Sammanfattning

Under 2016 avled totalt 3 613 män i åldrarna 15 år och äldre av prostatacancer i Sverige, vilket motsvarar 88 dödsfall per 100 000 män. Flest dödsfall per 100 000 män var det i åldersgrupperna 65–84 år och 85 år och uppåt. I åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år minskade dödligheten i prostatacancer 2006–2016 medan den under samma period ökade för gruppen 85 år och uppåt. Totalt sett minskade dödligheten i prostatacancer med 19 procent bland män 45 år och äldre 2006–2016. Sett till utbildningsnivå var det flest dödsfall i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 241 dödsfall per 100 000 män, och lägst antal i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, 57 dödsfall per 100 000 män. Dödligheten i prostatacancer minskade för män 45 år och äldre i samtliga utbildningsgrupper 2006–2016, dock olika mycket. Dödligheten i prostatacancer varierade mellan länen med som lägst 67 dödsfall och som högst 127 dödsfall per 100 000 män under 2012–2016.

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, både i världen där 16 procent av alla dödsfall beror på cancer och i Sverige där 26 procent av alla dödsfall beror på cancer (1−3). Såväl i världen som i Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (1, 2, 4). Prostatacancer svarar för drygt 30 procent av all diagnostiserad cancer hos män i Sverige. Åttio procent av alla män som får symtom av prostatacancer är över 70 år (5). Prostatacancer är också den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män i Sverige och fjärde flest dödsfall bland män i världen (2). Som en följd av att hälso- och sjukvården har börjat genomföra prostatakontroller med blodprov och analys av PSA (prostataspecifikt antigen) har antalet diagnostiserade fall av prostatacancer ökat sedan mitten av 1990-talet (5).

Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, bättre diagnostiska metoder och behandling och av vård i livets slutskede. Prostatacancer utvecklas under lång tid och en stor andel av de som dör av sin sjukdom kan ha fått sin diagnos för tio år sedan eller ännu tidigare. Indikatorn är således komplex då den avspeglar vad som har hänt i svenskt hälsoarbete under en lång tid.

För denna indikator redovisas dödsfall på grund av prostatacancer registrerade som underliggande eller bidragande dödsorsak.

Ålder

Totalt avled 3 613 män i åldrarna 15 år och äldre av prostatacancer 2016, vilket motsvarar 88 dödsfall per 100 000 män under året (figur 1). Flest dödsfall var det i åldersgruppen 65–84 år med 1 889 dödsfall, vilket motsvarar 230 dödsfall per 100 000 män, och i åldersgruppen 85 år och uppåt med 1 617 dödsfall, vilket motsvarar 1 789 dödsfall per 100 000 män.

Figur 1. Dödlighet i prostatacancer. Antal dödsfall per 100 000 män, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2016.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kunde förklaras av olikheter i utbildningsnivå mellan de olika åldrarna. Under perioden 2006–2016 minskade risken för dödlighet i prostatacancer i åldersgruppen 45–64 år med 44 procent och i åldersgruppen 65–84 år med 36 procent. I åldersgruppen 85 år och uppåt ökade risken för dödlighet i prostatacancer med 8 procent under samma period. Detta skulle till viss del kunna förklaras av att individer med prostatacancer lever allt längre idag, varpå dödligheten förskjuts till den äldsta åldersgruppen. Totalt har risken för dödlighet i prostatacancer minskat med 19 procent bland män 45 år och äldre under perioden 2006–2016.

Utbildningsnivå

Dödligheten i prostatacancer var 2016 högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 1 617 dödsfall, vilket motsvarar 241 dödsfall per 100 000 män i åldrarna 25 år och äldre (figur 2). Lägst var dödligheten i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 674 dödsfall, vilket motsvarar 57 dödsfall per 100 000 män i åldrarna 25 år och äldre. När antalet dödsfall i prostatacancer åldersstandardiserades minskade skillnaden mellan de olika utbildningsgrupperna (figur 3, val åldersstandardiserat). Att skillnaderna mellan grupperna minskade förklaras av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en större andel äldre än i övriga utbildningsgrupper.

Figur 2. Dödlighet i prostatacancer. Antal dödsfall per 100 000 män, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden mellan utbildningsgrupperna för 2016 var mindre när hänsyn togs till ålder, vilket tyder på att skillnaden i viss mån förklarades av olikheter i ålder bland de olika utbildningsgrupperna. Risken för dödlighet i prostatacancer har för män i åldrarna 45 år och äldre minskat 2006–2016för samtliga utbildningsgrupper. För gruppen med förgymnasial utbildningsnivå har det minskat med 12 procent, för gruppen med gymnasial utbildningsnivå med 21 procent och för gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 31 procent.

Län

Dödlighet i prostatacancer fördelat på län bland individer 15 år och äldre varierade under 2012–2016 mellan som lägst 67 dödsfall per 100 000 män i Stockholms län och som högst med 127 dödsfall per 100 000 män i Västernorrlands län (figur 3). När antalet dödsfall i prostatacancer åldersstandardiserades ändrades i viss utsträckning vilka län som hade lägst respektive högst dödlighet i prostatacancer (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet prostatacancer. Antal dödsfall per 100 000 män, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2001–2005 till 2012–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i prostatacancer är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2006–2015 och avser prostatacancer (ICD-10 C61) som underliggande eller bidragande dödsorsak bland män i befolkningen 15 år och äldre.

Det finns ett fåtal individer som genomgått könsbekräftande behandling vilka avlidit i prostatacancer. Dessa individer ingår inte i den statistiska analysen på grund av svårigheter att genomföra dessa analyser på ett alltför litet dataunderlag. Könsbekräftande behandling är ett samlingsbegrepp på olika behandlingar med syfte att anpassa kroppen till könsidentiteten.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna med totalt antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 individer visas för åldrarna 15 år och äldre, utom vad gäller utbildningsnivå där resultat visas för åldern 25 år och äldre, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 45 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få individer som dör i prostatacancer att det omöjliggör analys.

I de statistiska analyserna ingår ålder och utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län görs inga motsvarande statistiska analyser.

Åldersstandardiserad data finns tillgängligt för utbildning och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Global Burden of Disease Cancer Collaboration. Global, regional, and national cancer incidence, mortality, years of life lost, years lived with disability, and disability-adjusted life-years for 32 cancer groups, 1990 to 2015: A systematic analysis for the global burden of disease study. JAMA Oncol. 2017 Apr 1;3(4):524-548. DOI: 10.1001/jamaoncol.2016.5688. Hämtad från: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27918777
  2. Institute for Health Metrics and Evaluation. Global Burden of Disease Compare Data Visualization. [citerad 11 januari 2018]. Hämtad från: vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  3. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. [citerad 14 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker
  4. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för cancer. [citerad 14 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer
  5. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård – Stöd för styrning och ledning. Artikelnummer: 2014-4-2. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014 (reviderad 2015). [citerad 11 januari 2018]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19383/2014-4-2.pdf