Influensa – sjukdomsstatistik
LyssnaInfluensa är sedan 1 december 2015 anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Laboratorieanmälan ska göras för patienter som har positiv laboratorieanalys men ingen klinisk anmälan behövs.
Folkhälsomyndigheten följer löpande influensans geografiska utbredning och förlopp via olika indikatorer och rapporteringssystem. Under perioden vecka 40 till vecka 20 sammanfattas läget i veckorapporter som publiceras på webbplatsen. Efter varje influensasäsong publicerar Folkhälsomyndigheten en säsongsrapport som sammanfattas nedan.
Fall per län/region och vecka säsongerna 2015/2016–2019/2020 (Excel, 33 kB)
Fall per ålder och kön säsongerna 2015/2016–2019/2020 (Excel, 16 kB)
Fall per vecka och influensatyp säsongerna 2015/2016–2019/2020 (Excel, 22 kB)
Sjukdomsinformation
Influensa 2018–2019
Sammanfattning och bedömning
Antal rapporterade fall av influensa nådde en medelhög intensitet under säsongen 2018–2019 (figur 1). Säsongen dominerades av influensa A(H1N1)pdm09 med en efterföljande våg av influensa A(H3N2). Både antalet analyserade prov och antalet laboratorieverifierade fall var lägre än under 2017–2018 (tabell 1). Andelen analyserade prover positiva för influensa var 16 procent under säsongen, vilket indikerar att säsongen var medelintensiv samt att provtagningen för influensa är frekvent under vinterperioden. Influensa A stod för 99 procent av de laboratorieverifierade fallen och de flesta fall fanns bland personer 65 år och äldre (incidens 300 fall per 100 000 invånare i åldersgruppen) följt av barn 0–4 år (cirka 200 fall per 100 000) (figur 2). Bland barn 0–4 år var andelen samtal om feber till 1177 Vårdguiden markant högre jämfört med föregående fem säsonger. Eftersom influensa A(H1N1)pdm09 inte cirkulerat i större omfattning i Sverige sedan säsongen 2015–2016 var det många yngre barn som ännu inte infekterats av A(H1N1)pdm09 som drabbades i större utsträckning av influensa jämfört med föregående säsong. Säsongen startade vecka 50 och nådde sin topp vecka 6. Vecka 10 skiftade dominansen till influensa A(H3N2). Av de typade influensa A-fallen var 63 procent av subtypen A(H1N1)pdm09 i laboratorieövervakningen. Åldersfördelningen bland de laboratorieverifierade fallen liknar säsongen 2015–2016, då influensa A(H1N1)pdm09 cirkulerade i stor utsträckning och främst drabbade äldre och barn.
Under de inledande veckorna av influensaepidemin ökade antalet fall främst i norra Sverige där en uttalad topp sågs vecka 52 samt ytterligare en topp senare under vecka 6–8. Incidensen i södra Sverige var högst under veckorna 5 och 6.
Alla analyserade stammar visade antigenisk likhet med vaccinstammen för A(H1N1)pdm09 och influensa B/Yamagata. Majoriteten av A(H3N2)-stammarna hade sämre likhet med äggodlad vaccinstam som därför byttes ut inför säsongen 2019–2020. Enligt interimsrapporten från det europeiska nätverket I-MOVE där Folkhälsomyndigheten deltar visade att vaccinationseffekten för A(H1N1)pdm09 var 45–71 procent. Vaccinationseffekten för att förhindra sjukhusvård var för 65 år och äldre 29–37 procent för A(H1N1)pdm09 och 47 procent för A(H3N2).
Figur 1. Antal laboratorieverifierade fall av influensa för säsongerna per vecka från pandemin 2009 till säsongen 2018–2019.
Figur 2. Laboratorieverifierade influensa A-fall per åldersgrupp och vecka, 2018–2019.
