Under år 2000 rapporterades 1 708 fall av hepatit B-infektion och för 908 av dem hade klinisk anmälan inkommit. För ett stort antal av de laboratorieanmälda fallen finns sedan lång tid tillbaka en klinisk anmälan och de är alltså inte nya fall i egentlig mening, utan bara i det nya rapporteringssystemet som innehåller data fr.o.m. 1997.

Akut infektion

Tvåhundratjugofem fall av akut infektion anmäldes, vilket är elva fler än förra året. Årsincidensen för riket var 2,5 fall/100 000 invånare. De landsting som hade högst incidens var Kalmar med 6,4 fall/100 000 invånare, Blekinge med 6,0 och Stockholm med 5,2, till stor del beroende på utbrott bland intravenösa missbrukare. Även Värmland och Södermanland hade högre incidens än övriga landet med 5,1 respektive 4,7 fall/100 000 invånare.

Ökningen bland intravenösa missbrukare fortsatte även under år 2000 – 111 fall mot 90 under 1999 – men färre hade smittats sexuellt, 62 fall mot 80 under föregående år (Figur). I 34 fall var smittvägen okänd, 25 av dem var svenskar och sju uppgav att de smittats utomlands. Av de 56 svenskar som smittats sexuellt hade elva smittats utomlands.

Sju procent av fallen var mellan 15 och 19 år gamla, 17 % var mellan 20 och 24 år, 16 % mellan 25 och 29 år. Tre barn anmäldes, ett nyanlänt adoptivbarn i förskoleålder, en sjuåring som smittats av lekkamrat, en tioårig pojke med okänd smittväg.

Inga fall av smitta bland sjukvårdspersonal rapporterades.

Hepatit B, bärare

Av 722 anmälda personer var 610 av utländsk härkomst och alla förutom ett fåtal smittade i sin ursprungsländer. 112 var svenskar och av dem hade 45 smittats via intravenöst missbruk, 14 hade smittats sexuellt, sex hade troligen smittats via blodtransfusion, för de övriga var smittvägen oklar.