Introduktion

Cirkulationsorganens sjukdomar utgör fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna i befolkningen, trots den stora minskning som skett under de senaste decennierna (1). Antalet döda i hela befolkningen 15 år och äldre låg på 393 per 100 000 invånare för 2015. Såväl insjuknanden som dödsfall inträffar också vid allt högre åldrar. Till cirkulationsorganens sjukdomar räknas sjukdomar i hjärta och blodkärl, exempelvis hjärtinfarkt och stroke. Måttet som anges här är en periodprevalens dvs. antalet invånare 15 år och äldre som avlidit på grund av sjukdomar i cirkulationsorganena under ett visst kalenderår (2). Siffrorna redovisas som antal per 100 000 invånare. Data är hämtade från Dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Kön

Antalet per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen var större bland kvinnor, 402 per 100 000, än bland män, 385 per 100 000 år 2015 (figur 1). Orsaken till att dödligheten totalt sett var högre bland kvinnor än bland män är att antalet kvinnor i den äldsta åldersgruppen (85 år och äldre) var nästan dubbelt så stort som antalet män, 169 408 respektive 89 063, och risken att dö i cirkulationsorganens sjukdomar är betydligt högre i denna åldersgrupp. I gruppen 15–84 år var däremot dödligheten lägre bland kvinnor, 140 per 100 000, än bland män, 227 per 100 000, 2015 (figur 1, alternativ 15–84 år). Den statistiska analysen visar att antalet avlidna per 100 000 minskade hos båda könen under perioden 2006–2015b.

Figur 1. Antal per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen, totalt och fördelat på kön, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Bearbetad data från Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Ålder

Antalet invånare i åldern 15 år och äldre som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen var störst i den äldsta åldersgruppen (85 år och äldre), 6 785 per 100 000, och minst i den yngsta åldersgruppen (15–29 år), 1,6 per 100 000, år 2015 (figur 2). Den statistiska analysen visar att antalet avlidna per 100 000 invånare 15 år och äldre minskade i åldersgrupperna 30–44 år, 45–64 år, 65–84 år och 85 år och äldre under perioden 2006–2015c. I åldersgruppen 65–84 år var minskningen större än i hela befolkningen 15 år och äldre.

Figur 2. Antal per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen, totalt och fördelat på ålder, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Bearbetad data från Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Utbildningsnivå

Antalet per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen var störst i gruppen med högst förgymnasial utbildning, 1 002 per 100 000, och minst i gruppen med eftergymnasial utbildning, 141 per 100 000, år 2015 (figur 3). Den statistiska analysen visar att antalet avlidna per 100 000 minskade i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2006–2015d. I gruppen med eftergymnasial utbildning var minskningen större än i hela befolkningen 15 år och äldre (framgår inte av figuren).

Figur 3. Antal per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen, totalt och fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Bearbetad data från Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Region (län)

I länen var antalet per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen i genomsnitt mellan 299 och 568 per 100 000 åren 2011–2015 (figur 4). Dödligheten var lägst i Stockholms och Uppsala län och högst i Dalarnas och Västernorrlands län åren 2011-2015.

Figur 4. Antal per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen, totalt och fördelat på län, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Bearbetad data från Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

a Dödlighet på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen har klassificerats utifrån diagnoserna I00-I99 enligt ICD-10.

bI den statistiska analysen kontrollerades för ålder och utbildningsnivå. Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

cI den statistiska analysen kontrollerades för kön och utbildningsnivå. Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

dI den statistiska analysen kontrollerades för kön och ålder. Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

Referenser

1. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2015. Stockholm: Socialstyrelsen, 2016. [citerad 27 januari 2017].

2. Socialstyrelsen. Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – Systematisk förteckning – Svensk version 2016 – Del 2 (3). Stockholm: Socialstyrelsen, 2016. [citerad 20 februari 2017].