Echinokockinfektion är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landsting och till Folkhälsomyndigheten. Echinokockinfektion är en smittspårningspliktig sjukdom. Sjukdomen blev anmälningspliktig den 1:a juli 2004.

Echinokockinfektion inkluderar i det svenska anmälningssystemet både infektion med E. granulosus och E. multilocularis. Folkhälsomyndighetens bedömning är dock att sedan infektionen blev anmälningspliktig 2004 och fram till och med 2011 har inga fall diagnostiserats med E. multilocularis. Bedömningen vilken av de två echinokockarterna varje enskilt fall varit infekterat med har gjorts baserat på laboratoriediagnostik, klinisk bild, radiologiska undersökningar och epidemiologi. Under 2012 anmäldes två fall med E. multilocularis och båda fallen bedömdes ha smittats utomlands.

Sjukdomsinformation

Echinokockinfektion 2017

Echinokockinfektion orsakas av bandmaskar av släktet Echinococcus. Parasitägg sprids via träck från hund eller räv och människor kan få i sig äggen via livsmedel eller vid kontakt med smittade hundar. I människokroppen frigörs larver som vanligen transporteras till levern och där bildar cystor. Det kan dröja många år innan symtom uppträder. De sjukdomsfall som rapporteras i Sverige orsakas antingen av Echinococcus granulosus (hundens dvärgbandmask) eller E. multilocularis (rävens dvärgbandmask).

Sjukdomsinformation om E. granulosus

Sjukdomsinformation om E. multilocularis

Utfall

Sedan echinokockinfektion blev en anmälningspliktig sjukdom 2004 har mellan 8 och 29 fall rapporterats årligen. Under 2017 rapporterades 34 fall, vilket alltså är det största antalet hittills. Alla utom fyra fall bedömdes ha orsakats av E. granulosus.

Ålder och kön

Under 2017 var medianåldern 41,5 år med en spridning mellan 18 och 83 år. Av de 34 fallen var 18 män och 16 kvinnor.

Smittland

Människor smittas som regel då de lever en längre tid i områden där parasiten förekommer endemiskt. Det vanligaste smittlandet under 2017 var Irak med 7 fall. Inget fall angavs ha smittats i Sverige.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Under 2017 anmäldes 34 fall och alla utom fyra var smittade med E. granulosus. Denna parasit förekommer inte hos värddjur i Sverige, så smittan sker alltid utomlands.

Fyra av de anmälda fallen under 2017 orsakades av E. multilocularis. Personerna bedömdes mest troligt ha smittats utomlands, på resor eller i sitt forna hemland. Även om parasiten vid några tillfällen under de senaste åren har påträffats hos räv och gnagare på några platser i landet, bedöms risken att smittas här som ytterst liten. Att jaga räv kan dock utgöra en viss risk och jägare bör vidta dessa förebyggande åtgärder för att undgå att smittas.

Läs mer

Årssammanfattning 2017

Sjukdomsinformation om E. granulosus

Sjukdomsinformation om E. multilocularis

Tabellsamling – årsrapporter 2017

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

SVA: Rävens dvärgbandmask

Zoonosrapport 2016

Livsmedelsverket: Rävens dvärgbandmask

Jordbruksverket: Om dvärgbandmask

Naturvårdsverket: Dvärgbandmask i Sverige

Årlig rapport från den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC)

Surveillance Atlas of Infectious Diseases (ECDC)

Dvärgbandmask – vanliga frågor på Krisinformation.se