Dödlighet i lungcancer

Dödlighet i lungcancer är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en uppfattning om hur befolkningen i Sverige mår. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Under 2017 avled 3 803 invånare i befolkningen i åldern 15 år och äldre på grund av lungcancer, vilket motsvarar 46 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten i lungcancer var 2006 lägre bland kvinnor än bland män, men har sedan ökat bland kvinnor, medan dödligheten bland män har gått ned. Sett till utbildningsnivå var det flest dödsfall i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Dödligheten har 2006–2017 minskat bland män, i de yngre åldersgrupperna samt för gruppen med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå. Dödligheten har under samma period ökat bland kvinnor, i åldersgrupperna 65–84 år och 85 år och äldre samt för gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Totalt sett har risken för dödlighet i lungcancer varit oförändrad under perioden. Dödligheten i lungcancer varierade mellan länen med som lägst 36 dödsfall och som högst 60 dödsfall per 100 000 invånare år 2013/17.

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, både i världen där 17 procent av alla dödsfall uppskattas bero på cancer och i Sverige där 26 procent av alla dödsfall uppskattas bero på cancer (1, 2). I Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (1, 3). Lungcancer är dock den cancerform, både i världen och i Sverige, som totalt sett orsakar flest dödsfall (1).

Den dominerande orsaken till lungcancer är rökning, se även indikatorn Daglig tobaksrökning. Upp till 90 procent av de drabbade röker eller har rökt. Även om rökningen minskar ses en ökning av antalet lungcancerfall bland kvinnor, vilket speglar rökvanorna för 20 år sedan och längre tillbaka (4). I Sverige har det under lång tid bedrivits ett aktivt arbete mot tobaksrökning genom bland annat information, utbildning, opinionsbildning, målgruppsanpassad tobaksavvänjning, rökfria miljöer, skyddande och begränsande lagstiftning och en aktiv prispolitik.

Kön

Totalt avled 3 803 invånare i åldrarna 15 år och äldre av lungcancer 2017, vilket motsvarar 46 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Dödligheten i lungcancer var marginellt högre bland kvinnor än män. Bland män var det 45 dödsfall per 100 000 män och bland kvinnor var det 47 dödsfall per 100 000 kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män var inte statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län blev skillnaden mellan kvinnor och män den omvända, med en statistiskt säkerställd högre risk för dödlighet bland män än bland kvinnor. Detta förklaras till stor del av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 har dödligheten i lungcancer minskat bland män och ökat bland kvinnor vilket gjort att grupperna närmat sig varandra (figur 1). Totalt sett har risken för dödlighet i lungcancer varit oförändrad under perioden 2006–2017 bland personer 30 år och äldre. Risken för dödlighet i lungcancer som tidigare har varit lägre bland kvinnor ökade med 17 procent under 2006–2017, medan risken för dödlighet i lungcancer bland män minskade med 18 procent under samma period. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i dödlighet i lungcancer mellan kvinnor och män minskade under perioden.

Ålder

Dödsfallen i lungcancer år 2017 var flest i åldersgruppen 85 år och äldre, med 195 dödsfall per 100 000 invånare samt i åldersgruppen 65–84 år, med 158 dödsfall per 100 000 invånare (figur 2). Lägst antal dödsfall var det i åldrarna 15–29 år och 30–44 år med inga respektive några enstaka dödsfall. Skillnaderna mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 minskade dödligheten i de två yngsta åldersgrupperna medan det i den äldsta syntes en ökning (figur 1). Under perioden 2006–2017 minskade risken för dödlighet i lungcancer i åldersgruppen 30–44 år med 56 procent och i gruppen 45–64 år med 37 procent. Risken för dödlighet i lungcancer ökade i åldersgruppen 65–84 år med 4 procent och i åldersgruppen 85 år och äldre med 26 procent. Dessa trender var statistisk säkerställda. Detta skulle kunna förklaras av att lungcancer speglar rökvanorna för 20 år sedan och längre tillbaka (5), och att det är först nu resultaten av detta syns. Skillnaden i dödlighet i lungcancer mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 65–84 år och 85 år och äldre ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Dödligheten i lungcancer var lägst i gruppen med eftergymnasial utbildning med 22 dödsfall per 100 000 invånare i åldrarna 25 år och äldre (figur 3). Högst var dödligheten i lungcancer i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, där det var 124 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställda men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Utvecklingen för dödlighet i lungcancer såg något olika ut i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2017 (figur 3). Under perioden 2006–2017 ökade risken för dödlighet i lungcancer i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 8 procent medan den minskade med 11 procent för gruppen med gymnasial utbildningsnivå och med 17 procent för gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå i åldrarna 30 år och äldre. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i dödlighet i lungcancer mellan gruppen med eftergymnasial och med förgymnasial utbildningsnivå ökade under perioden.

Födelseland

Dödligheten i lungcancer 2017 var högst bland personer födda i övriga Norden med 119 dödsfall per 100 000 invånare och lägst bland personer födda i övriga världen med 12 dödsfall per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande antal 48 respektive 44 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Norden och övriga världen var statistiskt säkerställda men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Personer födda i övriga Europa hade en statistiskt säkerställd högre risk än personer födda i Sverige när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Dessa förändringar förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

land

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 syns en ökning i dödlighet bland personer födda i övriga Norden medan utvecklingen i övriga grupper har legat relativt stabilt över tid (figur 4). Under perioden skedde inga statistiskt säkerställda förändringar i någon av grupperna bland personer 30 år och äldre. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad mellan personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner i dödlighet i lungcancer under perioden.

Län

Dödligheten i lungcancer fördelat på län bland invånare 15 år och äldre varierade år 2013/17 mellan 36 dödsfall per 100 000 invånare i Västerbottens län och 60 dödsfall per 100 000 invånare i Gävleborgs län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2013/17, med möjlighet att välja kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i lungcancer är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2006–2017 och avser lungcancer (ICD-10 C34) som underliggande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 invånare för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få invånare som dör i lungcancer att det begränsar möjligheten till analys.

Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Global Burden of Disease Compare Data Visualization. GBD 2017. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation; 1990–. [citerad 23 januari 2019]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Statistikdatabas för dödsorsaker. Dödsorsaker 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 1997–. [citerad 23 januari 2019]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  3. Socialstyrelsen. Statistik om nyupptäckta cancerfall 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-12-50.pdf
  4. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 – Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2011-3-2.pdf
Gå till toppen av sidan