Difteri (även kallad äkta krupp eller strypsjuka) yttrar sig som en infektion med tjocka beläggningar i svalg och luftrör som kan göra det svårt att andas. Sjukdomen orsakas av ett gift (toxin) som kan utsöndras av vissa arter av korynebakterier. Difteritoxinet kan även skada andra organ och orsaka komplikationer i form av hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar samt njurskador. Toxinbildande korynebakterier kan också ge upphov till infektioner i huden (huddifteri).

Smittämnet

Korynebakterier är allmänt förekommande i naturen och hos djur, samt kan ingå i människors normalflora i tarm och urinvägar, samt på hud och slemhinnor. Tre arter kan bilda difteritoxin: Corynebacterium diphtheriae, C. ulcerans och C. pseudotuberculosis. C. diphtheriae kan smitta mellan människor genom små droppar i luften eller hudkontakt, medan C. ulcerans är en zoonos (smittspridning mellan människor har inte beskrivits). Infektioner med C. pseudotuberculosis är ovanliga.

Utfall och trend

Under 2016 rapporterades totalt fyra fall av difteri. I samtliga fall rörde det sig om huddifteri. De smittade var mellan 50 och 65 år, samtliga var kvinnor. Tre fall uppgavs vara vaccinerade, medan vaccinationsstatus var okänd för det fjärde. Två fall misstänktes vara smittade utomlands (i Indonesien respektive Sri Lanka) och hade b��da en infektion med C. diphtheriae. De två andra fallen misstänktes vara smittade i Sverige och var infekterade med C. ulcerans.

Luftvägsdifteri var vanlig i Sverige innan nationell vaccination infördes på 1940-talet, men har sedan dess blivit en mycket ovanlig sjukdom. Endast fem fall har rapporterats under den senaste tioårsperioden (tabell 1). De fall av huddifteri som vi har sett de senaste åren beror på att vaccinet endast ger skydd mot toxinutlöst sjukdom och inte mot att bli infekterad med difteribakterien. Samtliga fall av difteri de senaste tio åren som misstänks ha smittats utomlands har haft C. diphtheriae (n=15) och samtliga som misstänks ha smittats i Sverige har varit infekterade med C. ulcerans (n=8). I ett fall var smittland oklart.

Tabell 1. Anmälda fall av difteri 2007–2016
2007200820092010201120122013201420152016
Luftvägsdifteri 0 0 1 0 2 1 0 0 1 0
Huddifteri 0 1 0 0 0 1 2 3 7 4
Asymtomatisk bärare 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0
Totalt 0 1 1 0 2 2 2 3 9 4

Mikrobiologi

Laboratoriernas val av diagnostiska metoder spelar stor roll för detektion av korynebakterier. Vid övergång till nyare metoder, såsom MALDI-TOF, påvisas ett bredare spektrum av agens i provmaterialet vilket kan påverka i vilken utsträckning korynebakterier påträffas.

År 2016 testades 20 isolat av korynebakterier för toxinbildning med Elek-test respektive förekomst av toxin-gen med PCR. Dessa test utförs enbart på Folkhälsomyndigheten. I 16 isolat kunde toxinbildande förmåga inte påvisas. I fyra isolat kunde toxinbildande förmåga påvisas: två isolat var C. diphtheriae och två C. ulcerans.

Se fördjupad information om mikrobiologi

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Luftvägsdifteri fortsätter att vara en mycket ovanlig diagnos och inga fall rapporterades under året.

Med tanke på smittrisken i andra länder bör grundskyddet mot difteri alltid ses över inför en utlandsresa. Grundskyddet bör också ses över hos definierade riskgrupper såsom asylsökande från områden med låg vaccinationstäckning och vissa yrkesgrupper (till exempel personal inom sjukvård, tull- och polisväsendet, samt personer som arbetar med asylsökande). En påfyllnadsdos rekommenderas vart 20:e år till alla vuxna.

Läs mer

Sjukdomsinformation om difteri

Tabellsamling – årsrapporter 2016

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Frågor och svar om difteri och stelkramp

Referensmetodik för laboratoriediagnostik: Difteri

Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp