Sedan anmälningsplikt infördes år 2000 har antalet nya fall ökat varje år (Figur 1). Under 2012 anmäldes 2097 fall av MRSA, en ökning med 11 % jämfört med 2011. Antalet fall motsvarar en incidens på 22 fall per 100 000 invånare, en ökning från 20 till 22 sedan 2011.

Smittland

Under 2012 rapporterades 894 fall (43 %) som inhemskt smittade och 814 fall (39 %) som smittade utomlands. För 368 (18 %) av fallen angavs Sverige tillsammans med ett eller flera andra länder som möjligt smittland. För de 814 fall som smittats utomlands var de fem vanligaste smittländerna Irak (52 fall), Filippinerna (50 fall), Thailand (45 fall), Egypten (33 fall) och Spanien (33 fall). För 21 fall saknades uppgift om smittland.

Ålder och kön

MRSA rapporterades i alla åldersgrupper, och hos ungefär lika många män (1038 fall) som kvinnor (1058 fall), men i åldersgruppen 20-39 år dominerade kvinnor (62 %). För de inhemskt smittade var medianåldern 40 år (0-103). Medianåldern för de utlandssmittade var betydligt lägre, 27 år (0-99 år).

Figur 1. Antal nyanmälda MRSA-fall per år, 2006-2012.

Diagram: Antal nyanmälda MRSA-fall per årDiagram: Antal nyanmälda MRSA-fall per år

Geografisk spridning i Sverige

MRSA rapporterades från alla län. Sju län hade en högre incidens än rikets 22 fall per 100 000 invånare och år; Kalmar (33) Skåne (30), Stockholm (28), Jämtland (26), Jönköping (25), Uppsala (23) och Västra Götaland (23). De tre storstadslänen, Stockholm, Skåne och Västra Götaland, rapporterade mer än hälften (1336) av alla MRSA-fall.

Smittvägar

Den vanligaste smittvägen var samhällsförvärvad smitta. Samhällsförvärvad smitta angavs för 610 fall (68 %) av de inhemskt smittade, 361 fall (44 %) av de utlandssmittade och för 281 (76 %) av de 368 fallen med ett eller flera smittländer angivna utöver Sverige (Figur 2). De samhällsförvärvade fallen ökade med 81 fall (15 %) för inhemskt smittade och med 66 fall (22 %) för utlandssmittade jämfört med 2011. Sjukhusförvärvad MRSA var den näst vanligaste smittvägen för utlandssmittade. 2012 rapporterades 280 (34 %) av de 814 utlandssmittade fallen som smittade på sjukhus, vilket är 45 fler fall än 2011. De flesta av de utlandssmittade inom denna grupp var under 40 år (65 %), att jämföra med 42 % av de inhemskt smittade. Sjukhusförvärvad inhemsk MRSA rapporterades för 72 fall (8 %), en ökning med 20 fall från 2011.

Smitta inom vård och/eller omsorg utanför sjukhus ökade för såväl inhemska fall som för utlandssmittade. Antalet inhemska fall smittade inom vård och/eller omsorg utanför sjukhus var 130 (15 %), en ökning från 75 fall 2011. En majoritet (57 %) av inhemska fall inom denna grupp ses hos personer 70 år och äldre. 109 fall (13 %) av de som smittats utomlands uppgav annan vård och/eller omsorg utanför sjukhus som smittväg, en ökning med 22 fall från 2011. Av dessa 109 fall var 91 (83 %) under 35 år. För 82 (9 %) av de inhemskt smittade och för 64 (8 %) av de utlandssmittade fallen saknades uppgifter om smittväg eller uppgavs som annat.

Figur 2. Smittväg för inhemskt smittade (övre figur) och utlandssmittade MRSA-fall (nedre figur) 2006-2012. n= antal inhemskt smittade respektive utlandssmittade MRSA-fall per år.

Diagram: smittväg för inhemskt smittade av MRSADiagram: smittväg för inhemskt smittade av MRSA

Diagram: smittväg för utlandssmittade av MRSADiagram: smittväg för utlandssmittade av MRSA

Orsak till undersökning

Av de inhemskt smittade fallen upptäcktes 414 (46 %) vid utredning av kliniska symtom, 370 (41 %) i samband med smittspårning och 97 (11 %) genom screening. För de utlandssmittade var fördelningen 289 (36 %), 93 (11 %) respektive 424 (52 %). Invasiv infektion (fynd av MRSA i blod) rapporterades hos 36 personer under 2012. Av dessa var 23 nya för året och 13 tidigare kända MRSA-fall. Antalet invasiva infektioner var i paritet med tidigare år.

Utbrott

Under 2012 upptäcktes ett 25-tal smittspridningar/mindre utbrott av MRSA (2-15 personer per utbrott), bland annat på sjukhus, vårdcentraler och äldreboenden. Fler utbrott noterades inom vård och/eller omsorg utanför sjukhus än på sjukhus.

