Introduktion

Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Ett exempel är sambandet mellan utbildningsnivå och medellivslängd, där de största skillnaderna finns mellan dem som har högst förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning (1). Betygen i grundskolans årskurs 9 är av avgörande betydelse för skolelevers benägenhet att studera vidare. Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar dessutom risken för framtida psykosociala problem, samtidigt som den psykiska hälsan kan påverka skolprestationer (2). Fram till och med 2010 krävdes godkänt betyg i svenska eller svenska som andra språk, engelska och matematik för att vara behörig till gymnasieskolan. Från och med 2011 krävs godkänt betyg i svenska, engelska, matematik och ytterligare minst fem ämnen för att bli antagen till ett yrkesförberedande program eller minst nio ämnen för att bli antagen till ett högskoleförberedande program. Uppgifterna om behörighet till gymnasiet kommer från Skolverket1.

Kön

En större andel flickor än pojkar uppnår behörighet till gymnasiet, det skiljer ett par procentenheter mellan könen varje år (figur 1). År 2006 var 90 procent av flickorna behöriga till gymnasiet, och denna andel har sedan legat stabilt kring 90 procent eller strax därunder. Även bland pojkarna har andelen behöriga till gymnasiet legat relativt stabilt under perioden 2006–2016, mellan 86 och 88 procent. Det innebär att runt 12–13 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 under 2006–2016 inte uppnådde behörighet till gymnasiet.

Figur 1. Andel behöriga till gymnasiet (procent), totalt och fördelat på kön, under perioden 2006–2016.

Källa: Skolverket

Region (län)

Högst andel behöriga till gymnasiet 2016 var det i Stockholms, Uppsala och Norrbottens län, med 90 procent behöriga i respektive län (figur 2). Lägst andel var det i Södermanlands län (83 procent), Kronobergs (84 procent), Blekinge (84 procent), Örebro (84 procent), Västmanlands (84 procent), Dalarnas (84 procent) och Gävleborgs (84 procent) län. Förutom i Skåne och Norrbottens län har andelen behöriga till gymnasiet minskat något under perioden 2006–2016. De län där andelen sjunkit mest var i Kronobergs och Dalarnas län, där andelen sjunkit från 91 procent 2006, till 84 procent 2016, i respektive län.

Figur 2. Andel behöriga till gymnasiet (procent), totalt och fördelat på län, under perioden 2006–2016.

Källa: Skolverket

1Föräldrarnas utbildningsnivå kan ha samband med andelen skolelever som är behöriga till gymnasiet men redovisas inte här.

Referenser

1. Statistiska centralbyrån. Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper. Demografiska rapporter. Stockholm: Statistiska centralbyrån, 2016. Rapportnr. 2016:2. [citerad 2 februari 2016].

2. Gustafsson J-E, Allodi Westling M, Alin Åkerman B, Eriksson C, Eriksson L, Fischbein S, et al. School, Learning and Mental Health A systematic review. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien, 2010. [citerad 2 februari 2017].