Under 2007 anmäldes totalt 263 fall av EHEC-infektion, varav 59 % hade smittats i Sverige. Totalt var det ingen förändring sedan 2006, däremot minskade andelen inhemskt smittade. Precis som under tidigare år anmäldes de flesta inhemska fallen från Skåne, Västra Götaland och Halland. Barn i åldersgruppen 0–9 år utgjorde störst andel med 37 %. Även könsfördelningen var oförändrad med 59 % kvinnor. Det förekom framförallt sporadiska fall och mindre utbrott begränsade till ett fåtal familjer. Inga större utbrott rapporterades under året.

En topp av inhemskt smittade fall av EHEC ses normalt under sommarmånaderna men under 2007 var toppen generellt lägre än vanligt men varade längre. Det var fler fall både under försommaren och långt in på hösten och vintern än året innan. Detta skulle kunna förklaras av en kall högsommar och mild höst/vinter.

Av de inhemska fallen, från vilka EHEC-bakterier isolerats, hade 62 serotypen O157:H7. Av dessa analyserades 59 med PFGE vid SMI. Nära hälften (27) utgjordes av ett enda PFGE-mönster, smi-H, som förefaller vara ursprunget till en hel grupp närbesläktade typer av O157:H7, den så kallade Hallandsgruppen. Smi-H har observerats i Sverige sedan början av 90-talet. Olika varianter av Hallandsgruppen har tillsammans årligen dominerat bland de svenska O157-isolaten, men aldrig tidigare har just smi-H utgjort en så stor egen andel av dessa som under 2007. Fynden av smi-H är spridda över året och följer i stort sett säsongsvariationen och utgör inte ett tydligt tidsbegränsat utbrott.
Bland smittländer utanför Sverige dominerade Turkiet följt av Tunisien. 34 % av de utlandssmittade under 2007 smittades i dessa länder.

EHEC

Figur. Antal inhemska fall av EHEC-infektion 2006 och 2007.