I Sverige har till och med december 2014 totalt 11 247 fall av hivinfektion rapporterats sedan hiv/aids blev anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen 1983. Av dessa har ca 2 600 personer rapporterats med aidsdiagnos och ca 2 400 rapporterats avlidna, men eftersom detta inte är obligatoriskt att anmäla föreligger troligen viss underrapportering. Totalt lever i Sverige idag ca 6 800 personer med en känd hivdiagnos och sjukvårdskontakt i Sverige (april 2015, InfCareHIV), vilket motsvarar en prevalens på ca 69 fall per 100 000 invånare (0,07 %).

Utfall och trend

HIV under 2014
Figur 1. Antalet fall av hiv 2005–2014 uppdelat på smittade i Sverige respektive utomlands

År 2014 rapporterades 473 nya fall av hivinfektion, vilket är något fler än 2013 men på samma nivå som genomsnittet sedan 2010. Under de senaste fem åren ses en minskning av andelen personer som fått sin hivinfektion i Sverige, under 2014 uppgav 14% av fallen Sverige som smittland jämfört med 22% under hela femårsperioden (figur 1).

Ålder och kön

HIV under 2014
Figur 2. Hivfall rapporterade 2014 per kön och smittväg (n=473)

Majoriteten av alla rapporterade fall av hivinfektion 2014 var män; 272 fall mot 199 fall som var kvinnor (två fall utan rapporterat kön). Heterosexuell smittväg dominerade bland kvinnor medan sex mellan män var den vanligaste smittvägen bland män (figur 2). Medianåldern vid hivdiagnosen var 34 år för kvinnor (spridning 0–71 år) och 37 år för män (spridning 7–74 år). För kvinnor och män som fått hiv genom heterosexuell kontakt var medianåldern 33 år (spridning 15–66 år) respektive 43 år (23–71 år), för män som smittats genom sex med män var medianåldern 34 år (spridning 20–74 år), och för personer som injicerar droger var medianåldern 40 år för kvinnor (spridning 31–49 år) och 35 år för män (spridning 18–46 år).

Smittväg och smittland

Av samtliga fall rapporterade under 2014 hade 228 (48%) fått hiv genom heterosexuell kontakt (145 kvinnor och 83 män), 118 (25%) män hade fått hiv genom sex mellan män, och 13 (3%) av fallen rapporterades bland personer som injicerar droger (3 kvinnor och 10 män). 24 (5%) personer uppgavs ha fått hiv utomlands via blodkontakt, blodtransfusion eller annan smittväg, för 7 utlandsfödda personer angavs smittvägen vara från mor till barn i samband med graviditet eller förlossning, och för 82 fall (17%) saknas uppgift om smittväg, varav flertalet är personer som smittats före migration till Sverige och därför har smittväg inte närmare kunnat utredas.

Av 2014 års fall hade majoriteten, 393 personer (83%), fått hiv i utomlands i samband med utlandsvistelse eller före immigration till Sverige, medan 68 personer (14%) fått hivinfektionen i Sverige, och i 12 fall (3%) saknas uppgift om smittland.

Smittvägar för fall smittade i Sverige

HIV under 2014
Figur 3. Antalet fall av hiv 2005–2014 som smittats i Sverige uppdelat på smittvägar

För personer som fått sin hivinfektion i Sverige rapporteras liksom tidigare sex mellan män som den vanligaste smittvägen. En minskning ses dock under de senaste fem åren för denna smittväg, en minskning som fortsatte under 2014 då 34 fall rapporterades mot i genomsnitt 67 fall per år under 2009-2013. Bland personer som injicerar droger har antalet nya hivfall stadigt minskat under den senaste femårsperioden och under 2014 rapporterades endast 4 fall (3 kvinnor och 1 man) ha fått hiv i Sverige genom injektionsmissbruk. Antalet fall som fått hivinfektion genom heterosexuell kontakt i Sverige visar inte samma nedgång som de övriga två smittvägarna. Antalet har varierat med mellan 22 och 40 fall per år, och 2014 rapporterades 29 fall (16 kvinnor och 13 män). (figur 3).

