Cryptosporidium är ett urdjur, en så kallad protozo, som kan överföras mellan djur och människor. Den utsöndras via avföring i form av oocystor och sprids ofta via förorenade livsmedel eller vatten. Parasiten kan orsaka sjukdom med vattniga diarréer, buksmärtor och illamående. De två arter som vanligen smittar människa är C. parvum och C. hominis. C. parvum kan smitta både djur och människor medan C. hominis främst smittar människor. Även andra arter från djur kan ibland infektera människa.

Utfall och trend

Under 2014 rapporterades 404 fall med cryptosporidiuminfektion, vilket är det största antalet rapporterade fall sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004. Av dessa hade 246 smittats i Sverige och 151 utomlands (fig. 1) för 7 fall saknas uppgift om smittland. De två stora vattenburna utbrotten och ett antal livsmedelsburna utbrott som inträffade 2010-2011 resulterade i en ökning av antalet rapporterade inhemska fall dessa år. Bortsett från den ökningen har antalet fall med inhemsk smitta ökat över tiden sedan 2004, då sjukdomen blev anmälningspliktig. Under 2014 rapporterades dubbelt så många inhemska fall som 2013 och bland de utlandssmittade fallen sågs en 50 procentig ökning. Totalt sågs en 80-procentig ökning av antalet fall.

Cryptosporidiuminfektion 2014 utfall och trend
Figur 1. Antal rapporterade fall av cryptosporidiuminfektion som smittats i Sverige och utomlands 2005-2014.

Ålder och kön

Vanligenrapporteras fler kvinnor än män med cryptosporidiuminfektion, (fig. 2) vilket var fallet bland de inhemskt smittade även 2014 då 58 procent (143 fall) var kvinnor men bland de utlandssmittade var andelen män större 2014, 55 procent (83 fall).

Bland de inhemskt smittade var 54 procent (133 fall) i åldrarna 20-44 år och 43 procent (66 fall) av de utlandssmittade var i dessa åldrar. Värt att notera är att fler barn mellan 0-9 år smittades utomlands än i Sverige liksom under 2012 och 2013. Barnen motsvarade 22 procent (34 fall) av de utlandssmittade men endast 8,5 procent (21 fall) av de som smittats i Sverige (fig. 3)

Cryptosporidiuminfektion 2014 ålder och kön
Figur 2. Andel män och kvinnor i procent av totala antalet rapporterade fall med cryptosporidiuminfektion 2005-2014.

Cryptosporidiuminfektion 2014 ålder och kön
Figur 3. Antal rapporterade fall smittade i Sverige och utomlands per åldersgrupp 2014.

Smittväg/ar

Vanligaste angivna smittväg var via mat (51 fall), vatten (22 fall), personkontakt (15 fall), djurkontakt (9 fall) medan 4 personer angav smitta genom yrket. För cirka 70 procent av fallen saknades information om smittkälla.

Smittland

Vanligaste smittland utöver Sverige var Spanien (20 fall) och Portugal (19 fall). Från övriga länder där personer smittats rapporterades mellan 1 och 6 fall per land.

Geografisk spridning i Sverige

Det högsta antalet inhemska fall rapporterades från Hallands län (74 fall), Jönköpings län (63 fall), Stockholms län (33 fall), Uppsala län (23 fall) samt Västra Götaland (21 fall). Bland de inhemska fallenrapporterades den högsta incidensernafrån Hallands län med 23,8, Jönköpings län med 18,3 och Uppsala län med 6,6 fall per 100 000 invånare. Från 6 län rapporterades inga fall.

Säsongsvariation

De inhemska fallen rapporterades framförallt under sommarhalvåret med början i april med en topp under augusti månad (56 fall) och bland de som smittats utomlands rapporterades de flesta under hösten i augusti-oktober, sammanlagt 64 fall (fig. 4).

Cryptosporidiuminfektion 2014 Säsongsvariation
Fig 4. Antal fall som smittats i Sverige och utomlands per månad under 2014.

Utbrott

Ett utbrott inträffade med koppling till en restaurang i Jönköpings län. 35 personer som besökt restaurangen besvarade en enkät. Resultatet från enkäten visade att 24 personer hade insjuknat den 26-28 mars. De hade ätit på restaurangen den 21 eller 22 mars. Totalt kunde 83 personer kopplas till utbrottet av vilka 23 personer provtogs och verifierades med Cryptosporidium. Subtypning påvisade Cryptosporidium parvum IIdA22G1.

Enkätsvaren tydde på att persilja kunde vara en trolig smittkälla. Flertalet restauranggäster hade ätit en rätt som innehöll färsk persilja, som först hackats och därefter sköljts. Enkätsvaren visade att 30 personer hade ätit av rätten och 2 hade ätit andra rätter med färsk persilja. Smittkällan kunde dock inte säkert fastställas då ingen persilja fanns kvar för provtagning.

Efter en fest i Jönköpings län den 17 maj insjuknade 8 av 11 personer. Två bekräftades med Cryptosporidium och en typades med resultatet C. parvum IIaA17R1. På festen serverades marinerad, grillad fläskfilé, klyftpotatis, bearnaisesås och sallad bestående av isbergssallad, tomat, gurka, majs och granatäpplekärnor samt tårta. Ingen smittkälla kunde fastställas men det är troligt att det var något som serverades på festen.

