Hepatit B orsakas av ett virus som sprids sexuellt eller via blod. Hepatit B-virus finns bland människor i hela världen. I Sverige är infektionen ovanlig men i vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen infekterade och många har fått viruset överfört via mor-till-barn smitta redan vid födseln. I västvärlden sprids hepatit B-virus främst genom orena injektionsnålar eller genom samlag. Hepatit B-virus orsakar en inflammation i levern och i kronisk fas kan infektionen leda till skrumplever och levercancer.

Utfall

Under 2016 var det totala antalet fall 2 148 och incidensen 21,5 fall per 100 000 invånare och år. Incidensen har ökat den senaste femårsperioden (figur 1).

Figur 1. Incidens av hepatit B-fall, 2007–2016

Figur 1. Incidens av hepatit B-fall, 2007–2016

Av alla 2 148 fall 2016 hade 91 procent kronisk infektion, fem procent akut infektion och fyra procent okänd typ av infektion (figur 2).

Figur 2. Antalet fall med hepatit B och typ av infektion, 2007–2016

Figur 2. Antalet fall med hepatit B och typ av infektion, 2007–2016

Ålder och kön

Av samtliga rapporterade fall var medianåldern 31 år (spridning 0–88 år), vilket var i jämförbart med tidigare år. Medianåldern för män var 29 år (spridning 0–88 år) och för kvinnor 34 år (spridning 0–87 år). Åldrarna anges vid anmälningsdatum vilket kan skilja sig från åldern vid det faktiska smittotillfället.

Fortsatt rapporterades fler män än kvinnor med hepatit B (figur 3). Av samtliga fall 2016 var 68 procent män, 31 procent kvinnor och mindre än en procent saknade information om kön.

Figur 3. Antalet fall av hepatit B och kön, 2007–2016

Figur 3. Antalet fall av hepatit B och kön, 2007–2016

Ökningen av andelen män kan förklaras av en ökad migration framförallt av unga män. Män i åldrarna 15-19 år stod för cirka 20 procent av alla rapporterade fall 2016 (figur 4). Majoriteten, ca 70 procent, hade Afghanistan som sannolikt smittland.

Figur 4. Antalet fall av hepatit B hos samtliga män 2007–2016 indelat i åldersgrupper

Figur 4. Antalet fall av hepatit B hos samtliga män 2007–2016 indelat i åldersgrupper

Smittväg

De vanligaste smittvägarna för hepatit B är olika för smittland Sverige eller utomlands. Bland kända smittvägar i Sverige är de vanligaste via heterosexuell kontakt (30 procent) och via injektionsberoende (22 procent), (figur 5). För utlandssmitta så är den vanligaste kända smittvägen, via annat (17 procent) så som mor-till barn-smitta (118 fall) (figur 6).

Figur 5. Antalet fall smittade med hepatit B i Sverige och smittväg, 2016

Figur 5. Antalet fall smittade med hepatit B i Sverige och smittväg, 2016

Figur 6. Antalet fall smittade med hepatit B utomlands och smittväg, 2016

Figur 6. Antalet fall smittade med hepatit B utomlands och smittväg, 2016

* Annat; avser smittvägar såsom mor-till-barn-smitta, vårdrelaterad smitta, via kontaminerade blod/blodprodukter, tatuering/piercing, yrkesrelaterad smitta, personsmitta (ej sexuell) etc.

Överlag ses en uppåtgående trend för antalet fall rapporterade med okänd smittväg (figur 7), och stod för 80 procent av alla fall 2016. En förklaring till detta kan vara att många personer diagnosticeras med hepatit B-infektion vid ankomst till Sverige och kan då ha haft infektionen under lång tid och eventuellt smittats redan som barn.

Figur 7. Antalet fall smittade med hepatit B och smittväg, 2007–2016

Figur 7. Antalet fall smittade med hepatit B och smittväg, 2007–2016

* Annat; avser smittvägar såsom mor-till-barn-smitta, vårdrelaterad smitta, via kontaminerade blod/blodprodukter, tatuering/piercing, yrkesrelaterad smitta, personsmitta (ej sexuell) etc.

