Introduktion

Under de senaste decennierna har insjuknande och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt (1). Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödningar och hjärninfarkter, så kallade blodproppar i hjärnan. Risken för stroke ökar med stigande ålder. Stroke, liksom hjärtinfarkt, tillhör gruppen hjärt- och kärlsjukdomar och har till stor del, men inte helt och hållet, gemensamma riskfaktorer, som högt blodtryck och höga blodfetter. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar påverkas bland annat av faktorer som arbetslöshet, stillasittande fritid, fetma och rökning (2) . Antalet insjuknanden i stroke i hela befolkningen 15 år och äldre låg på 281 per 100 000 invånare för 2015.

Måttet som anges här är en periodprevalens dvs. antalet invånare 15 år och äldre som drabbats av stroke för första gången (första gången efter sju strokefria år), utifrån diagnosen I63 enligt ICD-10, under ett visst kalenderår (3). Siffrorna redovisas som antal per 100 000 invånare. Data är hämtade från patientregistret vid Socialstyrelsen och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Kön

Antalet per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som insjuknade i stroke var lägre bland kvinnor, 270 per 100 000, än bland män, 292 per 100 000 år 2015 (figur 1). Den statistiska analysen visar att antalet insjuknade per 100 000 minskade hos båda könen under perioden 2006–2015a.

Figur 1. Antal per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som insjuknade i stroke, totalt och fördelat på kön, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Bearbetad data från patientregistret, Socialstyrelsen.

Ålder

Antalet invånare i åldern 15 år och äldre som insjuknade i stroke var störst i den äldsta åldersgruppen (85 år och äldre), 2 458 per 100 000, och minst i den yngsta åldersgruppen (15–29 år), 6,5 per 100 000, år 2015 (figur 2). Den statistiska analysen visar att antalet insjuknade per 100 000 invånare 15 år och äldre minskade i åldersgrupperna 45–64 år, 65–84 år och 85 år och äldre men ökade i åldersgruppen 15-29 år under perioden 2006–2015b. I åldersgruppen 65–84 år var minskningen större än i hela befolkningen 15 år och äldre.

Figur 2. Antal per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som insjuknade i stroke, totalt och fördelat på ålder, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Bearbetad data från patientregistret, Socialstyrelsen.

Utbildningsnivå

Antalet per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som insjuknade i stroke var störst i gruppen med högst förgymnasial utbildning, 566 per 100 000, och minst i gruppen med eftergymnasial utbildning, 149 per 100 000, år 2015 (figur 3). Den statistiska analysen visar att antalet insjuknade per 100 000 minskade i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2006–2015c.

Figur 3. Antal per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som insjuknade i stroke, totalt och fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Bearbetad data från patientregistret, Socialstyrelsen.

Region (län)

I länen var antalet per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som insjuknade i stroke i genomsnitt mellan 236 och 412 per 100 000 åren 2011–2015 (figur 4). Insjuknandet var lägst i Stockholms och Uppsala län och högst i Gävleborgs och Dalarnas län åren 2011-2015.

Figur 4. Antal per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre som insjuknade i stroke, totalt och fördelat på län, under perioden 2006–2015. Ej åldersstandardiserade data.

Källa: Bearbetad data från patientregistret, Socialstyrelsen.

aI den statistiska analysen kontrollerades för ålder och utbildningsnivå. Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

bI den statistiska analysen kontrollerades för kön och utbildningsnivå. Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

cI den statistiska analysen kontrollerades för kön och ålder. Det innebär att resultaten inte beror av variation i någon av de variablerna.

Referenser

1. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2016. [citerad 21 januari 2017].

2. GBD 2015 Risk Factors Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet. 2016;388(10053):1659-724. DOI:10.1016/s0140-6736(16)31679-8

3. Socialstyrelsen. Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – Systematisk förteckning – Svensk version 2016 – Del 2 (3). Stockholm: Socialstyrelsen, 2016. [citerad 20 februari 2017].