Insjuknande i stroke

Insjuknande i stroke är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en uppfattning om hur befolkningen i Sverige mår. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Antalet insjuknanden i stroke i befolkningen 15 år och äldre var 260 per 100 000 invånare år 2017. Insjuknande i stroke har minskat under den senaste tolvårsperioden. Antalet insjuknanden minskade i åldersgrupperna från 45 år och äldre, i samtliga utbildningsgrupper samt oavsett födelseregion, men ökade i den yngsta åldersgruppen. Antalet insjuknanden i stroke varierade beroende på län med som lägst 219 och som högst 372 insjuknanden per 100 000 invånare år 2013/17.

Introduktion

Under de senaste decenniet har insjuknandet och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat (1). Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödningar och hjärninfarkter, så kallade blodproppar i hjärnan. Risken för stroke ökar med stigande ålder. Stroke, liksom hjärtinfarkt, tillhör gruppen hjärt- och kärlsjukdomar och har till stor del, men inte helt och hållet, samma riskfaktorer såsom högt blodtryck och höga blodfetter. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar påverkas bland annat av faktorer såsom ohälsosamma matvanor, för låg fysisk aktivitet, fetma och rökning (2).

Kön

Under 2017 insjuknade totalt 21 566 personer i åldrarna 15 år och äldre i stroke, vilket motsvarar 260 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 1). Antalet strokefall bland invånare 15 år och äldre var lägre bland kvinnor, 251 insjuknanden per 100 000 invånare, än bland män, 270 insjuknanden per 100 000invånare. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja åldersstandardiserat.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 minskade antalet insjuknanden i stroke bland både kvinnor och män (figur 1). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Totalt sett har antalet insjuknanden i stroke minskat med 29 procent under perioden. Bland kvinnor var minskningen 30 procent och bland män 29 procent. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad mellan antal kvinnor och män som insjuknade i stroke under perioden.

Ålder

Antalet invånare i åldern 15 år och äldre som insjuknade i stroke 2017 var högst i den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, med 2 268 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 2). Lägst var insjuknandet i den yngsta åldersgruppen, 15–29 år, med 7,2 insjuknanden per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 minskade antalet insjuknanden i stroke i de äldre åldersgrupperna (figur 2). I gruppen 45–64 år var minskningen 21 procent och i grupperna 65–84 år samt 85 år och äldre 35 respektive 28 procent. I den yngsta åldersgruppen ökade däremot antalet insjuknanden med 38 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i antal insjuknade i stroke mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet invånare i åldern 25 år och äldre som insjuknade i stroke var högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 662 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 3). Lägst var insjuknandet i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 156 insjuknanden per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställda men minskade, särskilt för gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 minskade antalet insjuknanden i stroke i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). Dessa trender var statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var minskningen 31 procent och i grupperna med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå var minskningen 28 respektive 30 procent. Skillnaden i antal insjuknade i stroke mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med förgymnasial utbildningsnivå minskade något under perioden.

Födelseland

Antalet insjuknanden i stroke 2017 var högst bland personer födda i övriga Norden med 491 insjuknanden per 100 000 invånare och lägst bland personer födda i utanför Europa med 78 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande antal 281 respektive 203 insjuknanden per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan personer födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställda. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län minskade skillnaderna mellan personer födda i Sverige och övriga Norden samt övriga världen, medan skillnaderna försvann för personer födda i övriga Europa. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2017, med möjlighet att välja kön och åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Antalet insjuknanden i stroke i åldrarna 15 år och äldre minskade i samtliga födelseregioner 2006–2017 (figur 4). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Bland personer födda i Sverige var minskningen 29 procent. I grupperna födda i övriga Norden, i övriga Europa samt övriga världen var minskningen 31, 30 respektive 26 procent. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad mellan personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner i antal insjuknade i stroke under perioden.

Län

Antalet insjuknanden i stroke fördelat på län bland invånare 15 år och äldre varierade år 2013/17 med som lägst 219 insjuknanden per 100 000 invånare i Stockholms län och som högst 372 insjuknanden per 100 000 invånare i Gävleborgs län (figur 5). När antalet insjuknanden åldersstandardiserades ändrades i viss utsträckning vilka län som hade lägst respektive högst insjuknande i stroke (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Insjuknande i stroke. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2013/17, med möjlighet att välja kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Måttet som anges här är incidens, det vill säga antalet invånare 15 år och äldre som insjuknar i stroke (första gången efter sju strokefria år) under ett visst kalenderår. Stroke definieras som huvud- eller bidiagnos respektive underliggande eller bidragande diagnos enligt ICD-10: I61, I63, I64 (3). Uppgifterna om insjuknande i stroke är hämtade från Socialstyrelsens Patientregister och Dödsorsaksregister 2006–2017 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal insjuknanden i stroke och antal insjuknande i stroke per 100 000 invånare för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i antalet insjuknanden i stroke mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

1. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2016. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsan-i-sverige-2016/

2. GBD 2017 Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018; 392(10159):1923–94. DOI:10.1016/S0140-6736(18)32225-6

3. Socialstyrelsen. Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – Systematisk förteckning – Svensk version 2019 – Del 2 (3). Stockholm: Socialstyrelsen; 2019. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2019/2019-1-13