Legionellabakterien är vanligt förekommande i jord och vatten och den sprids främst via vatten och kan då man andas in den ge svår lunginflammation. Det är framför allt äldre personer som insjuknar, och i huvudsak män. Även personer med nedsatt immunförsvar blir oftare svårt sjuka.

Utfall och trend

Under 2014 rapporterades totalt 136 fall av legionellainfektion, varav 69 rapporterades smittade i Sverige och 62 utomlands. För 5 fall var inget smittland angivet. Sedan 2009 har det totala antalet fall legat på en ganska jämn nivå. Bland de inhemska fallen sågs en minskning 2014 medan de utlandssmittade ökade något efter en minskning år 2013. Någon tydlig trend kan inte skönjas vare sig bland de som smittats i Sverige eller de som smittats utomlands (Figur 1).

Antal rapporterade fall med legionellainfektion 2014
Figur1. Antal rapporterade fall med legionellainfektion, smittade i Sverige, utomlands och totalt år 2005-2014.

Ålder och kön

Av samtliga legionellafall 2014 var 85 procent 50 år eller äldre, medianåldern var 66 år (mellan 5-99 år). Liksom tidigare år insjuknade fler män än kvinnor, 90 respektive 46 personer.

Smittvägar

Legionellabakterien finns naturligt i miljön och kan växa till i olika typer av vattenkällor. Bakterien sprids via aerosoler (små vattendroppar) från t ex duschar, bubbelpooler, kyltorn och bioreningsanläggningar. Legionella smittar inte mellan människor.

Smittland

Vanligaste smittland utanför Sverige var Spanien (12 fall), Italien (9 fall), Thailand (7 fall), Turkiet (5 fall) samt Förenade Arabemiraten (4 fall). Från övriga smittländer rapporterades 1-3 fall från varje land.

Geografisk spridning i Sverige

De inhemska fallen var spridda över landet med högst incidens i Värmlands län med 2,9 fall per 100 000 invånare, därefter Norrbottens län med 2,4 fall per 100 000 invånare. Från Dalarna, Gotland, Kronoberg och Västerbotten rapporterades inga inhemska fall under året.

Säsongsvariation

Flest inhemska fall rapporterades under september och december då 10 respektive 9 fall rapporterades. Bland de utlandssmittade fallen kunde inget mönster skönjas.

Utbrott och mikrobiologisk typning

Under 2014 utreddes 41 smittspårningsärenden mikrobiologiskt och epidemiologiskt vid Folkhälsomyndigheten och i 6 av dessa kunde smittkällan fastställas. Utredning av en smittspårning innebär att man genom sekvensbaserad typning (SBT), av ett isolat av bakterien från patienten samt från en misstänkt vattenkälla i patientens omgivning, undersöker om dessa är identiska. Detta gäller endast för Legionella pneumophila, som också är den art som är vanligast förkommande bland de insjuknade. För andra arter görs artbestämning med hjälp av MALDI-TOF (Matrix Assisted Laser Desorption Ionization Time-of-Flight) eller sekvensering av mip-genen.

Vårdrelaterad smitta misstänktes vid 6 smittspårningar och i 4 fall detekterades identisk stam i patient- och vattenisolat enligt SBT. I de 2 övriga fallen var vårdrelaterad smitta den troligaste smittvägen, eftersom växt av legionellabakterier konstaterats i miljöisolat från respektive vårdinrättning och patienterna var verifierade med legionellainfektion men humanisolat kunde inte erhållas för SBT. I ett fall hade patienten dels duschat på ett sjukhus dels rest med ett fartyg. Växt av legionellabakterier konstaterades på båda ställena men inga isolat erhölls för SBT, varför smittkällan inte med säkerhet kunde fastställas. Samhällsförvärvad smitta kunde genom SBT fastställas i 2 smittspårningar. I övriga smittspårningar misstänktes samhällsförvärvad smitta.

En person som ägnat sig åt trädgårdsarbete bekräftades med L. bozemanii. Ett antal tänkbara smittkällor provtogs; duschen i hemmet, en trädgårdsdamm samt naturgödsel som patienten hanterat. Resultatet från analysen visade att gödslet innehöll L. bozemanii. År 2011 fastställdes jord som smittkälla för första gången i Sverige, då både L. bozemanii och L. longbeachae påvisades i jord som hanterats av en person som diagnosticerades med L. longbeachae.

Sju av 8 personer i ett sällskap insjuknade i samband med bad i en bubbelpool på en campingplats. Två personer sjukhusvårdades varav den ena laboratorieverifierades med L. pneumophila serogrupp 1, ST 363 och den andra bekräftades med nukleinsyradetektion. Båda röntgenverifierades. Ytterligare en person behandlades i primärvården. Fyra insjuknade med huvudvärk, hosta och feber och det konstaterades att ju längre personerna hade badat desto sjukare blev de. En person badade inte och förblev frisk. Vattnet till campingen tas från en närliggande sjö och renas med UV-ljus och kolfilter. Vattnet som används i bubbelpoolen provtas som dricksvatten 4 gånger per år. Det hade en bra kvalitet under året, men den vecka då sällskapet besökte campingen var vattnet otjänligt. Kapaciteten ansågs för låg och UV-lampan byttes ut. Bubbelpoolen rengjordes, fylldes med vatten och provtogs 2 dygn senare och var då negativt för legionella.

Efter händelsen förbättrades rutiner och egenkontroll och dessutom ökade medvetenheten om riskerna samt behovet av kontroll för legionella.

Sammanfattande bedömning och åtgärder

Ingen säker trend kan ses under den senaste 10-årsperioden vare sig bland de som smittats utomlands eller i Sverige. Fler i befolkningen blir äldre vilket ökar risken att fler insjuknar i legionella. Många personer smittas också vid resor till länder med ett varmare klimat. När fler äldre reser utomlands kan en ökning ske av antalet legionellasmittade resenärer.

Under 2014 inträffade inga större utbrott utan ett stort antal smittspårningar gjordes på enskilda händelser och i flera fall kunde samband mellan patient och smittkälla påvisas. Genom den sekvensbaserade typningen, som exemplifieras ovan, har möjligheten ökat att på ett säkrare sätt fastställa ett samband mellan smittkällan och den smittade personen vilket gör det möjligt att sätta in adekvata åtgärder där det är nödvändigt för att förhindra fortsatt smitta. För att möjliggöra detta är det önskvärt med en samordning av analys av patient- och miljöisolat.