Introduktion

Unga som varken arbetar eller studerar är en särskilt utsatt grupp då de riskerar att få det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden genom att de går miste om kunskaper och erfarenheter som krävs för att få ett arbete i framtiden (1). Arbetslöshet, i sin tur, påverkar förutsättningarna för hälsa och välbefinnande och är en bakomliggande orsak till både ökad dödlighet och ökad psykisk ohälsa (2-4). En svensk studie visar till exempel på sämre psykisk hälsa i gruppen 20–24-åringar som varken arbetar eller studerar (4). Resultaten visar att risken för sjukhusvård för depression var 2,5 gånger högre och för drogproblem 10 gånger högre jämfört med unga som antingen studerade eller hade en anställning.

Indikatorn visar andelen unga i åldern 15–24 år som varken arbetar eller studerara. Uppgifterna kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU), som är en större enkätundersökning som baseras på telefonintervjuer (5). Enkäten innehåller olika frågor som rör sysselsättning, arbete och arbetslöshet.1

Kön och ålder

Förutom 2009, då 9,7 procent av männen i åldern 15–24 år varken arbetade eller studerade, har andelen legat mellan 7 och 8 procent (figur 1). Även bland kvinnorna i samma åldersgrupp var andelen över 9 procent 2009, i övrigt har andelen legat mellan 6 och 8 procent. I den yngre åldersgruppen, 15–19 år, var det mellan 5 och 6 procent som varken arbetade eller studerade 2009 bland både män och kvinnor, i övrigt har andelen legat kring 4 procent för båda könen. I åldersgruppen 20–24 år var det cirka 14 procent av såväl männen som kvinnorna som varken arbetade eller studerade 2009, i övrigt har det har andelen legat mellan 9 och 11 procent under hela perioden för båda könen. År 2016 var det 9 procent av kvinnorna och 10 procent männen som varken arbetade eller studerade i åldersgruppen 20–24 år. Det innebär att omkring var tionde ungdom mellan 20 och 24 år står utanför arbetsmarknad och studier.

Figur 1. Andelen unga i åldern 15–24 år som varken arbetar eller studerar (procent), fördelat på kön, under perioden 2007–2016

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Figur 2. Andelen unga i åldern 15–24 år som varken arbetar eller studerar (procent), fördelat på ålder, under perioden 2007–2016

1Folkhälsomyndigheten saknar för närvarande tillgång till uppgifter om utbildningsnivå bland unga som varken arbetar eller studerar, varför fördelning efter utbildningsnivå inte redovisas här.

aDefinitionen av unga som varken arbetar eller studerar är 15–24-åringar som varken är sysselsatta eller ägnar sig åt någon form av studier, vare sig formella eller informella. Till sysselsatta räknas de som uppgav att de under mätveckan utförde något arbete som anställd eller som egen företagare under minst en timme, eller som var tillfälligt frånvarande från arbetet under mätveckan.

Referenser

1. Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar. Unga som varken arbetar eller studerar- statistik, stöd och samverkan. Slutbetänkande (SOU 2013:74). Stockholm: Fritzes, 2013. [citerad 13 mars 2017]. Hämtad från: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2013/10/sou-201374/

2. Janlert U. Arbete, arbetslöshet och jämlik hälsa – en kunskapsöversikt. Underlagsrapport nr 2 till Kommissionen för jämlik hälsa S 2015:02. Stockholm: Kommissionen för Jämlik Hälsa, 2016. [citerad 27 april 2017]. Hämtad från: http://kommissionjamlikhalsa.se/publikationer/arbete-arbetsloshet-och-jamlik-halsa-en-kunskapsoversikt

3. Paul KI, Moser K. Unemployment impairs mental health: Meta-analyses. J Vocat Behav. 2009;74(3):264-82.

4. Sellstrom E, Bremberg S, O'Campo P. Yearly incidence of mental disorders in economically inactive young adults. Eur J Public Health. 2011;21(6):812-4. DOI:10.1093/eurpub/ckq190.

5. Statistiska centralbyrån. Sverige under EU-snittet för unga som varken arbetar eller studerar. [uppdaterad 28 augusti 2014; citerad 25 januari 2016]. Hämtad från: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Sverige-under-EU-snittet-for-unga-som-varken-arbetar-eller-studerar/