Smittland

Av det totala antalet 2016 hade 86 procent fått infektionen utomlands, fyra procent i Sverige, och tio procent saknade rapporterat smittland (figur 8). Antalet fall med smittland utom Sverige har ökat de senaste 5 åren för att minska något under 2016 och speglar migrationsflödet från högendemiska länder. Under året rapporterades flest fall från, Afghanistan, Syrien och Somalia.

För incidens uppdelad på fall smittade i Sverige respektive utlandet se fliken smittland

Figur 8. Antalet fall smittade med hepatit B och smittland, 2007–2016

Figur 8. Antalet fall smittade med hepatit B och smittland, 2007–2016

Geografisk fördelning i Sverige

Flest fall anmäldes från Stockholms, Västra Götalands och Skånes län. Incidensen var högst i Kalmars, Dalarnas och Värmlands län. Se fliken Län/Regioner.

Utbrott

Folkhälsomyndigheten har bedrivit en molekylär övervakningsstudie sedan 2013 där prov från hepatit B-fall med akut infektion analyserats för att undersöka släktskap mellan virusstammar som cirkulerar.

Se fördjupad information om utbrott 2016.

Mikrobiologi

Sedan 2013 pågår en övervakningsstudie där Folkhälsomyndigheten tar emot prov från fall med akut hepatit B-infektion. År 2016 genotypades 70 prover.

Se fördjupad information om mikrobiologi.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

År 2016 rapporterades 2 148 fall av hepatit B i Sverige. Antalet hepatit B-fall som rapporteras per år i Sverige har ökat successivt under den senaste tioårsperioden. Den största andelen är personer med kronisk infektion som har smittats i utlandet (86 procent). Migration till Sverige från högprevalenta länder påverkar antalet utlandssmittade eftersom många av dessa fall upptäcks bland migranter som fått infektionen före ankomst till Sverige. Särskilt ses en ökning av hepatit B bland unga män (15–19 år) de senaste två åren som speglar den ökade migrationen. Det är viktigt att asylsökande och andra migrantgrupper tidigt nås av informations- och preventionsinsatser, till exempel vid de kostnadsfria hälsoundersökningar som erbjuds vid inflyttningen till Sverige. Det är även viktigt att nå ut med information om att hepatit B smittar sexuellt till ovaccinerade ungdomar och vuxna.

Med hjälp av molekylär typning kan smittkedjor för hepatit B-spridning påvisas vilket ger stöd till hur preventionsinsatser bör riktas. Resultat från molekylärepidemiologisk typning av akuta fall som pågår inom myndigheten sedan 2013, visade att antalet akuta fall ökade på grund av två utbrott under 2015 som sedan klingat av under 2016. Smittvägen i det största utbrottet var framförallt via injektionsmissbruk och det andra utbrottet via sexuell kontakt, men flertalet i det senare utbrottet har fortfarande ouppklarad smittkälla.

Det är viktigt att nå ut med erbjudande om hepatit B-vaccination till personer som injicerar droger och deras sexualpartner för att förbättra vaccinationstäckningen i denna riskutsatta grupp. Lågtröskelmottagningar med möjlighet till sprututbyte är en viktig preventiv insats som nu (mars 2017) finns på tio orter i landet.

Vaccination bör fortsatt rekommenderas till män som har sex med män och till utlandsresenärer med fokus på resande till länder med hög prevalens av hepatit B, till exempel Thailand.

Läs mer

Tabellsamling – årsrapporter 2016

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Sjukdomsinformation om hepatit B

Hepatit B-vaccination som särskilt vaccinationsprogram (2016)

Hepatit B-vaccination till riskgrupper (2016)

Rekommendationer om vaccination mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin – före och efter exposition (2016)