Ungefär en vecka efter ett kalas i Västra Götaland den 7 juni med 20 gäster insjuknade 11 personer. Fyra av dessa bekräftades med Cryptosporidium. På kalaset serverades kycklingsallad innehållande påsförpackad salladsmix, hamburgare med isbergssallad och tårta till efterrätt. Nitton personer besvarade en enkät och 10 av de 11 med symtom hade ätit av kycklingsallad medan ingen som ätit hamburgare blev sjuk. Två personer som ätit salladen blev inte sjuka. En påse av salladsmixen fanns kvar och skickades för analys men Cryprosporidium kunde inte påvisas. Humanproverna skickades till Folkhälsomyndigheten för ett försök till typning, men då de redan behandlats på det lokala laboratoriet gick det inte att utföra typning. Smittkällan gick alltså inte att fastställa.

I slutet av juli insjuknade i Jönköpings län 3 av 5 personer i en familj medan övriga kände sig dåliga i magen utan att bli provtagna. De tre sjuka verifierades med C. parvum IIaA15G2R1. Det lilla barnet i familjen visade sig även vara infekterat med ehec. Familjen hade en egen djupborrad brunn där vattnet blev grumligt då det regnade. På granngården betade kor men brunnen låg inte helt nära granngården. Brunnen provtogs men varken ehec eller Cryptosporidium kunde påvisas men vattnet i brunnen var otjänligt.

Mikrobiologisk typning

Under 2014 skickades avföringsprover från 274 fall med cryptosporidiuminfektion från 9 mikrobiologiska laboratorier i olika delar av landet till Folkhälsomyndigheten för artbestämning och subtypning. Av dessa var 173 smittade i Sverige, 94 utomlands och för 7 personer saknades den informationen. Den dominerande arten var C. parvum som påvisades i 77 % av de typade fallen. Analysen gjordes genom amplifiering och sekvensering av två utvalda gener: SSU rRNA för artbestämning och GP60 för subtypning.

Bland de inhemska typade fallen påvisades C. parvum hos 147 personer (85 %) med subtypsfamiljerna IIa, IIc, IId och IIe. C. hominis påvisades endast hos 5 fall. Ovanliga arter som C. felis, C. cuniculus, C. erinacei och Cryptosporidium chipmunk genotype I påvisades hos 9 personer, motsvarade 6 % av de inhemska fallen.

Bland de utlandssmittade typade fallen påvisades C. parvum hos 56 personer (60 %) tillhörande subtypsfamiljerna IIa, IIc, IId, IIe eller IIl. C. hominis påvisades hos 25 personer (27 %) och tillhörde subtypsfamiljerna Ia, Ib och Ie. C. meleagridis påvisades hos 6 fall. Mindre vanliga arter som C. felis, C. cuniculus, C. suis, C. erinacei och Cryptosporidium horse genotype påvisades hos 6 av de importerade fallen.

C. hominis subtyp IbA10G2 som orsakade de vattenrelaterade cryptosporidiumutbrotten i Östersund och Skellefteå, påvisades hos 11 patienter varav endast 2 var smittade i Sverige. Typningen visar attC. parvum dominerar både bland inhemska och utlandssmittade fall. Mindre än 3 % av de inhemska fallen orsakades av C. hominis. Andelen av ovanliga arter och genotyper (8 %) var högre än förväntat jämfört med publicerade data från andra länder.

Sammanfattande bedömning och åtgärder

Incidensen bland inhemska fall skiljer sig mellan olika landsting beroende på diagnostiska metoder och rutiner för när provtagning sker och vilka analyser som efterfrågas. I Hallands län där man analyserar med nyare metodik ökade incidensen från 11,4 fall 2013 till 23,8 fall per 100 000 invånare 2014, att jämföra med en incidens 2,52 för samtliga inhemska fall i landet. En annan trolig orsak till att man diagnosticerar fler fall i Halland är att samtliga diarréprover undersöks för 3 eller 4 parasiter.

I de utbrott som beskrivs ovan bekräftades sammanlagt 34 av de 116 fall som hade symtom genom laboratorieanalys. De bekräftade fallen rapporterades i övervakningssystemet SmiNet och ligger till grund för årsstatistiken medan övriga, obekräftade fall ingår i mörkertalet. Tre av utbrotten upptäcktes i Jönköpings län där medvetenheten är hög och där även provtagningsfrekvensen av misstänkta fall är hög. I länet ökade incidensen från 5,56 till 18,3 fall per 100 000 invånare mellan 2013 och 2014.

Utbrottsfallen kan inte helt förklara den dubblering av inhemska fall som skedde i landet mellan 2013 och 2014. För de som smittats i Sverige var incidensen 2,52 per 100 000 invånare för hela landet. Den var därmed nästan lika hög som 2010 och 2011 då vattenutbrotten i Östersund och Skellefteå inträffade och då incidensen var 2,92 respektive 2,85. Ytterligare en förklaring till förändringen av incidensen är troligen en ökad medvetenhet inom primärvården.