Sammanfattning

Unga som saknar slutbetyg från gymnasieskolan har sämre möjligheter inom arbetslivet, vilket i sin tur kan minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet. Det var en större andel flickor, 75 procent, som tagit gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning, 2016, jämfört med pojkar, 67 procent. I Hallands län var andelen som tagit gymnasieexamen inom fyra år 2016 högst, 77 procent. Lägst andel var det i Stockholms- och Västernorrlands län, där motsvarande siffra var 68 procent.

Introduktion

Unga som saknar fullständig gymnasieutbildning har en särskilt utsatt situation på arbetsmarknaden. En avslutad gymnasieutbildning innebär att risken för arbetslöshet minskar bland 20–24-åringar med i genomsnitt 7,4 procentenheter (1). Det finns också studier som visar att när andelen unga som inte kommer in på arbetsmarknaden ökar, så försämras också den psykiska hälsan bland unga (2-5). Unga som saknar slutbetyg från gymnasieskolan har således sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet (1,2).

Kön

Andelen flickor som tagit gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning var 75 procent 2016 (figur 1). Bland pojkarna var motsvarande andel 67 procent. I riket som helhet var det 71 procent.

Figur 1. Andel (procent) individer med gymnasieexamen inom fyra år, totalt och fördelat på kön, under perioden 2015–2016.

Källa: Skolverket

Län

Andelen som tagit gymnasieexamen inom fyra år 2016 var högst i Hallands län, 77 procent. Lägst andel var det i Stockholms- och Västernorrlands län, där motsvarande andel var 68 procent (figur 2).

Figur 2. Andel (procent) individer med gymnasieexamen inom fyra år, totalt och fördelat på län, med möjlighet att välja kön, under perioden 2015–2016.

Källa: Skolverket

Metod

Föräldrarnas utbildningsnivå, som är ett mått deras socioekonomiska position, kan ha samband med barns utbildningsresultat. Folkhälsomyndigheten saknar för närvarande tillgång till uppgifter om föräldrarnas utbildningsnivå, varför fördelning efter utbildningsnivå inte redovisas här. År 2011 genomfördes en gymnasiereform, vilket innebär att slutbetygen före och efter 2011 inte är direkt jämförbara. Därför presenteras här data från 2015, det vill säga från och med att det är möjligt att beräkna andelen med gymnasieexamen inom fyra år, efter att förändringarna i gymnasieskolan infördes.

Referenser

  1. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Education at a Glance 2011: OECD Indicators. Paris: OECD Publishing, 2011. [citerad 2 februari 2017]. Hämtad från: www.oecd.org/edu/school/educationataglance2011oecdindicators.htm
  2. Lager AC, Bremberg SG. Association between labour market trends and trends in young people's mental health in ten European countries 1983-2005. BMC Public Health. 2009;9(1):325.
  3. Paul KI, Moser K. Unemployment impairs mental health: Meta-analyses. J Vocat Behav. 2009;74(3):264-82.
  4. Sellstrom E, Bremberg S, O'Campo P. Yearly incidence of mental disorders in economically inactive young adults. Eur J Public Health. 2011;21(6):812-4. DOI:10.1093/eurpub/ckq190.
  5. Vancea M, Utzet M. How unemployment and precarious employment affect the health of young people: A scoping study on social determinants. Scand J Public Health. 2017;45(1):73-84. DOI:10.1177/1403494816679555.