Bakgrund

Gonorré är en sexuellt överförbar infektion som orsakas av bakterien Neisseria gonorrhoeae som kan infektera slidan, livmoderhalsen eller urinröret hos kvinnor och urinröret hos män. Bakterien kan även infektera ändtarm och svalg. Infektionen behöver inte ge några symtom. Inkubationstiden är kort – från något dygn till någon vecka.

Utfall

Under 2017 anmäldes 2 533 fall av gonorré motsvarande en incidens av 25 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 42 procent jämfört med 2016 då 1 778 fall rapporterades (figur 1). Mellan 2009 och 2015 sågs en signifikant ökning av gonorré i Sverige med i genomsnitt 15 procent årligen men ökningen mellan 2016 och 2017 är den största årliga ökningen hittills.

Figur 1. Gonorréincidens (fall per 100 000 invånare) i Sverige, 2000–2017.

Graf som visar incidensen av gonorré 2000-2017.

Ålder och kön

Av de 2 533 fall av gonorré som rapporterades 2017 var 555 (22 procent) kvinnor och 1 978 (78 procent) män. Även om skillnaden mellan könen har minskat sedan 2000, är gonorré fortfarande mer än tre gånger så vanligt bland män som bland kvinnor (kvot man/kvinna 3,6).

Medianåldern för kvinnor var 24 år (spridning 14–66 år) och för män 30 år (spridning 0–80 år). Gonorré var vanligast i åldersgruppen 20–24 år bland kvinnor (33 procent av alla fall bland kvinnor) och i åldersgrupperna 20–24 år och 25–34 år bland män (44 procent av alla fall bland män).

Den största ökningen bland kvinnor sågs i de tre yngsta åldersgrupperna med respektive 88 procent, 32 procent och 38 procent i ökning. Bland män sågs den största ökningen i åldersgrupperna 20–24 år, 25–34 år och 35–44 år med respektive 39 procent, 42 procent och 52 procent i ökning. (se figur 2 och 3).

Figur 2. Gonorréincidens (fall per 100 000 invånare) hos kvinnor och åldersgrupp, 2008–2017.

Graf som visar incidensen av gonorré bland kvinnor per åldersgrupp.

Figur 3. Gonorréincidens (fall per 100 000 invånare) hos män och åldersgrupp, 2008–2017.

Graf som visar incidensen av gonorré bland män per åldersgrupp

Smittväg

Ökningen 2017 är störst bland fall med MSM som smittväg vilka utgör 52 procent av samtliga fall, men en ökning ses i alla grupper oavsett smittväg.

Män som smittas genom sex med män

1 309 män hade smittats genom sex med män, en ökning med 55 procent jämfört med 2016 (figur 4). Mellan 2009–2015 sågs en signifikant ökning av gonorré bland MSM med i genomsnitt 17 procent årligen. Av alla rapporterade gonorréfall bland MSM rapporterades flest fall (45 procent) i åldersgruppen 25–34 år.

Heterosexuellt smittade män och kvinnor

Antalet män som smittats genom sex med kvinnor var 573, vilket är en ökning med 21 procent jämfört med 2016. Mellan 2009–2015 sågs en icke signifikant ökning av gonorré bland män som smittats genom sex med kvinnor med i genomsnitt 3 procent.

Av kvinnorna uppgavs att 518 av 555 smittats med gonorré genom heterosexuell kontakt (en ökning med 39 procent jämfört med 2016). Mellan 2009–2015 sågs en icke signifikant ökning av gonorré bland kvinnor med i genomsnitt 7 procent årligen.

Figur 4. Antalet rapporterade fall av gonorré per kön och smittväg, 2008–2017.

Graf som visar antalet fall av gonorré per kön och smittväg.

Smittland

Av alla rapporterade gonorréfall hade 70 procent smittats i Sverige, 28 procent utomlands och för 2 procent av fallen saknades information om smittland.

MSM och kvinnor hade i större utsträckning smittats i Sverige (75 procent respektive 72 procent) än män som smittats genom heterosexuella kontakter (60 procent). För heterosexuella män smittade utomlands var Thailand (68 fall), Tyskland (17 fall), Spanien (16 fall) och Filippinerna (13 fall) de vanligaste smittländerna. Bland MSM hade 24 procent fått gonorré utomlands med Tyskland (60 fall), Spanien (59 fall) och Danmark (34 fall) som de vanligaste smittländerna.

