Sammanfattning

Totalt avled 31 606 individer i befolkningen i åldrarna 15 år och äldre på grund av cirkulationsorganens sjukdomar 2016, vilket motsvarar 384 dödsfall per 100 000 individer. Totalt sett var dödligheten högre bland kvinnor, vilket kan förklaras av att det finns fler kvinnor än män i åldersgruppen 85 år och uppåt, där flest dör i cirkulationsorganens sjukdomar. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar minskade 2006–2016 bland både kvinnor och män, för samtliga åldersgrupper och för alla utbildningsgrupper. Sett till utbildningsnivå var dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar 2016 högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 1 284 dödsfall per 100 000 individer, och lägst i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, 150 dödsfall per 100 000 individer. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar varierade mellan länen med som lägst 290 dödsfall och som högst 552 dödsfall per 100 000 individer under 2012–2016.

Introduktion

Cirkulationsorganens sjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken, både i världen där 32 procent beror på cirkulationsorganens sjukdomar och i Sverige där 38 procent av alla dödsfall beror på cirkulationsorganens sjukdomar (1). Till cirkulationsorganens sjukdomar räknas sjukdomar i hjärta och blodkärl, exempelvis hjärtinfarkt och stroke. Gällande till exempel hjärtsjukdom, som är en del av cirkulationsorganens sjukdomar, har insjuknande och dödlighet stadigt minskat i landet under de senaste 30–35 åren (2, 3). Men trots förbättringar är cirkulationsorganens sjukdomar fortfarande den största folksjukdomen i Sverige – en allvarlig sjukdom som i stor utsträckning är påverkbar genom effektiv prevention och behandling (4).

För denna indikator redovisas dödsfall på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen registrerade som underliggande dödsorsak.

Kön

Totalt avled 31 606 individer i åldrarna 15 år och äldre i cirkulationsorganens sjukdomar 2016, vilket motsvarar 384 dödsfall per 100 000 individer (figur 1). Dödligheten var högre bland kvinnor än män. Dödligheten bland kvinnor var 16 383 individer, viket motsvarar 397 dödsfall per 100 000 kvinnor i åldrarna 15 år och äldre. Bland män var dödligheten 15 224 individer, vilket motsvarar 371 dödsfall per 100 000 män i åldrarna 15 år och äldre. När antalet dödsfall i cirkulationsorganen sjukdomar åldersstandardiserades blev resultaten de omvända med flest dödsfall bland män (figur 1, val åldersstandardiserat). Orsaken till att resultaten skiljer sig vid åldersstandardisering är att antalet kvinnor i den äldsta åldersgruppen (85 år och äldre) var nästan dubbelt så stort som antalet män och risken att dö i cirkulationsorganens sjukdomar är betydligt högre i denna åldersgrupp.

Figur 1. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade könsskillnader

När hänsyn togs till ålder och utbildningsnivå var dödligheten högre bland män än kvinnor 2016. Detta förklaras av skillnader i ålder mellan könen (se ovan). Sett till utvecklingen över tid har risken för dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar 2006–2016 minskat stadigt bland både kvinnor och män 15 år och äldre. För kvinnor har risken för dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar minskat med 24 procent och för män har den minskat med 30 procent. Totalt sett har risken för dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar minskat med 27 procent under perioden för individer 15 år och äldre.

Ålder

Antalet individer i åldern 15 år och äldre som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen 2016 var högst i den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, med 17 386 dödfall vilket motsvarar 6 690 dödsfall per 100 000 individer (figur 2). Lägst var dödligheten i den yngsta åldersgruppen, 15–29 år med 17 dödsfall vilket motsvarar 0,9 dödsfall per 100 000 individer.

Figur 2. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kunde förklaras av olikheter i kön och utbildningsnivå mellan de olika åldrarna. Under perioden 2006–2016 minskade risken för dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar i samtliga åldersgrupper. För gruppen 15–29 år var minskningen 37 procent, för gruppen 30–44 år var den 33 procent, för gruppen 45–64 år var den 27 procent, för gruppen 65–84 år var den 40 procent och för gruppen 85 år och uppåt var den 14 procent. Minskning i den äldsta åldersgruppen var mindre än i övriga åldersgrupper, vilket kan förklaras av att individer som drabbas av cirkulationsorganens sjukdomar idag lever länge.

Utbildningsnivå

Antalet individer i åldern 25 år och äldre som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen 2016 var högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 16 510 dödsfall, vilket motsvarar 1 284 dödsfall per 100 000 individer (figur 3). Lägst var dödligheten i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 3 933 dödsfall, vilket motsvarar 150 dödsfall per 100 000 individer. När antalet dödsfall i cirkulationsorganens sjukdomar åldersstandardiserades minskade skillnaden mellan de olika utbildningsgrupperna (figur 3, val åldersstandardiserat). Att skillnaden mellan grupperna minskade förklaras av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en större andel äldre än i övriga utbildningsgrupper.

Figur 3. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000 individer, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden mellan utbildningsgrupperna för 2016 var mindre när hänsyn togs till kön och ålder, vilket tyder på att skillnaden i viss mån kunde förklaras av olikheter i kön och ålder bland de olika utbildningsgrupperna. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar var dock fortfarande högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Risken för dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar i åldrarna 25 år och äldre minskade i samtliga utbildningsgrupper 2006–2016. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var minskningen 25 procent, i gruppen med gymnasial utbildningsnivå var minskningen 27 procent och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var minskningen 32 procent.

Län

Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar fördelat på län bland individer 15 år och äldre varierade under 2012–2016 mellan 290 dödsfall per 100 000 individer i Stockholms län och 552 dödsfall per 100 000 individer i Dalarnas län (figur 4). När antalet dödsfall i cirkulationsorganen sjukdomar åldersstandardiserades ändrades i viss utsträckning vilka län som hade lägst respektive högst dödlighet cirkulationsorganens sjukdomar (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2001–2005 till 2012–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2006–2016 och avser sjukdomar i cirkulationsorganen (ICD 10 I00-I99) som underliggande dödsorsak.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna med totalt antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 individer visas för åldrarna 15 år och äldre, utom vad gäller utbildningsnivå där resultat visas för åldern 25 år och äldre, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön och ålder och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

I de statistiska analyserna ingår ålder, kön och utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län görs inga motsvarande statistiska analyser.

Åldersstandardiserade data finns tillgängligt för kön, utbildningsnivå och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation. Global Burden of Disease Compare Data Visualization. [citerad 22 december 2017]. Hämtad från: vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Socialstyrelsen. Öppna jämförelser och utvärdering 2009 – Hjärtsjukvård. Artikelnummer: 2009-126-93. Stockholm: Socialstyrelsen; 2009. [citerad 22 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8518/2009-126-93_200912693_rev.pdf
  3. Socialstyrelsen. Hjärtinfarkter 1990–2013 – Myocardial Infarctions in Sweden 1990–2013. Artikelnummer: 2014-11-13. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. [citerad 22 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19595/2014-11-13.pdf
  4. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Artikelnummer: 2017-11-3. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. [citerad 22 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20734/2017-11-3.pdf