Grupp A Streptokocker (GAS, S. pyogenes) är en bakterie som kan orsaka infektion hos människa, till exempel tonsillit. GAS är med vissa undantag (invasiva isolat) inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen utan övervakas inom ramen för frivilliga övervakningssystem. Data om antibiotikaresistens hos GAS hämtas via kliniskt mikrobiologiska laboratorier i Sverige till ResNet (så kallade 100-stamsstudier).

2011

Betahemolytiska streptokocker orsakar normalt hals- eller hudinfektioner, men kan ibland ge allvarlig blodförgiftning, snabbt förlöpande och livshotande mjukdelinfektioner (nekrotiserande fasciit) eller chocktillstånd. Den bakomliggande orsaken är oftast speciella toxinproducerande bakteriearter som kan få ökad spridning. Allvarliga infektioner av beta-hemolytiska streptokocker ska därför anmälas enligt smittskyddslagen.

Utfall och trend

Under 2011 anmäldes 402 fall (incidens 4,2 fall/100000 invånare), en ökning på 10% jämfört med 2010. Enligt anmälningarna och vid jämförelse med Skatteverkets register över avlidna inträffade 58 dödsfall inom 30 dagar efter att diagnosen ställts. 36 av de avlidna var äldre än 80 år.

Ålder och kön

Medianåldern bland fallen var 65 år, varav en tredjedel var över 80 år. Något fler män än kvinnor drabbades. I åldersgruppen 30-39 år dominerade dock kvinnor.

Smittväg

Enligt uppgifter på kliniska anmälningar inträffade 11 fall av barnsängsfeber, och för ytterligare 2 fall där klinisk anmälan saknades angavs förlossningsklinik som remitterande klinik på laboratorieanmälan.

En tydlig säsongsvariation med två toppar kunde noteras, en i januari och den andra i mars-april.

Mikrobiologisk typning

De vanligaste T-typerna bland 60 invasiva isolat som skickades till SMI för typning var T-typerna 28 (32%), 1 (18%), och B3264 (12%). Några konklusioner utifrån typningsresultaten är dock svåra att dra eftersom urvalet antagligen inte kan anses representativt och bara utgör 15% av antalet anmälda fall.

Analys

Incidensen av invasiva streptokockinfektioner har varierat mellan åren. Ökningen 2011 är inte något säkert tecken på en ökande trend. Dock är dessa infektioner potentiellt mycket allvarliga och bevakningen är viktig. Att vi har både laboratorieanmälningar och kliniska anmälningar ger normalt en ganska stor säkerhet i övervakningen, men vid nekrotiserande fasciit eller barnsängsfeber och s.k. "streptococcal toxic shock syndrome" (STSS) är det inte säkert att bakterien påvisas i blodet. Laboratorieanmälan görs därmed inte. Sannolikt är även den kliniska kunskapen bristfällig vad gäller att man ska anmäla klinisk bild förenlig med något av dessa tillstånd i samband med påvisande av S. pyogenes hos patienten, även utanför normalt steril lokal. Vidare saknas ännu tillförlitliga laboratoriemarkörer för ökad patogenicitet och identifikation av smittkedjor. Ökad kunskap om vikten av att sjukdomen anmäls kliniskt, och ökad forskning kring mikrobiologiska markörer behövs.