ESBL-producerande tarmbakterier (Enterobacteriaceae) blev anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen i februari 2007. Enligt föreskrift från Socialstyrelsen krävs endast laboratorieanmälan. ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att smittan inte bara sprids genom överföring av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra bakterier. Förekomsten av ESBL hos bakterierna är ofta kopplad till samtidig resistens mot andra antibiotikatyper. Denna multiresistens innebär att endast ett fåtal behandlingsalternativ återstår även vid vanligtvis okomplicerade infektioner.

Den 1 januari 2010 utvidgades definitionen för ESBL till att utöver klassisk ESBL (ESBLA) även omfatta plasmid-medierade AmpC-enzym (ESBLM) och karbapenemaser (ESBLCARBA). Invasiva isolat av Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae övervakas inom europeiska unionen, koordinerat via den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC.

Sedan anmälningsplikt infördes har antalet ESBL-fall ökat kraftigt varje år. Under 2010 rapporterades 4 983 fall, en ökning med 33 % jämfört med 2009. Troligen beror bara en mindre del av ökningen på den utvidgade definitionen av ESBL. I en nationell sammanställning över ESBL-typer hos insamlade isolat 2009 utgjordes omkring 5 % av ESBLM-typ.

Ett mindre antal utbrott av Escherichia coli eller Klebsiella pneumoniae med ESBLA-typ rapporterades, framför allt från neonatalavdelningar.

Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL)

Figur 1. Incidens av ESBL-producerande Enterobacteriaceae per län 2008–2010.

Geografisk fördelning

ESBL rapporterades från samtliga län med en genomsnittlig incidens för hela riket på 53 fall. Skillnaderna mellan länen är stora. Den högsta incidensen 2010 hade Jönköpings län med 114 fall, nästan fyra gånger högre än Norrbotten som hade lägst incidens (Figur 1). Endast Värmland, Jämtland och Kalmar hade en minskad incidens 2010 jämfört med 2009. Då rutiner för smittspårning och screening varierar mellan olika län försvåras jämförelser av den faktiska incidensen mellan länen.

Ålder och kön

Totalt rapporterades 3 280 kvinnor och 1 676 män med ESBL-producerande Enterobacteriaceae. För 27 fall var kön inte angivet. Patienterna tillhörde alla ålderskategorier, men ålders- och könsfördelningen varierade beroende på bakterieart (Figur 2). ESBL-producerande E. coli var vanligare hos kvinnor (68 %) än hos män. En trolig förklaring är att dessa i huvudsak isoleras från urin och att urinvägsinfektioner är vanligare hos kvinnor. Kvinnor med ESBL-producerande E. coli hade en medianålder på 53 år, medan männens medianålder var 62 år. K. pneumoniae med ESBL var jämt fördelade mellan könen med en medianålder på 63 år för både män och kvinnor.

Art och undersökningslokal

E.coli var den vanligaste ESBL-bärande arten (81 %) följt av K. pneumoniae (8 %). Hos de 4 983 patienter där ESBL påträffades var artfördelningen enligt tabellen:

Artfördelning av ESBL-producerande tarmbakterier 2010

Escherichia coli

4 167

Klebsiella pneumoniae

412

Proteus mirabillis

31

Citrobacter species

32

Salmonella species

17

Annan Enterobacteriaceae

241

Uppgift om art saknas

240

Totalt antal rapporterade

5 140*

* Hos 137 fall rapporterades 2 eller fler ESBL-bärande arter samti­digt. Därför är totala antalet rapporterade arter högre än antalet rapporterade fall.

Bakterierna påträffades i urin i 65 % av fallen, därnäst vanligast var feces med 15 %. Rectalodlingar utgjorde 5,5 % och sårodlingar 3 %. Under 2010 hade 225 patienter invasiv ESBL-infektion (223 fynd i blod och 2 i likvor), en ökning av antalet fall jämfört med 2009 då 186 fall anmäldes. Av de 225 fallen 2010 var 204 nya fall för 2010, medan 21 fall hade ett känt ESBL-bärarskap sedan tidigare år.

Epidemiologisk typning

Epidemiologisk typning med PFGE används mest för att identifiera om två bakterieisolat är lika eller olika. Metoden används inte rutinmässigt, men utgör ett verktyg vid utredning av misstänkta utbrott och finns tillgänglig vid Folkhälsomyndigheten och vid några av landets sjukhus. På Folkhälsomyndigheten utförs återkommande punktprevalensmätningar för att få nationell överblick. Flera utbrott har också bekräftats med hjälp av PFGE, till exempel de som orsakats av ESBL-bildande Escherichia coli eller Klebsiella pneumoniae vid svenska sjukhus.

ESBL-typ

I anmälningarna 2010 finns information om ESBL-typ för endast 445 fall (9 %). Av dessa rapporterades 346 fall (78 %) som ESBLA och 98 fall (22 %) som ESBLM. 7 fall var av ESBLCARBA-typ. En insamling av stammar från 2009 visade bland E. coli med resistens mot tredje generationens cefalosporiner att cirka 91 % var av ESBL-typ. Bland dessa utgjorde ESBLA 94 %, ESBLM 6 % och ESBLCARBA < 1 %. Sedan 2008 finns totalt 18 fall av ESBLCARBA rapporterade i landet.

Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL)

Figur 2. Incidens per åldersgrupp och kön för ESBL-fall med Escherichia coli (till höger) och Klebsiella pneumoniae för 2010.