Calicivirus – sjukdomsstatistik
LyssnaFolkhälsomyndigheten följer löpande Calicivirusspridningen i Sverige genom frivilligrapportering från landets mikrobiologiska laboratorier. Övervakningen sker under perioden oktober–maj (vecka 40–20). Läget sammanfattas under denna period i Calicivirusrapporter (vinterkräksjuka) som publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats.
Sjukdomsinformation
2022–2023
2021–2022
2020–2021
2019–2020
2018–2019
2017–2018
2016–2017
2015–2016
2014–2015
2013–2014
2012–2013
2011–2012
2010–2011
2009–2010
2005–2006
2003–2004
Vinterkräksjuka – calicivirusinfektion 2011–2012
Sammanfattning
I familjen calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus, som båda kan orsaka vinterkräksjuka. Norovirus är vanligast och man räknar med att cirka en miljon svenskar drabbas årligen. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd, är återinsjuknanden inte ovanliga. Viruset utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och smittar lätt via direkt eller indirekt kontakt mellan personer. Livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk, är också en vanligt förekommande smittväg. Grönsaker och råa skaldjur kan smittas av förorenat vatten.
Även vårdrelaterad smitta är vanlig och ger stora problem med ökade kostnader för vården och för äldreboenden. Infektioner med noro- och sapovirus är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, men sedan 2003 rapporterar landets viruslaboratorier antalet diagnostiserade fall per vecka till SMI. Rapporteringen är frivillig och övervakningen återspeglar främst norovirus-infektioner inom vården. SMI följer också antalet sökningar på ordet ”kräk” och ”diarré” på vårdguidens hemsida. Detta ger en indikation på läget i samhället, särskilt i början av säsongen.