Under 2015 rapporterades 53 fall (incidens 0,5/100 000 invånare) av invasiv meningokockinfektion i Sverige. Alla fall förutom ett var laboratorieverifierade. Fyra personer avled i sjukdomen vilket motsvarar en dödlighet på 7,5 %.

Figur 1. Antal rapporterade fall av invasiv meningokockinfektion 2006-2015.

Figur 1. Antal rapporterade fall av invasiv meningokockinfektion 2006-2015

De insjuknade var i åldrarna 7 månader till 90 år och medianålder bland fallen var 49 år. Incidensen var högst i åldersgruppen 15-19 år följt av vuxna i åldersgruppen äldre eller lika med 80 år (tabell 1).

Mikrobiologisk typning

Av de laboratorieverifierade fallen var 48 odlingsverifierade och 4 diagnostiserade med PCR-teknik. I 34 fall påvisades N. meningitidis i blod, i 8 fall i likvor, i 6 fall i både blod och likvor och i 4 fall i en annan steril lokal.

Gruppfördelning

17 fall var orsakade av grupp Y, 13 fall av grupp B, 10 fall av grupp W, 7 fall av grupp C och ett fall av grupp 29E. Gruppen blev okänd för fyra laboratorieverifierade fall då provmaterialet inte skickades till typning.
Av personer som avled i sjukdomen hade tre (18, 57 respektive 84 år gamla) grupp W-infektion och en (70 år) grupp B-infektion.

Tabell 1. Gruppfördelning per åldersgrupp bland fall av invasiv meningokockinfektion 2015.

 Tabell 1. Gruppfördelning per åldersgrupp bland fall av invasiv meningokockinfektion 2015

Figur 2. Antal rapporterade fall av invasiv meningokockinfektion per grupp 2006-2015.

Figur 2. Antal rapporterade fall av invasiv meningokockinfektion per grupp 2006-2015.

Figur 3. Proportionell gruppfördelning bland laboratorieverifierade fall av invasiv meningokockinfektion 2006-2015.

Figur 3. Proportionell gruppfördelning bland laboratorieverifierade fall av invasiv meningokockinfektion 2006-2015.

Genosubtypning

Vidare genetisk karaktärisering av isolat av samma grupp är viktigt för att se om det finns dominerande kloner som sprider sig samt för att kunna identifiera eventuella kluster.

Vid genosubtypning identifierades fem olika genosubtyper bland grupp Y-stammarna. Den sedan tidigare dominerande genosubtypen (P1.5-2,10-1,36-2) var fortfarande den vanligaste (12/17). Åtta av tio grupp W-stammar var av genosubtypen P1.5, 2, 36-2.

Detaljerad information om typning finns i årsrapporten för Referenslaboratoriet för patogena Neisseria vid Universitetssjukhuset Örebro

Antibiotikakänslighet

Alla odlingsverifierade MC-isolat har analyserats med E-test avseende MIC för penicillin G, cefotaxim, kloramfenikol, ciprofloxacin, rifampicin och meropenem. Behandlas patienten med annat antibiotikum görs alltid test även mot detta. Även om ett prov inte växt fram kan man med PCR-teknik och sekvensering av penA genen identifiera nedsatt känslighet för pcG, analysen utförs vid Referenslaboratoriet för patogena Neisseria vid Universitetssjukhuset Örebro.
Nedsatt känslighet för pcG (MIC >0,064 mg/L) sågs i fyra av fallen (8,5 %) (2 grupp B, 1 Y och 1 W). I övrigt var alla stammar känsliga för de antibiotika som kommer i fråga för behandling av och profylax mot meningokockinfektioner.

Utbrott kopplat till internationellt scoutläger i Japan

I augusti 2015 hade nästan 2000 svenska scouter deltagit vid ett internationellt scoutläger i Japan med totalt 30 000 deltagare från hela världen. Efter lägret insjuknade tre scouter och en anhörig till en scout från Skottland med invasiv meningokockinfektion. En vecka efter hemkomsten insjuknade även en av de svenska lägerdeltagarna. Hos de insjuknade både i Skottland och i Sverige isolerades identiska meningokocker av grupp W, genosubtyp P1.5,2,36-2. Ett ytterligare svenskt fall verifierades senare serologiskt, också med samma grupp och genosubtyp. På grund av misstanke om spridning av meningokocker informerades alla svenska lägerdeltagarna om risken att insjukna och rekommenderades antibiotikaprofylax. Över 600 av de som kontaktade vården för profylax blev även provtagna med nasofarynxodling. Trettio meningokockisolat skickades till referenslaboratoriet för karakterisering och tio av dessa var av samma grupp och genosubtyp som fallen med invasiv sjukdom. Ytterligare nasofarynx- och/eller svalgodlingar togs också för att genetiskt undersöka bärarskapet hos scoutgruppen. Denna studie pågår vid Referenslaboratoriet för patogena Neisseria vid Universitetssjukhuset Örebro.

Sammanfattning

Incidensen av invasiv meninkokockinfektion fortsatte att vara lika låg som 2014 (0,5/100 000). Meningokockinfektioner och i synnerlighet grupp Y-infektioner ökade årligen från 2009 till 2012. Ökningen stannade av 2013, andelen fall som var orsakade av grupp Y minskade 2014 och stannade på den nivå 2015. Anmärkningsvärt är att sjukdomsfallen med grupp Y främst sker i de äldsta åldersgrupperna till skillnad från de övriga grupperna. Antalet fall orsakade av grupp C var den lägsta någonsin. En ökning av fall orsakade av grupp W skedde, från 1-5 fall (2-5 %) tidigare år till 10 fall (19 %) 2015. Majoriteten av invasiva grupp W-stammar var av samma genosubtyp som den som identifierades som orsak till utbrottet bland scouterna.

Trenden med en ökning av sjukdomsfall orsakade av grupp W har rapporterats från flera länder i Europa såsom Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Finland.