Av kvinnorna hade 25 procent smittats utomlands och Turkiet (14 fall), Thailand (13 fall), Storbritannien (12 fall) och Spanien (12 fall) var de vanligaste smittländerna.

Geografisk fördelning i Sverige

Incidensen 2017 var betydligt högre i Stockholms län (62 fall per 100 000 invånare) än i Sverige som helhet (25 fall per 100 000 invånare). I Stockholms län har det skett en ökning under perioden 2009–2015 med i genomsnitt 16 procent varje år men under 2017 har antalet fall ökat med 63 procent. I de andra två storstadsregionerna sågs också en årlig ökning under samma sjuårsperiod, med 14 procent i Region Skåne respektive 12 procent i Västra Götalandsregionen och den har under 2017 accelererat till 18 procent i Region Skåne och 30 procent i Västra Götalandsregionen.

Flest gonorréfall rapporterades 2017 från de tre storstadsregionerna; Stockholms län stod ensamt för 57 procent av alla fall, medan 11 respektive 13 procent av fallen rapporterades från Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Trots en generellt så kraftig ökning nationellt så har det skett en minskning i Dalarnas, Jönköpings, Norrbottens, Värmlands, Västerbottens och Västmanlands län (figur 5).

Figur 5. Gonorréincidens (fall per 100 000 invånare) 2015–2017, per län.

Graf som visar fördelningen av gonorré per län.

Mikrobiologi

Gonorré ingår inte i Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram, men dock redovisas information om antibiotikaresistens (se Swedres) samt provtagningsfrekvens i diagnostiken.

Se fördjupad information om mikrobiologi

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

En ökning av gonorré har setts sedan 2009 såväl bland kvinnor som män, men allra vanligast är infektionen i gruppen MSM. Liknande ökningar har rapporterats under de senaste åren från smittskydds- och folkhälsomyndigheterna i flera länder i västvärlden såsom Norge, Danmark, Storbritannien och USA.

Det finns ett tidssamband mellan ökningen av rapporterade gonorréfall och förenklade provtagningsmetoder som medfört att fler testas (kombinationstest för klamydia och gonorré på urin). För de tre senaste åren 2015–2017 har dock ingen större ökning av antalet tester kunnat verifieras medan ökningen av antalet fall accelererat. Detta är oroande och riskerar att bli ett stort problem.

Både fallrapporteringen och befolkningsundersökningar kring sexuellt beteende indikerar att det sexuella riskbeteendet är högt och kondomanvändningen otillräcklig överlag. Att gonorré ökar så kraftigt främst bland MSM och att i den gruppen också ses en ökning av syfilis, LGV samt klamydia (som minskar i alla andra grupper), talar för att sexuellt riskbeteende är särskilt vanligt i denna grupp. En ökad testningsfrekvens för sexuellt överförbara sjukdomar behövs bland män och hälso- och sjukvården behöver uppmärksamma och vara frikostig med erbjudanden om testning och rådgivning. Adekvat provtagning för gonorré är mycket viktigt eftersom man kan vara smittad utan att ha symtom och infektionen kan finnas i såväl urinrör som cervix, svalg och ändtarm. Tidig upptäckt och antibiotikabehandling minskar risken för komplikationer som kan påverka fertiliteten hos både kvinnor och män samtidigt som risken för vidare smittspridning stoppas.

Genetiska metoder har högre känslighet än bakterieodling men medför en ökad risk för falskt positiva provsvar. Det är därför viktigt att verifiera positiva fynd med odlingsprov eller med ett annat genetisk test om positiva fynd inte kan verifieras med odling. Förekomsten av multiresistenta gonokockstammar i Sverige och omvärlden gör att resistensbestämning och uppföljande provtagning efter avslutande behandling är nödvändigt för att motverka resistensutveckling och säkerställa att infektionen läkt ut.

Läs mer

Årssammanfattning 2017

Sjukdomsinformation om gonorré

Tabellsamling – årsrapporter 2017

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Uppdaterade behandlingsrekommendationer för gonorré från Läkemedelsverket

MSM2013 – en studie om sex, hiv och hälsa bland män som har sex med män i Sverige

Ungdomar och sexualitet – Ungdomsbarometern 2015/15 (PDF, 872 kB)