Sammanfattning

Totalt avled 4 001 individer i befolkningen i åldern 15 år och äldre på grund av lungcancer 2016, vilket motsvarar 49 dödsfall per 100 000 individer. År 2016 fanns små könsskillnader i antal dödsfall i lungcancer per 100 000, men utvecklingen har mellan 2006–2016 sett olika ut för kvinnor och män. År 2006 var dödligheten lägre hos kvinnor, men har sedan ökat fram till år 2016, medan dödligheten hos män har gått ned under samma period. Dödligheten är högst i de äldre åldersgrupperna (65 år och uppåt) och ökade mellan 2006–2016 för gruppen 85 år och äldre. Samtidigt minskade dödligheten i åldersgrupperna 30–44 år och 45–64 år. När det gäller utbildningsnivå är antalet dödsfall per 100 000 högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå och lägst i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Mellan 2006–2016 ökade dödligheten för dem med förgymnasial utbildningsnivå samtidigt som den minskade för dem med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå. Dödligheten bland kvinnor med högst förgymnasial utbildningsnivå ökade dock 2006–2016. Dödligheten i lungcancer varierade mellan länen med som lägst 38 dödsfall och som högst 64 dödsfall per 100 000 individer under 2012–2016.

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, både i världen där 16 procent av alla dödsfall beror på cancer och i Sverige där 26 procent av alla dödsfall beror på cancer (1-3). Såväl i världen som i Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (1, 2, 4). Totalt sett är dock lungcancer den vanligaste cancerdiagnosen i världen och den fjärde vanligaste cancerdiagnosen i Sverige (2). Lungcancer är också den cancerform, både i världen och i Sverige, som totalt sett orsakar flest dödsfall (2, 3).

Den dominerande orsaken till lungcancer är rökning. Upp till 90 procent av dem drabbade röker eller har rökt. Även om rökningen minskar ses en ökning av antalet lungcancerfall bland kvinnor, vilket speglar rökvanorna för 20 år sedan och längre tillbaka (5). I Sverige har det under lång tid bedrivits ett aktivt arbete mot tobaksrökning genom bland annat information, utbildning, opinionsbildning, målgruppsanpassad tobaksavvänjning, rökfria miljöer, skyddande och begränsande lagstiftning och en aktiv prispolitik.

För denna indikator redovisas dödsfall på grund av lungcancer registrerade som underliggande eller bidragande dödsorsak.

Kön

Totalt avled 4 001 individer i åldrarna 15 år och äldre av lungcancer 2016, vilket motsvarar 49 dödsfall per 100 000 individer (figur 1). Dödligheten i lungcancer var marginellt högre bland män än kvinnor. Bland män i åldrarna 15 år och äldre var det 2 040 dödsfall vilket motsvarar 50 dödsfall per 100 000 män under året. Bland kvinnor var det 1 961 dödsfall vilket motsvarar 48 dödsfall per 100 000 kvinnor i åldrarna 15 år och äldre under året. När antalet dödsfall i lungcancer åldersstandardiserades ökade skillnaden mellan könen (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade könsskillnader

Skillnaden mellan könen för 2016 var något större när hänsyn togs till ålder och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden i viss mån påverkades av olikheter i ålder eller utbildningsnivå mellan könen. Utvecklingen under 2006–2016 såg olika ut för kvinnor och män i åldrarna 30 år och äldre. Risken för dödlighet i lungcancer som tidigare har varit lägre bland kvinnor ökade med 14 procent, medan risken för dödlighet i lungcancer bland män minskade med 16 procent. Totalt sett har risken för dödlighet i lungcancer varit oförändrad under perioden 2006–2016.

Ålder

Dödsfallen i lungcancer år 2016 var flest i åldersgruppen 85 år och äldre, med 202 dödsfall per 100 000 individer samt i åldersgruppen 65–84 år, med 165 dödsfall per 100 000 individer (figur 2). Lägst antal dödsfall 2016 var det i åldrarna 15–29 år och 30–44 år med endast några enstaka dödsfall.

