Sammanfattning

Totalt avled 3 631 individer i befolkningen i åldrarna 15 år och äldre på grund av yttre orsakar 2016, vilket motsvarar 44 dödsfall per 100 000 individer. Dödligheten på grund av yttre orsaker var lägre bland kvinnor än bland män och var oförändrad 2006–2016 för både kvinnor och män. Dödligheten på grund av yttre orsaker var högre bland äldre än yngre. Mellan 2006–2016 syntes en ökning i dödlighet i yttre orsaker i åldersgrupperna 15–29 år, 30–44 år och 85 år och uppåt, medan den minskade i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år. Sett till utbildningsnivå var dödligheten högst bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 121 dödsfall per 100 000 individer, och lägst i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, 19 dödsfall per 100 000 individer. Bland personer med högst förgymnasial utbildningsnivå syns en ökande dödlighet på grund av yttre orsaker medan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå hade en minskning jämfört med hela befolkningen 2006–2016. Dödligheten på grund av yttre orsaker varierade mellan länen med som lägst 38 dödsfall och som högst 62 dödsfall per 100 000 individer under 2012–2016.

Introduktion

Dödlighet på grund av yttre orsaker ligger på sjunde plats bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige (1). Bland yngre personer är den vanligaste dödsorsaken skador och förgiftningar (2). Till dödlighet på grund av yttre orsaker räknas exempelvis fallolyckor, olyckshändelser och förgiftningar. Av Socialstyrelsens "Statistikdatabas för dödsorsaker" framgår att mer än hälften av dödsfallen 2016 i denna kategori skedde på grund av fallolyckor eller olyckshändelser (1).

För denna indikator redovisas dödsfall på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar) registrerade som underliggande dödsorsak.

Kön

Totalt avled 3 631 individer i befolkningen i åldrarna 15 år och äldre på grund av yttre orsaker 2016, vilket motsvarar 44 dödsfall per 100 000 individer (figur 1). Dödligheten på grund av yttre orsaker var högre bland män än bland kvinnor. Bland män i åldrarna 15 år och äldre var det 2 205 dödsfall, vilket motsvarar 54 dödsfall per 100 000 män. Bland kvinnor i åldrarna 15 år och äldre var det 1 426 dödsfall, eller 35 dödsfall per 100 000 kvinnor. När antalet dödsfall på grund av yttre orsaker åldersstandardiserades ökade skillnaden mellan könen (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar). Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade könsskillnader

Skillnaden mellan könen för 2016 var större när hänsyn togs till ålder och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden i viss mån påverkades av olikheter i ålder eller utbildningsnivå mellan könen. Risken för dödlighet på grund av yttre orsaker har varit oförändrad 2006–2016 för både befolkningen totalt, kvinnor och män i åldrarna 15 år och äldre.

Ålder

Antalet individer i åldern 15 år och äldre som avled på grund av yttre orsaker 2016 var högst i den äldsta åldersgruppen 85 år och äldre med 1 310 dödsfall, vilket motsvarar 504 dödsfall per 100 000 individer (figur 2). Lägst var dödligheten i åldersgruppen 15–29 år med 319 dödsfall, vilket motsvarar 17 dödsfall per 100 000 individer.

Figur 2. Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar). Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kunde förklaras av olikheter i kön och utbildningsnivå mellan de olika åldrarna. Risken för dödlighet på grund av yttre orsaker har 2006–2016 ökat i åldersgruppen 15¬29 år med 13 procent, i åldersgruppen 30–44 år med 33 procent och i gruppen 85 år och uppåt med 15 procent. I gruppen 45–64 år har det däremot skett en minskning med 15 procent, och i gruppen 65–84 år en minskning med 10 procent.

Utbildningsnivå

Antalet individer i åldern 15 år och äldre som avled på grund av yttre orsaker 2016 var högst i gruppen med som högst förgymnasial utbildningsnivå med 1 561 dödsfall, vilket motsvarar 121 dödsfall per 100 000 individer (figur 3). Lägst var dödligheten i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 498 dödsfall, vilket motsvarar 19 dödsfall per 100 000 individer. När antalet dödsfall på grund av yttre orsaker åldersstandardiserades minskade skillnaden mellan de olika utbildningsgrupperna (figur 3, val åldersstandardiserat). Att skillnaden mellan grupperna minskade förklaras av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en större andel äldre än i övriga utbildningsgrupper.

Figur 3. Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar). Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden mellan utbildningsgrupperna för 2016 var mindre när hänsyn togs till kön och ålder, vilket tyder på att skillnaden i viss mån förklarades av olikheter i kön och ålder i de olika utbildningsgrupperna. Bland individer 25 år och äldre ökade risken för dödlighet 2006–2016 i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 11 procent, medan den minskade i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 19 procent. I gruppen med gymnasial utbildningsnivå har risken för dödlighet i yttre orsaker varit oförändrad under samma period.

Län

Dödligheten på grund av yttre orsaker fördelat på län bland individer 15 år och äldre varierade under 2012–2016 mellan 38 dödsfall per 100 000 individer i Stockholms län och 62 dödsfall per 100 000 individer i Västernorrlands län (figur 4). När antalet dödsfall på grund av yttre orsaker åldersstandardiserades ändrades i viss utsträckning vilka län som hade lägst respektive högst dödlighet på grund av yttre orsaker (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar). Antal dödsfall per 100 000 individer, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2001–2005 till 2012–2016, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar) är hämtade från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister och avser yttre orsaker (ICD-10: V01-Y89 förutom X60-X84) som underliggande dödsorsak.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna med totalt antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 individer visas för åldrarna 15 år och äldre, utom vad gäller utbildningsnivå där resultat visas för åldern 25 år och äldre, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön och ålder och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

I de statistiska analyserna ingår ålder, kön och utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län görs inga motsvarande statistiska analyser.

Åldersstandardiserad data finns tillgängligt för kön, utbildning och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. [citerad 22 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2016. Art.nr: 2017-9-10. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. [citerad 22 december 2017]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20668/2017-9-10.pdf