Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Typiska smittkällor är livsmedel som inte har upphettats innan konsumtion, till exempel dessertostar (mögel- och kittostar), vakuumförpackad rökt och gravad fisk, skivat smörgåspålägg som rökt/kokt skinka och kall färdigmat. Sjukdomen drabbar framförallt personer med nedsatt immunförsvar och kan orsaka blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Hos gravida kvinnor kan bakterien orsaka för tidig födsel och allvarlig infektion hos barnet i livmodern.

Utfall och trend

Under 2013 rapporterades 93 fall av listerios i Sverige vilket är den högsta siffran som någonsin rapporterats och en ökning med nästan 30 % från året innan (72 fall). Incidensen av listerios har varierat med toppår som inträffat med oregelbundna intervall sedan början på 1980-talet. En trendanalys visar en långsamt uppåtgående trend av listerios från 1983 till 2013 med en ökning av incidensen med 2,5 % per år (Figur 1). År 2013 var incidensen den högsta någonsin (0,96 fall per 100 000 invånare).

Diagram över incidens (fall per 100 000 invånare)
Figur 1. Incidens (fall per 100 000 invånare) av listerios 1983-2013.

Av de rapporterade 93 fallen år 2013 avled totalt 20 personer (22 %) inom en månad från provtagningsdatum. Det är en något mindre andel avlidna jämfört med de närmast föregående åren då cirka en tredjedel av fallen avled. Medianåldern för de avlidna var 81 år och flertalet led av svåra underliggande sjukdomar.

Ålder och kön

År 2013 var majoriteten av de rapporterade fallen äldre personer över 70 år och vanligast var smittan i åldersgrupperna över 80 år med 39 % av samtliga fall. Incidensen var högst i åldersgruppen 90-100 år (Figur 2). I regel anmäls fler män än kvinnor med listerios, men det kan variera mellan åren. År 2013 var andelen män 50 %. Inga gravida kvinnor eller spädbarn med listerios rapporterades under året.

Diagram över incidens per åldersgrupp
Figur 2. Incidens (fall per 100 000 invånare) av listerios i olika åldersgrupper 2013.

Smittväg

För majoriteten av fallen under 2013 saknades uppgift om smittväg. För några sporadiska fall misstänktes opastöriserade ostar som smittkälla men av de ostar som analyserades var samtliga negativa för Listeria. För ett tiotal fall under hösten visade undersökningar att olika charkprodukter som kokt/rökt skinka, medvurst och leverpastej var den troliga smittkällan.

Smittland

I princip alla listeriosfall var smittade i Sverige, sannolikt eftersom många i riskgrupperna för sjukdomen är för gamla eller för sjuka för att resa utomlands. År 2013 rapporterades fem fall vara utlandssmittade och för fyra fall var smittland okänt.

Geografisk spridning i Sverige

År 2013 hade Västernorrland högst incidens av listerios (2,9 fall per 100 000 invånare) följt av Gävleborg (2,2), Gotland (1,7), Jämtland (1,6) och Skåne (1,2). I genomsnitt över en tioårsperiod (2004-2013) har flera av länen i norra Sverige bland annat Jämtland och Västernorrland rapporterat den högsta incidensen av listerios.

Säsongsvariation

Listerios har generellt ingen tydlig säsongsvariation, men mindre toppar brukar kunna ses i december och januari samt under sommaren, som möjligen kan bero på ökad konsumtion av kallrökt och gravad lax. Under 2013 anmäldes dock 46 % av fallen under oktober till och med december. Denna säsongsvariation kunde bland annat förklaras av ett stort utbrott som startade i oktober.

Mikrobiologisk typning

År 2013 var ett insamlingsår för listeria och samtliga listeriaisolat begärdes in till SMI (nuvarande Folkhälsomyndigheten) för typning. Majoriteten av isolaten (97 %) skickades in och den vanligaste molekylära serotypen var IIa (71 %) följt av IVb (17 %), IIb (6 %) och IIc (2 %). De molekylära serotyperna kan i stort översättas till de klassiska serotyperna 1/2a, 4b, 1/2b samt 1/2c. 1/2a har de senaste åren varit den dominerande serotypen i Sverige. Alla isolat typades vidare med den mer diskriminerande tekniken PFGE (Pulse Field Gel Electrophoresis). Detta verktyg identifierade både mindre kluster och ett nationellt större utbrott som började i oktober 2013.

Utbrott

Från oktober 2013 anmäldes fler fall än förväntat av listerios och typningar av inkomna isolat visade att 12 fall mellan oktober och december hade serotyp IIa med en identisk PFGE-profil. Utbrottet fortsatte under 2014 och en utredning startade i början av året. Preliminära resultat av utredningen föreslår att den gemensamma smittkällan var charkprodukter.

Sammanfattande bedömning

I Sverige har under de senaste 10 åren mellan 40–90 fall av listerios rapporterats årligen. Incidensen av listerios har ökat med 2,5 % varje år sedan början på 1980-talet och 2013 var incidensen den högsta som någonsin rapporterats sedan sjukdomen blev anmälningspliktig på 1960-talet. En långsamt ökande trend av fall med listerios har under de senaste åren noterats både i Sverige och i ett flertal andra europeiska länder. Anledningen till ökningen är fortfarande oklar men beror troligen på en kombination av faktorer som en åldrande befolkning, en ökad användning av immunosupprimerande mediciner och förändrade matvanor med ökad konsumtion av färdigrätter.

Utbrott i Sverige har tidigare associerats med bland annat vaccumförpackad fisk och opastöriserade ostar. För det utbrott som startade i oktober visar dock undersökningar att olika typer av charkprodukter var trolig smittkälla.

Under 2013 samlades alla listeriaisolat in till SMI för vidare karakterisering. Insamlingsstrategin som startade 2010 och som planeras att genomföras vart tredje år syftar till att få en fullständig bild av den epidemiologiska situationen i landet. Livsmedelsverket har en motsvarande insamlingsstrategi för livsmedelsisolat. Övervakning av listeria hos både människa och i livsmedel är viktig för att öka förståelsen för källan till infektion och för att kunna förebygga smitta.

Under 2013 publicerades ett nationellt strategidokument (Infektion med Listeria monocytogenes - ett nationellt strategidokument) som arbetats fram i samarbete mellan de centrala myndigheterna Smittskyddsinstitutet, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Statens Veterinärmedicinska anstalt. Strategidokumentet innehåller gemensamma mål och angelägna åtgärder för att minska förekomsten av listeria.