Figur 2. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupper för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kunde förklaras av olikheter i kön och utbildningsnivå mellan de olika åldrarna. Under perioden 2006–2016 minskade risken för dödlighet i lungcancer i åldersgruppen 30–44 år med 50 procent, och i gruppen 45–64 år med 34 procent. Risken för dödlighet i lungcancer har varit oförändrad i åldersgruppen 65–84 år medan en ökning med 20 procent har skett i åldersgruppen 85 år och äldre. Detta skulle kunna förklaras av att lungcancer speglar rökvanorna för 20 år sedan och längre tillbaka (5), och att det är först nu resultaten av detta syns.

Utbildningsnivå

Dödligheten i lungcancer var lägst i gruppen med eftergymnasial utbildning, där det var 668 dödsfall 2016, vilket motsvarar 25 dödsfall per 100 000 individer i åldrarna 25 år och äldre (figur 3). Högst var dödligheten i lungcancer i gruppen med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, där det var 1 655 dödsfall, vilket motsvarar 129 dödsfall per 100 000 individer i åldrarna 25 år och äldre. När antalet dödsfall i lungcancer åldersstandardiserades minskade skillnaden mellan de olika utbildningsnivåerna (figur 3, val åldersstandardiserat). Att skillnaden mellan grupperna minskade förklaras av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en större andel äldre än i övriga utbildningsgrupper.

Figur 3. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 individer, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden mellan utbildningsgrupperna för 2016 var mindre när hänsyn togs till kön och ålder, vilket tyder på att skillnaden i viss mån förklarades av olikheter i kön och ålder bland de olika utbildningsgrupperna. Risken för dödlighet i lungcancer var dock fortfarande högst bland gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Under perioden 2006–2016 ökade risken för dödlighet i lungcancer i gruppen med som högst förgymnasial utbildningsnivå med 6 procent medan den minskade med 10 procent för gruppen med gymnasial utbildningsnivå och med 14 procent för gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå i åldrarna 30 år och äldre. Risken för dödlighet i lungcancer bland kvinnor med högst förgymnasial utbildningsnivå ökade med 25 procent under tidsperioden, medan den minskade för män i alla utbildningsgrupper. För kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå har utvecklingen över tid varit oförändrad.

Län

Dödligheten i lungcancer fördelat på län bland individer 15 år och äldre varierade under 2012–2016 mellan 38 dödsfall per 100 000 individer i Västerbottens län och 64 dödsfall per 100 000 individer i Kalmar län (figur 4). När antalet dödsfall i lungcancer åldersstandardiserades ändrades i viss utsträckning vilka län som hade lägst respektive högst dödlighet i lungcancer (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2001–2005 till 2012–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i lungcancer är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2006–2016 och avser lungcancer (ICD-10 C34) som underliggande eller bidragande dödsorsak.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna med totalt antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 individer visas för åldrarna 15 år och äldre, utom vad gäller utbildningsnivå där resultat visas för åldern 25 år och äldre, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få individer som dör i lungcancer att det omöjliggör analys.

I de statistiska analyserna ingår ålder, kön och utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län görs inga motsvarande statistiska analyser.

Åldersstandardiserad data finns tillgängligt för kön, utbildning och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Global Burden of Disease Cancer Collaboration. Global, regional, and national cancer incidence, mortality, years of life lost, years lived with disability, and disability-adjusted life-years for 32 cancer groups, 1990 to 2015: A systematic analysis for the global burden of disease study. JAMA Oncol. 2017 Apr 1;3(4):524-548. DOI: 10.1001/jamaoncol.2016.5688. Hämtad från: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27918777
  2. Institute for Health Metrics and Evaluation.Global Burden of Disease Compare Data Visualization. [citerad 14 december 2017]. Hämtad från: vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  3. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. [citerad 14 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker
  4. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för cancer. [citerad 14 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer
  5. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 – stöd för styrning och ledning. Artikelnummer: 2011-3-2. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. [citerad 14 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18241/2011-3-2.pdf