Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerat livsmedel och vatten, eller direkt från person till person vid nära kontakt. Barn i förskoleåldern är ofta asymtomatiska men kan ändå utsöndra virus och ge upphov till sekundär smitta. Misstänkta livsmedelsburna utbrott förekommer i Sverige. Virus kan också finnas i blod och sexuell smitta förekommer. För att förhindra smittspridning är god handhygien viktigt, inte minst vid toalettbesök samt vid all mathantering. Vaccin kan tas i förebyggande syfte.

Utfall och trend

Under 2014 rapporterades 84 personer med hepatit A-infektion (incidens 0,9 fall/100 000 invånare) vilket var en minskning med 21 fall sedan 2013. Av de rapporterade fallen hade 40 smittats i Sverige. Från att ha ökat de senaste åren, sjönk andelen inhemska fall under 2014 till 48 % (Figur 1).

Figur 1. Totalt och antal inhemskt smittade hepatit A fall 2003-2014
Figur 1. Totalt och antal inhemskt smittade hepatit A fall 2003-2014

Ålder och kön

Fallen var i åldrarna 1-73 år, medianålder 20 år. Något fler män (54 %) än kvinnor smittades.

Smittväg/ar

För majoriteten av fallen (50 fall) saknades uppgift om smittväg. Bland de fall där smittväg var känt var den vanligaste smittvägen mat (19 fall) och därefter personkontakt (10 fall). Av de inhemska fallen hade sex smittats via mat varav fem hade ätit frysta bär och/eller smoothies. Åtta fall hade smittats via personkontakt varav sex tillhörde olika utbrott.

Smittland

Av de rapporterade fallen med angivet smittland var 40 (48 %) smittade i Sverige och av de 38 utlandssmittade fallen hade flest smittats i Mellanöstern och i Asien (14 respektive 9 fall).

Geografisk spridning i Sverige

Fall av hepatit A rapporterades från flera län i framförallt mellersta och södra Sverige. Högst incidens hade Uppsala (4,58 fall per 100 000 invånare) följt av Västerbotten (3,04) och Gävleborg (2,5).

Säsongsvariation

De flesta fallen rapporterades under perioden augusti-december (47 fall). Av dessa var 26 (54 %) inhemskt smittade och 21 var utlandssmittade.

Utbrott

Under 2014 pågick ett stort utbrott av hepatit A i Europa. Utbrottet identifierades i Italien redan under våren 2013 och totalt misstänktes drygt 1500 personer i 13 europeiska länder vara kopplade till utbrottet. Molekylär typning påvisade en identisk genotyp IA sekvens i prov från 361 personer. Därmed kunde fallen kopplas samman och verifiera att det troligen rörde sig om en och samma utbrottsstam. I Sverige smittades tio fall med utbrottsstammen varav nio under våren 2014. De svenska fallen var i åldrarna 19-62 år, medianålder 44 år, och hälften var kvinnor. Två av fallen hade rest till Italien. Utredningsarbetet visade att den sannolika smittkällan var frysta bär som distribuerats till ett flertal europeiska länder. Mer information om detta finns i den europeiska rapporten Tracing of food items in connection to the multinational hepatitis A virus outbreak in Europe samt i en artikel i Eurosurveillance från juli 2015. Bären hade inte värmebehandlats innan de konsumerades. Av de svenska fallen uppgav sex att de ätit frysta bär och/eller smoothies varav tre på samma spahotell. Misstänkta frysta bärprodukter från flera olika länder analyserades och hepatit A virus (HAV) kunde påvisas i 16 av dessa. Trots ett omfattande spårningsarbete kunde inte en enskild smittkälla helt identifieras men björnbär från Bulgarien och röda vinbär från Polen var de vanligaste ingredienserna i de kontaminerade bärprodukterna. För att förhindra vidare smitta återkallades de kontaminerade produkterna och allmänheten uppmanades att koka frysta bär innan konsumtion. Utbrottet är det största dokumenterade livsmedelsburna utbrottet av hepatit A i Europa. Molekylär typning möjliggjorde att kopplingen mellan fallen kunde identifieras och att utbrottet upptäcktes, vilket annars hade varit svårt då fallen var spridda i olika länder och över en lång tidsperiod.

Under november 2014 pågick ett utbrott i Uppsala län som involverade både barn och vuxna från ett flertal kommuner. Molekylär typning visade att 10 personer hade en identisk genotyp IA stam. Smittkällan kunde inte helt identifieras men efter att ha uteslutit kopplingen till en skola så misstänktes i första hand smittan vara livsmedelsburen. Under utbrottet smittades även ett flertal fall via personkontakt. Utbrottsstammen har tidigare cirkulerat i både Sverige och Europa och då var smittvägarna personkontakt eller intravenöst missbruk.

Mikrobiologisk typning

Totalt typades 40 fall under 2014. Av dessa typades 38 på Folkhälsomyndigheten och två i Malmö. Majoriteten utgjordes av genotyp IA (26 fall), följt av genotyp IB (8 fall) och genotyp IIIA (6 fall). Av de typade fallen med inhemsk smitta (30 fall) var 21 smittade med genotyp IA, 4 med IB och 5 med IIIA. Av de 10 utlandssmittade fallen hade de med genotyp IA (5 fall) smittats i Europa och Asien, de med genotyp IB (4 fall) i Europa och Mellanöstern och fallet med genotyp IIIA i Europa.

Förutom de tidigare beskrivna fallen som kunde kopplas till utbrotten (utbrottet i Europa 2013-2014; 9 st genotyp IA samt utbrottet i Uppsala; 10 st IA) kunde ytterligare tre smittsamband identifieras genom typning. Två vuxna hade en identisk IA sekvens och två ungdomar från olika län hade en identisk IB sekvens. Ungdomarna hade ingen koppling till varandra men hade båda ätit smoothies gjorda på frysta bär. Ytterligare två vuxna hade en identisk IIIA sekvens. Även dessa fall var från olika län utan koppling till varandra. Smittvägen var okänd. Resterande stammar härrörde från sporadiska fall.

Fylogenetiskt träd över typade stammar 2014

Fylogenetiskt träd (ML) baserat på sekvenser från hepatit A-fall rapporterade i Sverige*, region VP1-2A (~460 nt).

*Trädet visar ej samtliga fall rapporterade i Sverige. Framförallt akuta fall med trolig inhemsk smitta har sekvenserats.

Fylogenetiskt träd (ML) baserat på sekvenser från hepatit A-fall rapporterade i Sverige

Se fylogenetiskt träd över typade stammar 2014 i större format (PDF, 116 kB)