Epidemiologisk typning

Som ett led i den nationella övervakningen av MRSA erbjuds spa-typning av ett isolat från varje nyanmält fall. Isolaten undersöks dessutom avseende PVL-status. spa-typning är en sekvensbaserad metod som har en standardiserad nomenklatur som är lätt att kommunicera och används av många laboratorier runt om i världen. PVL-status är en stabil epidemiologisk markör som ökar typningens diskriminerande förmåga. Analysresultaten återkopplas fortlöpande till insändande laboratorium och berörd smittskyddsenhet. Information om både spa-typ och PVL-status fanns tillgänglig i SmiNet för isolat från 2032 (97 %) av 2012 års MRSA-fall.

Figur 3 visar de tio vanligaste spa-typerna, tillsammans med PVL-status under 2012. 864 fall (42 %) hade MRSA tillhörande någon av dessa tio spa-typer . PVL-positiva isolat tillhörande någon av de tio vanligaste spa-typerna sågs hos 412 fall (48 % av de 864 fallen), en minskning från 55 % 2011.

Figur 3. De tio vanligast förekommande spa-typerna hos MRSA-fall 2012.

Diagram: De tio vanligast förekommande spa-typerna hos MRSA-fall 2012Diagram: De tio vanligast förekommande spa-typerna hos MRSA-fall 2012

PVL-resultat fanns rapporterat för MRSA från 2038 (97 %) fall. Av dessa fall hade 692 (34 %) PVL-positiva MRSA, en minskning från 40 % 2011. De flesta PVL-positiva isolaten 2012 tillhörde antingen spa-typ t008 (n=109) eller t019 (n=107). Nio spa-typer, alla utom t304, fanns med bland de tio vanligaste både 2012 och 2011. De tre vanligaste spa-typerna för båda åren var t002, t008 och t019. Fördelningen av spa-typer skiljer sig mellan olika smittvägar.

Tabell 1 visar de tio vanligaste spa-typernas förekomst bland MRSA-fall med olika smittvägar. I gruppen med samhällsförvärvad smitta var samma tio spa-typer som visas i Figur 3 de vanligaste. Av de tre vanligaste spatyperna (t002, t008, t019) fanns t019 endast med bland de tio vanligaste hos dem som smittats i samhället. Den vanligaste spa-typen bland utlandssmittade med kliniska symtom var t019, medan den vanligaste hos inhemskt smittade med kliniska symtom istället var t002 (data visas ej).

Tabell 1. de tio vanligast förekommande spa-typerna bland mrsa-fall 2012 för respektive smittväg.

de tio vanligast förekommande spa-typerna bland mrsa-fall 2012 för respektive smittvägde tio vanligast förekommande spa-typerna bland mrsa-fall 2012 för respektive smittväg

Sammanfattande bedömning och åtgärd

Sedan MRSA blev anmälningspliktig har antalet fall ökat varje år. Ökningen beror sannolikt på en kombination av en reell incidensökning och en ökad medvetenhet och provtagning i takt med att lokala och regionala vårdprogram implementerats. Spridningen av MRSA sker inte längre främst på sjukhus. De flesta fallen smittas ute i samhället. Antalet inhemskt smittade fall med samhällsförvärvad MRSA har fördubblats mellan 2006 och 2012, från 300 till 610 fall. Även antalet utlandssmittade fall med samhällsförvärvad MRSA har ökat under denna period, från 136 till 361 fall. Bland de utlandssmittade var även sjukhusförvärvad MRSA relativt vanlig. Smittspridning i samhället, både inhemsk och utländsk, är svår att stoppa. Minskad antibiotikaanvändning är en viktig åtgärd eftersom antibiotika både ökar mottagligheten för smitta hos de som inte bär på MRSA och ökar smittsamheten hos de som är koloniserade med MRSA.

En ökad rörlighet mellan olika delar av världen är en sannolik förklaring till att antalet utlandssmittade blir fler för varje år. Sedan 2006 har man kunnat se att andelen, som troligtvis smittats utomlands med MRSA, ökat från 34 % till 48 % 2012. Den höga förekomsten av MRSA inom vården i många länder, samt provtagning av utlandsvårdade vid fortsatt vård i Sverige, är troliga förklaringar till den höga andelen sjukhussmitta vid utlandsförvärvad MRSA. Provtagningens roll bekräftas av att 52 % av de med utlandssmitta upptäcktes vid screening, medan inhemskt smittade oftare undersöktes för utredning av kliniska symtom (se ”Orsak till undersökning”). Utfallet visar hur viktigt det är att fortsätta att screena efter utlandsvistelse för att dämpa smittspridningen inom vården i Sverige.