Sammanfattning

Indikatorn "Daglig tobaksrökning" visar andelen individer i åldern 16–84 år som uppger daglig tobaksrökning. Andelen av hela befolkningen som rökte tobak dagligen var 8,8 procent 2016. Daglig tobaksrökning varierar mellan kön, ålder, utbildningsnivå och län, och förekommer till exempel oftare i grupperna med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå än i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Under perioden 2006–2016 har andelen individer som rapporterat daglig tobaksrökning minskat i hela befolkningen, men däremot kvarstod skillnader, mellan till exempel grupper med olika utbildningsnivå. Andelen som uppgav daglig tobaksrökning av de svarande i befolkningen varierade beroende på län med som lägst 7,1 procent och som högst 12 procent av befolkningen åren 2013–2016.

Introduktion

Tobaksrökning är en av de huvudsakliga riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar, som cancer, lungsjukdomar och kardiovaskulära sjukdomar (1). Rökning ligger på femte respektive andra plats bland de största riskfaktorerna för sjukdomsbördan i Sverige 2016 (2) och i världen 2015 (3). Socioekonomi är en faktor som associerats till skillnader i tobaksrökning och en nyligen publicerad systematisk översikt och meta-analys visade en statistiskt signifikant omvänt dos-responssamband mellan daglig rökning och inkomst (dvs. lägre inkomst associerat till högre andel som röker tobak dagligen) i de flesta områden i världen (4).

Kön

Under 2016 var andelen individer i åldern 16–84 år som uppgav att de rökte tobak dagligen totalt 8,8 procent. Bland kvinnor och män var det 9,6 respektive 8,0 procent som uppgav daglig tobaksrökning (figur 1). Andelen som uppgav att de rökte tobak dagligen vid mätningen 2016 har minskat med 5,7 procentenheter för kvinnor och med 4,7 procentenheter för män jämfört med 2006.

Figur 1. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade könsskillnader

Skillnaden mellan könen för 2016 kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i utbildningsnivå, ålder eller län mellan könen. En statistiskt signifikant minskning av andelen individer som rökte tobak dagligen under perioden 2006–2016 fanns hos både kvinnor och män.

Ålder

I åldersgrupperna 16–29 år, 30–44 år, 45–64 år och 65–84 år rökte mellan 6,8 och 11 procent av befolkningen tobak dagligen 2016 (figur 2). Andelen som uppgav daglig rökning var högst i åldersgruppen 45–64 år, 11 procent, och lägst i åldersgruppen 30–44 år, 6,8 procent. I åldersgruppen 16–29 år uppgav 7,7 procent daglig rökning och i åldersgruppen 65–84 år uppgav 9,0 procent daglig rökning. Andelen individer som uppgav daglig rökning vid mätningen 2016 har minskat med 2,6 respektive 5,6 procentenheter i åldersgrupperna 16–29 år och 30–44 år jämfört med 2006. Andelen individer som uppgav daglig rökning har minskat med 8,3 respektive 2,1 procentenheter i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år.

Figur 2. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på ålder, med möjlighet att välja kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade åldersskillnader

Skillnaden mellan åldersgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå och län. Detta tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, utbildningsnivå eller län mellan de olika åldrarna. Andelen individer som rökte tobak dagligen minskade statistiskt signifikant i samtliga åldersgrupper under perioden 2006–2016.

Utbildningsnivå

Under 2016 var andelen individer i åldern 25–84 år som rökte tobak dagligen högre i grupperna med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå, 14 respektive 11 procent, jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, 5,0 procent (figur 3). Andelen individer som uppgav daglig rökning vid mätningen 2016 har minskat med 8,7 procentenheter i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå och med 6,6 procentenheter i gruppen med gymnasial utbildningsnivå jämfört med 2006. I gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå har andelen som uppgav daglig rökning vid mätningen 2016 minskat med 2,0 procentenheter jämfört med 2006.

Figur 3. Andel (procent) individer i åldern 25–84* år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på utbildningsnivå, med möjlighet att välja kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år, 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Statistiskt analyserade skillnader i utbildningsnivå

Skillnaden mellan utbildningsgrupperna för 2016 kvarstod när hänsyn togs till ålder, kön och län, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, ålder eller län mellan utbildningsgrupperna. Andelen individer 25–74 år som rökte tobak dagligen minskade statistiskt signifikant i alla utbildningsgrupper under perioden 2006–2016.

Län

Dagligt tobaksbruk varierade beroende på län med som lägst 7,1 procent och som högst 12 procent av befolkningen i åldern 16–84 år som uppgett att de använt tobak dagligen åren 2013–2016 (figur 4). Högst andel individer som rökte tobak dagligen fanns i Gotlands län och Skåne län. Lägst andel individer som rökte tobak dagligen fanns i Västerbottens län och Uppsala län under perioden 2013–2016.

Figur 4. Andel (procent) individer i åldern 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på län, med möjlighet att välja kön, under perioden 2004–2007 till 2013–2016.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Folkhälsomyndigheten.

Statistiskt analyserade skillnader på länsnivå

Skillnaden mellan länen för 2013–2016 kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och utbildningsnivå, vilket tyder på att skillnaden inte kan förklaras av olikheter i kön, ålder eller utbildningsnivå mellan länen.

Metod

Uppgifterna om daglig tobaksrökning kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" och avser perioden 2006–2016. Under denna period har enkätutskicken gjorts årligen till cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år, sedan 2016 skickas enkäten ut vartannat år. Frågan för rökning är formulerad: "Röker du dagligen?" med följande svarsalternativ: "Ja" och "Nej". Indikatorn "Daglig tobaksrökning" avser de som svarat "Ja" och visar andelen individer i åldern 16–84 år som röker tobak dagligen. Observera att resultaten kommer från en urvalsundersökning och innebär därför viss osäkerhet. För att få en uppfattning om osäkerheten, se konfidensintervallen som visas i figurerna samt kartan.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år, utom vad gäller utbildningsnivå där resultaten visas för åldern 25–84 år, eftersom yngre personer ofta inte hunnit uppnå högre utbildningsnivåer. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom vad gäller utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för dem över 74 år, 2006–2009.

I de statistiska analyserna ingår ålder, kön, utbildningsnivå och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dagligrökning mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna.

Under rubriken län används fyraårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. GBD 2015 Risk Factors Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet. 2016;388(10053):1659-724.
  2. The Institute for Health Metrics and Evaluation 2016. Sweden. 2016. [citerad 10 januari 2018 Jan 10]. Hämtad från: www.healthdata.org/sweden
  3. World Health Organization (WHO). Global status report on noncommunicable diseases 2014 [Internet]. Genève: WHO; 2014. [citerad 10 januari 2018]. Hämtad från: www.who.int/nmh/publications/ncd-status-report-2014/en/
  4. Casetta B, Videla AJ, Bardach A, et al. Association Between Cigarette Smoking Prevalence and Income Level: A Systematic Review and Meta-Analysis. Nicotine Tob Res. 2017;19(12):1401-1407.