Dödligheten enligt alkoholindex var högst i gruppen födda i övriga Norden, 70 dödsfall per 100 000 invånare, och lägst i gruppen födda i övriga världen, 4 dödsfall per 100 000 invånare, i åldrarna 15 år och äldre 2017 (figur 4). Skillnaderna mellan gruppen födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställda. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län kvarstod skillnaderna mellan personer födda i Sverige och övriga Europa samt övriga världen, men minskade något för övriga Norden. Detta kan förklaras av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Utvecklingen för dödlighet enligt alkoholindex såg olika ut i födelseregionerna under perioden 2006–2017 (figur 4). Bland personer 15 år och äldre födda i Sverige minskade dödligheten med 11 procent under perioden 2006–2017, medan den var oförändrad i övriga födelseregioner. Minskningen i gruppen födda i Sverige skedde bara bland män. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Analyser för övriga världen har ej gjorts då antalet personer var för få i denna grupp. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad mellan personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner i dödlighet enligt alkoholindex under perioden.

Län

Dödligheten enligt alkoholindex fördelat på län bland invånare 15 år och äldre varierade år 2013/17 mellan 18 dödsfall per 100 000 invånare i Jönköpings län och 32 dödsfall per 100 000 invånare i Blekinge län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet enligt alkoholindex. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2013/17, med möjlighet att välja kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet enligt alkoholindex är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2006–2017 och avser döda enligt alkoholindex, det vill säga antalet döda med explicit alkoholdiagnos (ICD-10: E24.4, F10, G31.2, G62.1, G72.1, I42.6, K29.2, K70.0–K70.9, K85.2, K86.0, O35.4, P04.3, Q86.0, T51.0–51.9, Y90.1–Y90.9, Y91.1–Y91.9, Z50.2 och Z71.4.) som underliggande eller bidragande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 invånare för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

1. GDB 2017 Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1923-94. DOI: 10.1016/S0140-6736(18)32225-6

2. Bagnardi V, Rota M, Botteri E, Tramacere I, Islami F, Fedirko V, et al. Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. Br J Cancer. 2015;112(3):580–93. DOI:10.1038/bjc.2014.579.

Gå till toppen av sidan