HIV under 2014
Figur 4. Antalet fall av hiv 2005–2013 med smittvägen sex mellan män som smittats i Sverige uppdelat på födelseland

Bland de inhemska fallen med smittvägen sex mellan män har en ökning av utlandsfödda män setts under den senaste tioårsperioden. År 2014 minskade dock andelen utlandsfödda till 25% jämfört med i genomsnitt 36% under femårsperioden 2009–2013 (figur 4). Någon motsvarande ökande tendens av andelen utlandsfödda har inte setts bland inhemska fall rapporterade bland personer som injicerar droger eller bland personer som fått sin hivinfektion genom heterosexuell kontakt i Sverige.

Smittväg för fall smittade utomlands

HIV under 2014
Figur 5. Antalet utlandssmittade fall av hiv 2010–2014 uppdelat på smittvägar

Av alla 473 fall av hiv under 2014 rapporterade 393 (83%) att hivöverföringen skett i annat land än Sverige. Den vanligast rapporterade smittvägen vid överföring av hiv utomlands var heterosexuell kontakt (198 fall 2014), medan sex mellan män rapporterades som smittväg i 82 fall. Nio fall rapporterades ha fått hiv utomlands genom injektionsmissbruk. Sju fall av smitta i samband med graviditet och förlossning i utlandet rapporterades under 2014 (figur 5).

Av dem som fick sin hivinfektion utomlands var 332 personer (70%) också födda i annat land än Sverige och till största delen smittade genom heterosexuell kontakt.

Geografisk fördelning i Sverige

HIV under 2014
Figur 6. Antalet rapporterade fall av hiv 2014 per län

Flest fall av hiv rapporterades i Stockholm (158 fall) vilket var 33% av alla anmälda fall. Utslaget på invånarantalet i länen rapporterades högst incidens från Stockholms län (7 fall per 100 000 invånare) följt av Norrbottens län och Örebro län (6 fall per 100 000 invånare) varav flertalet var smittade utomlands (figur 6).

Aids

Under 2014 rapporterades 35 fall av aids (11 kvinnor och 24 män), vilket är det lägsta antalet någonsin. I flertalet fall rör det sig om personer som diagnosticerats med hiv i sent skede och därmed inte haft behandling som kunnat förhindra utvecklingen av aids. Aids är inte obligatoriskt att anmäla sedan 2005 vilket troligen betyder att det finns en viss underrapportering.

Analys

Antalet rapporterade fall av hiv i Sverige har legat på en liknande nivå under de senaste tio åren. Variationer mellan enskilda år beror framför allt på vissa skillnader i antalet rapporterade fall bland migranter, smittade före ankomst till Sverige, vilket påverkas av ändrade migrantströmningar till Sverige från högendemiska länder.

Under den senaste femårsperioden har antalet personer som fått sin hivinfektion i Sverige minskat, troligen beroende på den stora andelen (93%) av alla hivpatienter i Sverige som nu står på antiviral behandling (källa: InfCareHIV). Effektiv vård och behandling medför att risken för smittöverföring vid anala och vaginala samlag minskar till minimal om kondom används och ingen misstanke finns om annan sexuellt överförbar infektion (Läs publikationen Smittsamhet vid behandlad hivinfektion). Av de personer som smittats utomlands var en stor andel också födda utomlands, vilket tydligt visar på vikten av kostnadsfria hälsoundersökningar och möjlighet till hivtest både vid immigration och efter resor utomlands.

Rapporterad hivinfektion genom sex mellan män minskade tydligt i antal under 2014, främst de som rapporterades med smittland Sverige. Även utlandsfödda män som har sex med män (MSM) som rapporterades ha fått hiv i Sverige minskade något. För att bibehålla denna trend är fortsatt riktade preventionsinsatser och lättillgänglig testning för MSM-gruppen betydelsefulla och speciellt viktigt är att dessa åtgärder även når migranter.

De senaste fem åren har antalet hivöverföringar i Sverige som skett genom injektionsmissbruk varit färre än 10 fall per år vilket är en klar minskning sedan början av 2000-talet. Det är angeläget att lågtröskelmottagningar upprättas och att de sprututbytesverksamheter som finns idag finns i Stockholm, Kalmar, Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad fortsätter att bedriva sitt preventiva arbete för personer som injicerar droger.

En av de viktigaste insatserna för det fortsatta preventiva arbetet är att det finns lättillgänglig hivtestning och rådgivning av hög kvalitet och att man inom vården är generös med att testa de som så önskar. Att öka människors medvetenhet om sin hivstatus är en angelägen åtgärd för att kunna nå dem som bär på infektionen utan att känna till detta och erbjuda dem vård och behandling i tid för att motverka svår sjukdom och därmed också minska risken för smittspridning.