Introduktion

Arbetslöshet är en bestämningsfaktor för både ökad dödlighet och ökad psykisk ohälsa och är därför en viktig indikator på fysisk och psykisk ohälsa (1). För att man i statistiska sammanhang skall räknas som arbetslös måste man uppfylla tre kriterier: förutom att man ska sakna arbete (de som har jobb men söker till ett annat räknas inte som arbetslösa) ska man ha möjlighet att ta ett arbete om man blir erbjuden det och man måste också aktivt söka arbete (2). De som saknar arbete men inte söker något, t.ex. på grund av att man anser det utsiktslöst att få något, räknas inte till de arbetslösa.

I denna översikt har de uppgifter som Statistiska centralbyrån (SCB) fortlöpande levererar om bl.a. arbete och arbetslöshet genom de s.k. arbetskraftsundersökningarna (AKU) använts. AKU är en urvalsundersökning där ett slumpmässigt urval av befolkningen i Sverige tillfrågas bl.a. om arbete och arbetslöshet (3). Att det är en urvalsundersökning innebär också att antalet observationer ibland inte räcker till för att redovisa situationen för mindre geografiska områden. Områdesvis redovisning av långtidsarbetslösheten finns alltså inte med här.

I statistiken använder SCB olika termer för att beskriva arbetssituationen (figur 1). Ett viktigt ord är begreppet arbetskraften som oftast tjänar som nämnare när man beräknar andelen arbetslösa. I arbetskraften ingår endast det man brukar kalla för den arbetsföra befolkningen, dvs. människor som arbetar eller skulle kunna tänkas arbeta om förutsättningarna varit annorlunda, t.ex. arbetslösa och tillfälligt sjukskrivna. De som inte tillhör arbetskraften är bl.a. pensionärer, heltidsstuderande, intagna på anstalt och förtidspensionerade.

Med långtidsarbetslöshet menas i det här sammanhanget en sammanhängande arbetslöshet som varat i minst 12 månader. Andelen långtidsarbetslösa redovisas här i procent av alla i arbetskraften.

Figur 1. Illustration som visar termer som SCB använder när de beskriver statistiken för arbetssituationen.

Termer som SCB använder när de beskriver statistiken för arbetssituationen

Källa: SCB, Bakgrundsfakta, Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2013:8,
Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik – En jämförande studie.

Kön

År 2006 klassificerades 0,9 procent av kvinnorna och 1,0 procent av männen som långtidsarbetslösa (figur 2). När konjunkturen försämras runt 2008 steg långtidsarbetslösheten och nådde en topp år 2010 på 1,7 procent för männen och 1,4 procent för kvinnorna. Långtidsarbetslösheten sjönk därefter långsamt och låg år 2016 på 1,3 procent respektive 1,0 procent.

Långtidsarbetslösheten i EU låg år 2005 på 4,1 procent och hade år 2014 ökat till 6,1 procent (4).

Figur 2. Andelen (procent) långtidsarbetslösa invånare i åldern 15‒74 år bland arbetskraften totalt i befolkningen och fördelad på kön under perioden 2006‒2016.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån (SCB).

Utbildningsnivå

Långtidsarbetslösheten är högst i gruppen med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå och lägst bland dem med eftergymnasial utbildning (figur 3). I samband med lågkonjunkturen 2008–2010 ökade långtidsarbetslösheten framför allt bland dem med förgymnasial utbildning, medan de med eftergymnasial utbildning påverkades i mycket liten grad. Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna har från 2008 till 2016 ökat från cirka 1 procentenhet till över 2 procentenheter.

Figur 3. Andelen (procent) långtidsarbetslösa invånare i åldern 15‒74 år bland arbetskraften totalt i befolkningen och fördelad på utbildningsnivå och kön, under perioden 2006‒2016.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån (SCB).

Referenser

1. Janlert U. Arbete, arbetslöshet och jämlik hälsa – en kunskapsöversikt. Underlagsrapport nr 2 till Kommissionen för jämlik hälsa S 2015:02. Stockholm: Kommissionen för Jämlik Hälsa, 2016. [citerad 27 april 2017]. Hämtad från: http://kommissionjamlikhalsa.se/publikationer/arbete-arbetsloshet-och-jamlik-halsa-en-kunskapsoversikt

2. International Labor Organization (ILO). Resolution concerning statistics of the economically active population, employment, unemployment and underemployment. Adopted by the Thirteenth International Conference of Labour Statisticians (October 1982). 1982 [citerad 2 juni 2017]. Hämtad från: http://www.ilo.org/global/statistics-and-databases/standards-and-guidelines/guidelines-adopted-by-international-conferences-of-labour-statisticians/WCMS_087481/lang--en/index.htm

3. Statistiska centralbyrån (SCB). Arbetskraftsundersökningarna (AKU). [citerad 19 april 2017]. Hämtad från: http://www.scb.se/am0401

4. Eurostat. Long-term unemployment rate. [citerad 2 juni 2017]. Hämtad från: http://ec.europa.eu/eurostat/web/macroeconomic-imbalances-procedure/long-term-unemployment-rate