Legionellabakterien är vanligt förekommande i jord och vatten. Den sprids främst via aerosoler (små vattendroppar) och kan då man andas in den ge svår lunginflammation, så kallad legionärssjuka. Det är framför allt äldre personer som insjuknar, och i huvudsak män. Personer med nedsatt immunförsvar blir oftare svårt sjuka.

Utfall

Totala antalet fall 2016 var 146. Incidensen är i stort sett oförändrad jämfört med den senaste femårsperioden; 1,5 fall per 100 000 invånare. (Figur 1).

Figur 1. Antalet fall (vänster axel) samt incidensen (fall per 100 000 invånare) (höger axel) av legionellainfektion år 1997–2016

Figur 1. Antalet fall (vänster axel) samt incidensen (fall per 100 000 invånare) (höger axel) av legionellainfektion år 1997–2016

Ålder och kön

Medianåldern för legionellainfektion 2016 var 66 år (spridning 34 till 96 år), vilket är ungefär detsamma som rapporterats under de senaste fem åren. Av fallen var 90 procent 50 år eller äldre, 97 var män (66 procent) och 49 kvinnor (34 procent).

Medianålder för fall smittade i Sverige var 69 år (spridning 34 till 96 år) och 61 år (spridning 39 till 83 år) för fall smittade i utlandet.

Smittland

Under 2016 rapporterades 84 fall smittade i Sverige och 61 fall smittade utomlands och för ett fall saknades uppgift om smittland. Bland de utlandssmittade rapporterades 2016 flest fall från Spanien (9 fall), Förenade Arabemiraten (8 fall) och Thailand (7 fall).

Säsongsvariation

Antalet fall av legionellainfektion som smittats i Sverige ökar vanligen under sommar och höst. Under 2016 rapporterades fler fall i juli, augusti och oktober än under årets övriga månader. Av de utlandssmittade fallen sågs en ökning under hösten, i augusti–oktober (figur 2).

Figur 2. Antalet fall som rapporterats smittade av legionella i Sverige och utomlands per månad 2016

Figur 2. Antalet fall som rapporterats smittade av legionella i Sverige och utomlands per månad 2016

Smittspårningar

Beskrivning av smittspårning för legionella

En smittspårning innebär att man i samband med en epidemiologisk utredning mikrobiologiskt undersöker prov från den som insjuknat och vattenprover från miljön. Genom sekvensbaserad typning (SBT) av isolat av bakterien från patienten samt från en misstänkt vattenkälla i patientens omgivning, kan man undersöka om dessa är identiska. Detta gäller endast för Legionella pneumophila, som också är den art som är vanligast förkommande bland de insjuknade. För andra arter görs artbestämning med hjälp av MALDI-TOF (Matrix Assisted Laser Desorption Ionization Time-of-Flight) eller sekvensering av mip-genen.

Smittspårningar

Under 2016 utreddes 51 smittspårningsärenden mikrobiologiskt och epidemiologiskt vid Folkhälsomyndigheten. I två av smittspårningarna kunde smittkällan bekräftas ha inträffat i hemmet. I flera av de övriga smittspårningarna saknades antingen patientisolat eller isolat från miljön för att kunna göra jämförande analyser.

Vårdrelaterad smitta misstänktes vid åtta smittspårningar. I ett fall identifierades identisk sekvenstyp hos patienten och i vattenprover både från hemmet och det sjukhus där patienten vårdats varför smittkällan inte säkert kunde bekräftas. I de sju övriga fallen var vårdrelaterad smitta en misstänkt smittväg, då fallen befunnit sig på en vårdinrättning under inkubationstiden. Växt av legionellabakterier kunde dock inte konstateras i miljöprov från respektive vårdinrättning.

Utbrott

I oktober 2016 inträffade ett legionellautbrott i Dubai, Förenade Arabemiraten. Till mitten av januari 2017 hade 33 personer insjuknat, varav fem kom från Sverige.

Se fördjupad information om utbrott 2016

Mikrobiologi

År 2016 utfördes mikrobiologisk typning med SBT av 16 fall av Legionella pneumophila vid Folkhälsomyndigheten. I två av fallen kunde som nämnts ovan även legionellaisolat från miljön typas och därmed visa på ett samband mellan fallet och en smittkälla i miljön. För ytterligare tre av fallen misstänkte man utlandssmitta, därför kunde inget miljöisolat erhållas.

Den vanligast förekommande sekvenstypen hos fallen var sekvenstyp 1 (ST1) med sex fall inklusive två av de utlandssmittade (38 procent). Övriga tio fall tillhörde olika sekvenstyper. Fyra av dessa var sekvenstyper som inte tidigare rapporterats från Sverige (ST10, 487, 1361 och 2159). Andelen legionellafall som sekvenstypas på Folkhälsomyndigheten är 15–20 procent av rapporterade inhemska fall per år, vilket gör att underlaget för vilka sekvenstyper som förekommer i Sverige och i vilken frekvens är relativt litet. Andelen fall som typas motsvarar andelen som diagnostiseras med odling, eftersom typningen utgår från bakterieisolat.

Se fördjupad information om mikrobiologi

Sammanfattande bedömning

Inga utbrott av legionellainfektion inträffade i Sverige under 2016 och incidensen har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren. Ett antal smittspårningar av enskilda fall utfördes på Folkhälsomyndigheten med sekvensbaserad typning under året. I vissa fall saknas dock isolat från antingen den misstänkta smittkällan eller patienten, vilket gör att det varken går att fastställa eller utesluta ett samband. Då växt av legionellabakterier konstaterats i miljön krävs åtgärder för att hindra eventuell fortsatt smittspridning trots att inget samband har fastställt. Den sekvensbaserade typningen har förbättrat möjligheten att fastställa samband mellan smittkällan och den smittade personen. Detta gör det möjligt att sätta in adekvata åtgärder där det är nödvändigt för att förhindra fortsatt smitta.

Läs mer

Sjukdomsinformation om legionellainfektion

Tabellsamling – årsrapporter 2016

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Forskningsartikel: Probable Person-to-Person Transmission of Legionnaires' Disease