Detta exempel visar hur statistiken i denna tjänst kan tolkas. Alla statistiska åskådningsmedel finns med i exemplet för att kunna ge såväl allmänna som sjukdomsspecifika tips och råd för tolkningen. Även vissa statistiska "fallgropar" noteras för att underlätta analysen av den presenterade statistiken.

Exemplet baseras på data från Campylobakter taget i augusti 2002. Campylobakter är en sjukdom som varierar på ett sådant sätt att det med fördel kan användas som ett illustrationsexempel. Campylobakter erbjuder dessutom en stor mängd data att analysera.

All statistik visar endast från vilket landsting som anmälan kommer, alltså vilket landsting som patienten har uppsökt läkare i. Notera att det inte nödvändigtvis är det landsting där patienten blev smittad, utan där sjukdomsförekomsten anmäldes/fastställdes, även om dessa två oftast är ekvivalenta. Exempelvis i stora studentstäder förekommer detta fenomen. Studenterna uppsöker läkare först på loven när de är hemma och inte under terminen i studentstaden.
Statistiken om smittland faller inte under ovan beskrivna fenomen, då den behandlande läkaren skall fråga patienten om vilket land denne finner mest troligt som smittland.

Tabell: Års- och månadsstatistik per landsting

Förklarin

Tabellen visar totala antalet fall (rött) och incidensen (fall per 100 000 invånare och år) (blått) för hela åren 1997 och framåt. En incidenstabell är ett bra hjälpmedel för att hitta trender och tendenser för en sjukdom, fast det kan det vara svårt att uppfatta dem. Det är det som kartorna nedan främst är till för, åskådliggöra den tabulerade informationen.

Genom att endast betrakta tabellen observerar vi följande:

  • Halland har samma incidens 1999 och 2000, men olika antal fall. Ett sådant fenomen beror troligen på att befolkningsantalet i Halland har ökat i proportion med antalet fall. Det kan dock även bero på avrundningsfel i beräkningarna, eftersom incidensen inte presenteras i decimalform.
  • Örebro visar samma fenomen, fast omvänt 1999 och 2000, vilket troligen beror på att befolkningsantalet i Örebro landsting har minskat mellan 1999 och 2000.
  • Jämtland visar en stor ökning mellan 2001 och åren 1999-2000. Både incidensen och totala antalet fall ökar markant.
  • Västra Götaland visar en stor ökning åren 2000-2001 i jämförelse med 1999.

Graf: Antal fall per vecka

Förklaring

Grafen visar antalet fall per vecka för hela Sverige under perioden Augusti 1998 till Juli 2002. Det är inte alltid som denna graf är så här tydlig, som vid Campylobakter. Det är oftast bättre att direkt betrakta trend grafen presenterad nedan, för att senare använda denna graf för att försöka verifiera trender som tendenser som man tror sig se.

I stort ser Campylobakter ut att hålla en jämn nivå över tiden. Dock ser vi grillsäsongen mellan Juni/Juli till Augusti/September tydligt då antalet fall per vecka dubbleras mot övriga året. Betraktar vi grafen ser vi att antalet fall per vecka verkar minska kring årsskiftet för samtliga år. Det beror troligen på att anmälningarna inte skickas in förrän efter ledigheten efter jul och nyår.

Graf: Trend (glidande medelvärde)

Förklaring

Grafen visar två stycken glidande medelvärden över perioden Augusti 1998 till Februari/Juni 2002. En lång trend, 52 veckorskurvan, och en kortare trend, 6 veckorskurvan. 52 veckorskurvan beskriver en grov trend av utvecklingen över flera år. Framför allt försvinner eventuella säsongsvariationer och man kan betrakta en allmän trend. 6-veckorskurvan underlättar däremot att se en säsongsvariationstrend. Den kan till exempel användas till att förutse en kommande trend. Som vi även såg tydligt i rådatagrafen visar 6-veckorskurvan en tydlig säsongstrend mellan Juni/Juli till Augusti/September.

52-veckorskurvan reducerar säsongsvariationerna och ger en tydlig bild av sjukdomens totala förändring under en längre tidsperiod. För campylobakter är den säsongsoberoende (långsiktiga) trenden vara jämn med svaga fluktuationer.

Fakta om smittland

Förklaring

Sammanfattningen ger en fingervisning om hur stor andel av alla, som smittats av Campylobakter under 1999-2002, som smittats i Sverige respektive utomlands. Ibland saknas uppgift om smittland. Det beror oftast på att fallet enbart är rapporterat med en laboratorieanmälan, då saknas denna uppgift.

Denna typ av statistik kan vara av stor betydelse till exempel då Sveriges Salmonellakontrollprogram (att producerade livsmedel skall vara fria från Salmonella) tidigare skulle utvärderas. Eftersom cirka 85% av alla fall av Salmonella är smittade utomlands är det omöjligt att dra några slutsatser om detta genom att endast betrakta till exempel tabellen ovan.

För Campylobakter ser vi att ungefär 60% av alla som smittats av Campylobakter har smittats utomlands (se även nedan). Andelen som saknar uppgift om smittland tenderar att öka, vilket skulle kunna bero på att den behandlande läkaren i högre grad inte anger smittland eller att den kliniska anmälan verkar utebli i högre grad.

Notera att om andelen smittade utomlands är stor så kommer tabellen och kartorna i princip att återge i vilka landsting invånarna är mer resebenägna. Campylobakter har en relativt hög andel utlandssmitta, vilket medför att tabellen och kartorna ovan är i viss mån påverkade av detta fenomen. Till exempel visar incidenskartan ovan att Stockholm har genomgående hög incidens, vilket skulle kunna tyda på att invånarna i Stockholms landsting reser mer än genomsnittet i landet.

Notera att det 1999 bara är 4% som saknar uppgift om smittland, medan det är 17% under år 2002. Det medför att statistiken för 1999 är betydligt mer tillförlitlig än statistiken för 2002. Andelen fall som saknar uppgift är i regel betydligt större det aktuella året, i jämförelse med de tidigare åren. Det beror på att då uppgift om smittskyddsland saknas på den kliniska anmälan begärs kompletterande information som tar lite tid att få tillbaka.

Förklaring

Listan visar vilka länder som oftast blev angivna som troligt smittland 2001. Noterbart att det är totalsiffror som presenteras, inte incidens, vilket medför att listan inte återspeglar inte enbart de länder där smitta förekommer utan även smittlandets popularitet som resmål. Det är alltså svårt att dra några generella slutsatser av statistiken, men vissa trender kan ändå observeras. Thailand och Spanien toppar statistiken för Campylobakter varje år mellan 1999 och 2002. Båda är av Svenskar väl besökta, men i jämförelse med till exempel Grekland (runt 7:e plats 99-02), som även det är välbesökt, är det lätt att tro att det är lättare att få Campylobakter i Thailand och Spanien än i Grekland. En liknande jämförelse kan göras med Indonesien på fjärde plats.