Trender

Under året skedde en mycket kraftig ökning av antalet EHEC-anmälningar, både för personer smittade i Sverige och utomlands. Jämfört med året innan var ökningen av inhemska fall så stor som 174 % och det totala antalet fall har ökat med ca 300 % på två år. Till viss del kan denna explosiva ökning förklaras av att det är första helåret som alla serotyper av bakterien, och inte som tidigare endast O157, är anmälningspliktiga enligt Smittskyddslagen. Men den viktigaste orsaken till det stora antalet inhemska fall var det stora salladsutbrottet (se nedan) på västkusten.

EHEC, antal fall 1996–2005

EHEC, antal fall 1996–2005

Tidsmässig och geografisk spridning

Som vanligt anmäldes endast ett fåtal fall under våren. Den lilla ökning som kunde observeras kan möjligen tillskrivas förändringen i Smittskyddslagen. Från sommaren och året ut rapporterades fler fall än föregående år, med en skyhög topp i september på grund av ”salladsutbrottet”.

Incidensen varierade mellan noll och upp till över 15 per 100 000 invånare. Högst var den i Halland, Västra Götaland och Jönköping. Troligen beror det stora antalet fall där på en hög förekomst av bakterien, men också på att fler fall uppmärksammas, eftersom alla barn under tio år med diarré screenas rutinmässigt för EHEC. I samtliga dessa län skedde en kraftig ökning av fall sedan året före, i de två förstnämnda bland annat beroende på ”salladsutbrottet”.

I län som Stockholm, Östergötland och Kronoberg var incidensen visserligen inte lika hög som i de klassiska EHEC-länen, men den procentuella ökningen från året före är ändå värd att notera.

Kön och ålder

Ökningen av EHEC-fall observerades bland både kvinnor och män i samtliga åldersgrupper, men mest påtagligt hos personer över 20 år. Bland de enskilda åldersgrupperna utgjorde 0–9-åringarna fortfarande majoriteten av fallen (27 %), men detta är en betydligt lägre andel än tidigare år. Som vanligt anmäldes en något större del kvinnor (57 %) än män.

Smittland

Som vanligt smittades de flesta personerna (78 %) av sin EHEC i Sverige. För de utomlands infekterade personerna var de på anmälningarna mest frekvent angivna smittländerna Turkiet och Egypten.

Utbrott

Fem utbrott rapporterades under året, fyra av dessa av mindre storlek med totalt 14 smittade personer. Gårdssmitta förekom i ett fall, ett mindre utbrott i juli var av samma undertyp som det större utbrottet beskrivet nedan. Två personer smittades av en viltkorv som de köpt på en marknad. Korven innehöll två typer av EHEC.

  • I slutet av augusti började anmälningar av EHEC-infektioner att strömma in från Västra Götaland och Halland. Samtliga isolat var av serotyp O157:H7, VT2-positiv och utgör en variant av en undertyp (”Hallandstypen”) som dominerar bland inhemska fall. Ett intensivt spårningsarbete med en rad aktörer inleddes och samtliga fall intervjuades utifrån en enkät. Det stod snart klart att utbrottet skiljde sig från tidigare EHEC-utbrott, eftersom nu mestadels vuxna (framförallt kvinnor), stadsbor och restaurangbesökare drabbats.
  • En cohortstudie utfördes på ett sällskap som insjuknat efter att ha varit på en restaurang i centrala Göteborg. Eftersom i stort sett samtliga, både friska och sjuka, ätit av all mat som serverades kunde ingen speciell riskfaktor pekas ut. Däremot lyckades man med hjälp av en fall-kontrollstudie ringa in sallad som misstänkt smittkälla och miljöförvaltningen spårade alla leveranser av de sallader som de smittade uppgav att de ätit. Spåren ledde till slut till en odlare i Halland. Bakteriologiska provtagningar styrkte misstanken om sallad som smittkälla. Salladen från den aktuelle odlaren drogs tillbaka från butikerna och därefter avklingade utbrottet snabbt. Totalt insjuknade 135 personer.