Introduktion

Alkohol ligger på nionde plats på den lista som det internationella projektet "Global Burden of Disease" tagit fram över de riskfaktorer som bidrog mest till sjukdomsbördan i Sverige 2015 (1). Indikatorn "Dödlighet enligt alkoholindex" visar antalet döda i befolkningen 15 år och äldre enligt alkoholindexa, det vill säga antalet döda i den åldersgruppen med explicit alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak. Uppgifterna kommer från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. "Dödlighet enligt alkoholindex" ger en begränsad bild av den alkoholrelaterade dödligheten eftersom flera diagnoser vilka kan orsakas av alkohol, till exempel cancer (2), inte ingår i alkoholindex.

Kön

Dödligheten enligt alkoholindex var högre bland män, 1 508 dödsfall totalt eller 37 dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre, än bland kvinnor, 458 dödsfall totalt eller 11 dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre, 2015 (figur 1)a. Den statistiska analysen visar att dödligheten minskade bland män under perioden 2006–2015b.

Figur 1. Dödlighet enligt alkoholindex (antal dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre), i hela befolkningen och fördelad på kön, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Ålder

Dödligheten enligt alkoholindex var högst i åldersgruppen 65–84 år, 958 dödsfall totalt eller 57 dödsfall per 100 000 invånare, och lägst bland unga (15–29 år), 39 dödsfall totalt eller 2 dödsfall per 100 000 invånare, 2015 (figur 2). Den statistiska analysen visar att dödligheten minskade i åldersgrupperna 15–29 år, 30–44 år och 45–64 år under perioden 2006–2015, medan den ökade i åldersgruppen 65–84 årc. I de tre yngre åldersgrupperna var minskningen större än i hela befolkningen 15 år och äldre.

Figur 2. Dödlighet enligt alkoholindex (antal dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre), i hela befolkningen och fördelad på ålder, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Utbildningsnivå

Dödligheten enligt alkoholindex var högst i gruppen med förgymnasial utbildning, 715 dödsfall totalt eller 42 dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre, och lägst i gruppen med eftergymnasial utbildning, 305 dödsfall eller 11 dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre, 2015 (figur 3). Den statistiska analysen visar att dödligheten minskade i grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning under perioden 2006–2015d.

Det är noterbart att dödligheten enligt alkoholindex var mycket högre i gruppen med förgymnasial utbildning än i gruppen med eftergymnasial utbildning under hela perioden 2006–2015 (figur 3). Det trots att andelen med riskkonsumtion av alkohol var ungefär lika stor i båda grupperna under samma period (se indikatorn "Riskkonsumtion av alkohol"). Orsaken till att dödligheten enligt alkoholindex är högre i gruppen med förgymnasial utbildning är inte känd, men möjligen har det samband med "alkoholskadeparadoxen". "Alkoholskadeparadoxen" är en benämning på en i vetenskapliga studier ofta gjord observation att ungefär samma mängd alkohol verkar göra mer skada i utsatta grupper (3). En teori om vad som ligger bakom "alkoholskadeparadoxen" är att närvaron av andra, med alkohol samverkande riskfaktorer, till exempel tobaksrökning, är större i dessa grupper (se indikatorn "Daglig tobaksrökning") (4).

Figur 3. Dödlighet enligt alkoholindex (antal dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre), i hela befolkningen och fördelad på utbildningsnivå, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Region (län)

Dödligheten enligt alkoholindex var i genomsnitt högst i Gotlands län, 31 dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre, och lägst i Uppsala län, 17 dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre, under perioden 2011–2015 (figur 4).

Figur 4. Dödlighet enligt alkoholindex (antal dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre), i hela befolkningen och fördelad på län, under perioden 2001/05–2011/15. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

a Diagnoser som ingår i alkoholindex klassificerade enligt ICD-10: E24.4, F10, G31.2, G62.1, G72.1, I42.6, K29.2, K70.0-K70.9, K85.2, K86.0, O35.4, P04.3, Q86.0, T51.0-51.9, Y90.1-Y90.9, Y91.1-Y91.9, Z50.2 och Z71.4.
b I den statistiska analysen kontrollerades för ålder och utbildningsnivå. Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.
c I den statistiska analysen kontrollerades för kön och utbildningsnivå. Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.
d I den statistiska analysen kontrollerades för kön och ålder. Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

Referenser

1. GBD 2015 Risk Factors Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet. 2016;388(10053):1659-724. DOI:10.1016/s0140-6736(16)31679-8.

2. Bagnardi V, Rota M, Botteri E, Tramacere I, Islami F, Fedirko V, et al. Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. Br J Cancer. 2015;112(3):580-93. DOI:10.1038/bjc.2014.579.

3. Probst C, Roerecke M, Behrendt S, Rehm J. Socioeconomic differences in alcohol-attributable mortality compared with all-cause mortality: a systematic review and meta-analysis. Int J Epidemiol. 2014;43(4):1314-27. DOI:10.1093/ije/dyu043.

4. Bellis MA, Hughes K, Nicholls J, Sheron N, Gilmore I, Jones L. The alcohol harm paradox: using a national survey to explore how alcohol may disproportionately impact health in deprived individuals. BMC Public Health. 2016;16:111. DOI:10.1186/s12889-016-2766-x.