Introduktion

Unga som saknar fullständig gymnasieutbildning har en särskilt utsatt situation på arbetsmarknaden. Enligt ett genomsnitt för OECD innebär en avslutad gymnasieutbildning att risken för arbetslöshet bland 20–24-åringar i genomsnitt minskar med 7,4 procentenheter (1). Det finns också studier som visar att när andelen unga som inte kommer in på arbetsmarknaden ökar, så försämras också den psykiska hälsan bland unga (2-5). Unga som saknar slutbetyg från gymnasieskolan har således sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet (1, 2). År 2011 genomfördes en gymnasiereform, vilket innebär att slutbetygen före och efter 2011 inte är direkt jämförbara. Därför presenteras här data från 2015, det vill säga från och med att det är möjligt att beräkna andelen med gymnasieexamen inom fyra år, efter att förändringarna i gymnasieskolan infördes1.

Kön

Andelen flickor som tagit gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning var 73 procent 2015 (figur 1). Bland pojkarna var motsvarande andel 65 procent. I riket som helhet var det 69 procent.

Figur 1. Andel med gymnasieexamen inom fyra år (procent), totalt och fördelat på kön, 2015.

Källa: Skolverket

Region (län)

Andelen som tagit gymnasieexamen inom fyra år 2015 var högst i Hallands län, 76 procent. Lägst andel var det i Stockholms län, där motsvarande andel var 65 procent.

Figur 2. Andel med gymnasieexamen inom fyra år (procent), totalt och fördelat på län, 2015.

Källa: Skolverket

1Föräldrarnas utbildningsnivå, som är ett mått deras socioekonomiska position, kan ha samband med barns utbildningsresultat. Folkhälsomyndigheten saknar för närvarande tillgång till uppgifter om föräldrarnas utbildningsnivå, varför fördelning efter utbildningsnivå inte redovisas här.

Referenser

1. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Education at a Glance 2011: OECD Indicators. Paris: OECD Publishing, 2011. [citerad 2 februari 2017]. Hämtad från: http://www.oecd.org/edu/school/educationataglance2011oecdindicators.htm

2. Lager AC, Bremberg SG. Association between labour market trends and trends in young people's mental health in ten European countries 1983-2005. BMC Public Health. 2009;9(1):325.

3. Paul KI, Moser K. Unemployment impairs mental health: Meta-analyses. J Vocat Behav. 2009;74(3):264-82.

4. Sellstrom E, Bremberg S, O'Campo P. Yearly incidence of mental disorders in economically inactive young adults. Eur J Public Health. 2011;21(6):812-4. DOI:10.1093/eurpub/ckq190.

5. Vancea M, Utzet M. How unemployment and precarious employment affect the health of young people: A scoping study on social determinants. Scand J Public Health. 2017;45(1):73-84. DOI:10.1177/1403494816679555.